Coola ekologiteorier
Några andra som har en "kalender" om coola ekologiska teorier är avdelningen för teoretisk ekologi i Lund, som publicerar bloggen "equation of the month" (som förstås även förekommit tidigare här på bloggen). Månadens ekvation är "the canonical equation of adaptive dynamics", som bl.a. kopplar populationsdynamik till evolutionära processer.
http://equation-of-the-month.blogspot.com/
Och jag nog tycker att bara namnet effektivt undanröjer all känsla av ekologi som ett flummigt ämne för skogsmullar och miljöaktivister (därmed åsyftas inget negativt om vare sig skogsmullar eller miljöaktivister, bara om synen på ekologi som en flummig vetenskap).
Jag vill inte påstå, att jag hänger med på alla detaljtermerna i den ekvationen, men den typen av teoretiska samband hjälper (lyfter) definitivt ekologivetenskapen med att också besvara varför saker och ting sker (har skett) - och inte bara nöjer sig med ett "passivt" konstaterande: att saker och ting sker (har skett). Jag försökte själv slå ett slag för "reglerteknisk teori", när vi bland annat pratade om selektionstryck, men fann att det nog inte var "rätt sorts" ekologer att föra ett sådant resonemang med.
Nej, du har nog träffat fel ekologer...ekologi handlar nästan alltid om hur och varför saker sker, inte bara om passivt konstaterande. Sen vad gäller sådant som selektionstryck måste man ju konstatera att selektionstrycken i sig är reglermekanismen som driver evolutionen framåt.
Vad jag egentligen är ute efter är, att likväl som ekologigrundkursen innehåller några (mycket välmotiverade och intressanta) avsnitt av genetik och statistik, så kunde man lagt in ett par timmar reglerteori, eftersom väldigt mycket i naturen (nästan det mesta) verkar följa lagarna för återkopplade system i vid bemärkelse.
Det fanns en del av det i kursen när jag gick den,liksom en hel del annat som förenklats bort i kursen idag, förklaringen är troligen att kursen förenklats sen dess som följd av att den bytt plats i biologiutbildningen. När jag läste den låg ekologikursen sist av alla grundkurserna, vilket innebar att studenterna hade läst ett års kurser i botanik, zoologi, genetik, mikrobiologi med mera innan man kom till ekologin och därmed hade mycket av de grundkunskaper i övrig biologi som man egentligen behöver i ekologi som ju är en sammansatt vetenskap som bygger mycket på andra, både inom och utanför biologiområdet. Nu har kursen inga förkunskapskrav alls förutom gymnasiet (och på gymnasiet läser man väldigt väldigt lite ekologi), och är därför snarast att betrakta som en introduktions- eller orienteringskurs, och nivån är därefter. För de studenter som kommer direkt från gymnasiet är i princip allting helt nytt ändå, liksom att överhuvudtaget läsa på universitetet...
Även med detta upplägg var kursen väldigt trevlig - och definitivt framgick den tvärvetenskapliga karaktären på ett bra sätt ändå.
Ja, du får väl läsa fortsättningskursen också kanske - då blir det avsevärt mer teoretiskt, och även en hel del statistik. Och en trevlig men mycket intensiv fältvecka på Österlen.
Varför inte - det låter onekligen lockande, men nu blir det först lite mer kognitionsvetenskap; kognitiv neurovetenskap som går runt årsskiftet. Att studera - såhär på äldre dagar - jämför jag med många människors intresse för att resa. För mig innebär studierna definitivt något av ett resande; resor i vetenskapens värld!
Ja, jag hade nog också studerat för skojs skull om jag inte forskat - nu blir det lite för mycket om jag skulle göra det. Men det finns absolut saker jag skulle vilja lära mig mer om, vissa av jobbskäl men också helt enkelt för att det är roligt. Önskar att jag läst mer geovetenskap, i synnerhet faunahistoria och kvartärgeologi. Och GIS, som jag egentligen inte tycker är särskilt roligt men som hade varit bra för mig att kunna. Det får nog bli en sådan distanskurs nån gång.
