"Nu vet jag vem du kan bli ihop med..."
Ringde min dyra moder och sa idag. Min mor har nämligen för vana att då och då ge mig förslag på lämpliga partners. Detta tycker hon behövs eftersom jag uppenbarligen är familjens svarta får vad gäller relationer. En syster gift, en i ett långvarigt samboförhållande...och så jag.
Så dessa förslag dyker upp ibland. Oftast är de bara en övertolkning av helt oskyldiga och högst icke-romantiska och icke-sexuella relationer jag har med män i min omgivning - om jag t.ex. nämner en manlig arbetskamrat för min mamma kommer oftast frågan "Är han singel?" eller någon variant på denna som ett brev på posten.
(Fast "som ett brev på posten" är ju nu kanske ett något förlegat uttryck i dagens IT-samhälle? Borde det kanske heta "som en "gilla"-klickning på facebook" istället? "Som ett tweet på Twitter"?)
(Och kommer jag nu att få jättemycket nya läsare av det här inlägget bara för att det innehåller ord som "relationer", "romantiska" och "sexuella"? Tänker närmast på vad som hände med läsarstatistiken när jag använde ordet "modeblogga" en gång. Tror det var när jag hade köpt ett par telemarkskängor).
Jaja. Jag kan åtminstone inte prata om manliga bekanta med min mor utan att de tolkas som potentiella framtida livskamrater. Detta gäller oavsett ålder, civilstånd eller sexuell läggning hos mannen i fråga, vilket inte är så konstigt eftersom min mor oftast inte vet något om detta - det sammanhang jag nämnt personen i är ju oftast inte relaterat till sådant, utan till t.ex. jobb (eller orkesterspel). Det är faktiskt så att det börjar bli roligt att se vilka förslag som dyker upp. Oftast gäller det dock som sagt personer som åtminstone jag känner (vilket är en anledning till att de inte presenteras med namn här), men nu övervägs tydligen även tv-personligheter, åtminstone sådana med uppenbart naturintresse.
Men Martin Emtenäs har redan en sambo, mamma. Bara så att du vet.
Men skam den som ger sig! Vem blir det nästa gång? Ska vi kanske ha en gissningstävling här på bloggen (mamma du får förstås inte tävla)? Inser förstås att det blir en svår tävling för bloggläsaren eftersom jag inte nämner folk vid namn här på bloggen särskilt ofta, så det är kanske lite svårt att hitta folk att gissa på...om man inte går in för tv-kändisar och liknande då. Men det tror jag var något av en engångsföreteelse, åtminstone tills "Mitt i naturen" byter till en annan manlig programledare, och det kan ju dröja lite (att hon då och då mumlar något om att anmäla mig till "Bonde söker fru" räknar jag inte).
Stackars dig! Du är verkligen inte familjens svarta får, det tycker i alla fall inte jag som inte gillar "heteronormen" när den används "bara för att" om du förstår vad jag menar. De gånger jag varit singel har jag haft det vansinnigt bra och inte på något vis saknat en partner, när en sådan sedan kommit in i bilden har det inte på något vis varit ett planerat drag, det har mest bara blivit så. Partners kan man ha eller inte ha -det viktiga är att man har vänner brukar jag säga. Det hela påminner mig om Moa som tyckte synd om sin mamma Anna och helt enkelt hittade på en låtsaspojkvän till henne (detta var inte nödvändigt, Anna är mycket nöjd med sitt liv "utan karl" men även barn sveps ju med i den heteronormativa moralen i samhället) pojkvännen hette Olle och var med på hennes teckningar som hon ritade på familjen och satte upp på kylskåpet.
Nä, inget synd om mig, tycker mest det är lite roligt. Så länge hon inte anmäler mig till "Bonde söker fru" så...
Mormor var förresten likadan - hon gjorde ett tappert försök att sammanföra mig med den manliga sjuksköterskan på Blentarpsgården inte långt före sin bortgång!
Aha det har gått i arv från min mamma, kul! Jag tycker om när sådana trivialiteter kan följas bakåt i släktleden, tror jag ska ta med det i min framtida beskrivning av vår släkt. Tur i alla fall att du tar det på rätt sätt! Skam att Emtenäs var upptagen, får genast börja undersöka marknaden på andra kandidater och Elin jag håller fullständigt med dig att kompisar är lika viktiga men det är ju inte alls lika roligt att hitta blivande kompisar som blivande partners.
Ja mormor gick ju faktiskt steget längre, du pushar i alla fall inte ihop mig med personer när de är fysiskt närvarande...
Nej det vore gräsligt och jag gör det på skoj vilket jag vet att du vet! Här regnar det igen och igen och igen och dessutom har gräsklipparen gått sönder, bara eländes elände med andra ord.
Elände! Här var fint i morse men sen blev det grått och trist och ser ut som om det är regn på väg, och jag som tänkte ge mig ut och leta trattkantareller...
Sån´t är livet. Far har åkt till Björn med gräsklipparen för att se om han kan få liv i den och får han det så går det ändå inte att klippa för regnet har gjort gräsmattan alldeles för blöt.
