Ekologer utan gränser!

Gränser är något som jag i min forskning funderat och funderar mycket över, framför allt överskridandet av dem. Och eftersom det här är jag som skriver så pratar vi inte särskilt bildligt eller mentalt eller metafysiskt eller så, utan väldigt konkret och framför allt om gränser mellan ekosystem. Det är något jag funderat på ända sedan studietiden, då jag tyckte det var smått irriterande att alla alltid skulle vara ANTINGEN terrestra ekologer som jobbade med saker på land, eller limnologer som jobbade med saker i vatten (eller marinbiologer som jobbar i saltvatten - och även mellan dem och limnologerna kan skotten ibland vara ganska vattentäta), för jag hade jättesvårt att välja. Jag har alltid varit fascinerad av de där miljöerna som finns mitt emellan land och vatten, som ibland växlar mellan det ena och det andra eller befinner sig i någon slags övergångsform mellan dem - naturtyper som kärr, myrar, stränder, tidvattenszoner med mera. Och även om jag framför allt är en terrester ekolog (de flesta spindlar finns ju trots allt på land...) så har jag även limnologi, vattenvård och akvatisk ekologi i min utbildning och därmed kompetens att jobba både på land och i vatten. Något jag haft nytta av i mitt doktorandprojekt, där jag verkligen fick grotta ner mig i strandekosystem (som i mitt projekt ofta var till stor del kärr/våtängar) och ekosystemprocesser som korsar vattenlinjen.




Min forskning just nu handlar ju om helt andra saker, men fortfarande om ekosystem både i vatten och på land eftersom mycket av det som händer och pågår på en ö vad gäller processer både i naturen och i mänskliga samhällen ofta är starkt präglat av närheten till havet. Dock lider jag fortfarande lite av att jag har goda limnologiska kunskaper men däremot kan väldigt lite marinbiologi (för det fanns inga kurser i det i Lund när jag läste där) - man kommer en bit på väg eftersom Östersjön är bräckt och därmed är mittemellan ett limiskt och ett marint system med egenskaper av båda i en intressant blandning, men att kunna mer brackvattensbiologi hade varit till hjälp. Det är för mig väldigt tydligt att jag har mycket lättare att jobba med de mer terrestra delarna av mitt projekt än de marina, och jag hade gärna inkluderat mer av de senare än jag gör nu. Men nu ska det förhoppningsvis ändras på det!

Efter ett tips från en doktorand på Aronia fick jag reda på att en annan postdoc här, en marinbiolog som jobbar med bland annat frågor kopplade till övergödning, var intresserad av vissa saker som har anknytning till sådant som är intressant för mig och Green Islands. Så intresserad att det fanns ett påbörjat litet projekt som lagts på hyllan på grund av brist på forskningsmedel (som vanligt...). Så nu har vi börjat diskutera ett litet samarbetsprojekt, ska bli jätteroligt att se vad som kommer ut av det! För han har en marin infallsvinkel som jag saknar, och jag har mitt redan pågående projekt där det skulle gå ganska enkelt att jobba in en version av hans projekt eller delar av det. Förhoppningsvis resulterar det i något som både han och jag har nytta av i vår respektive forskning, och jag tror att det dessutom kan vara av intresse för skärgårdsstiftelsen även utanför projektets ramar så med lite tur kanske de är intresserade av att delta/hjälpa till på något sätt också. Vi får väl se vad det blir av det.

 

Kommentarer
Postat av: Per

Tvärvetenskap i vid bemärkelse (med ömsesidigt kunskaps-/erfarenhetsutbyte) kan bara vara av godo - det är min absoluta övertygelse! (Grundkursen i ekologi vid LU har numera också ett kort avsnitt om marinbiologi.)

2012-02-03 @ 08:48:56
Postat av: Kajsa

Ja, och en kort tid tag hade de ju en marinbiologutbildning också (i Helsingborg), jag undervisade på deras ekologigrundkurs också nån gång. Men jagtycker inte att alla universitet nödvändigtvis måste ha alla inriktningar - däremot är det alltid bra med utbyte över ämnesgränserna.

2012-02-03 @ 13:17:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0