Från land till land och ö till ö 2

Ja jag utlovade ju en rapport om jobbresan till Stockholms skärgård. Här kommer den.

Resan inleddes med en tur till Utö, där vi skulle ha möte och seminarium. jag anlände en dag tidigare för att hinna se mig omkring på Utö i ekosystemtjänstsyfte och spindelfältjobba lite. Tyvärr var det naturligtvis jättedåligt och regnigt väder på lördagen, men framåt kvällen klarnade det upp och på söndagen när vi satt inne nästan hela dan på möte och seminarium var det självklart strålande sol...

Cykelekosystemtjänstsafari runt Utö. Tyvärr lyckades jag inte motivera mig att cykla ner till de sydligaste delarna av ön på grund av vädret, trots att de var de delarna jag egentligen helst ville se...

Regnmolnen hänger tunga över Utö.




Fin naturbeteshage. Hade det inte varit så väldigt blött hade jag gärna klafsat runt lite inne i hagen också, men nu gjorde jag inte det.




Jag mätte spindelnät på kvällen tills det blev för mörkt, och sen mätte jag lite till tidigt söndag morgon innan de andra mötesdeltagarna anlände. Valde stora sandviken (som har en inte alls stor sandstrand och till största delen består av klippor) på norra Utö (där jag fältjobbat även tidigare) som spindellokal, och den visade sig vara helt perfekt för ändamålet! Bortsett möjligen från att det blev väldigt blött eftersom bästa stället att jobba på är en väldigt våt strand där man står i vatten till knäna. Men det är ett fantastiskt fint ställe.

Jag skrämde bort en stor flock storskrakar.




När regnet slutligen drog bort blev lördagkvällen fantastiskt fin och bjöd på en enormt stor hel regnbåge, som jag tyvärr bara fick med nedersta delen av på bild. Men man ser ju var guldet finns i alla fall!




Och det blev en sån där fin skärgårdskväll med det speciella skärgårdskvällsljuset som gör alla färger så intensiva att det för tankarna till en Turnermålning (fast utan båtar och rök).












Stora sandviken var en bra spindellokal med massor av Larinioides cornutus och massor av väldigt stora tjocka korsspindlar (som inte gick in i mina små provrör vilket var lite bekymmersamt eftersom jag inte hade så väldigt många stora med mig).

Den här spindeln fick inte vara med i undersökningen dock, för det är en käkspindel, inte en hjulnätspindel (fast den gör ett hjulnät...). Meta segmentata.




Bilden nedan är dålig, men jag har med den bara för att det är ett spindelpar, något man inte ser jätteofta. Den här Larinioides cornutus-honan har påhälsning i sitt bo av en hanne, som man dock bara ser benen på här. Besöket innebar tydligen att hon, till skillnad från de andra Larinioideshonorna runtomkring, inte haft tid att bygga något nät så hon fick också stanna kvar utan att bli infångad.

  

Hannen.




Korsspindel. På den här lokalen fanns det många av den här blekt rödbruna färgvarianten.




Nu var jag inte intresserad av vargspindlar den här gången, men man kan ju inte låta bli att titta på dem för det...här är en Pardosa amentata.






Dagen efter hade vi steering group-möte för oss som jobbar med Green Islands-projektet på förmiddagen och seminarium på tema miljövänlig energi på eftermiddagen. Allt avbrutet av fika, lunch och slutligen middag på Utö värdshus. Det var trevligt. Jag avslutade seminariet med ett föredrag om ekosystemtjänster, som visserligen itne passade in i energitemat men som blev väldigt uppskattat. Folk behövde kanske en liten paus från vind-, sol- och vågkraften vid det laget... 

Nästa dag lämnade vi Utö tidigt på morgonen för att åka på energiexkursion. Vi besökte en biogasanläggning, en vind- och solkraftverksanläggning med olika typer av små vindkraftverk (lagom att ha på tomten), och solpaneler för privat bruk, och reningsverksdammar vid Bruno Liljefors hus som man anlagt en park runt och som var helt otroligt fina.

Nästa dag hade vi ett lite mindre möte på Skärgårdsstiftelsen i Stockholm. Sen var ju tanken att jag skulle åka till övriga projektöar, målsättningen var alla utom en (alla utom Ingmarsö), det slutade med alla utom tre.

Ornö ställde jag in eftersom jag deras kontaktperson inte kunde, och jag fick inte tag i någon annan lämplig guide - och just Ornö har jag varit på tidigare, så jag vet att jag för att få ut något av det hela skulle behöva någon som kunde berätta om stället, för att bara titta runt har jag redan gjort. 

Jag och Jonathan på skärgårdsstiftelsen och en kommunekolog från Trosa kommun besökte Askö och Bosse som är vår kontaktperson där, och det var väldigt trevligt. Vi blev hämtade av Bosse med båt i Trosa och fick en guidad tur med fyrhjuling runt ön, med förevisning av pestkyrkogården, en av Bosses fjärilsslingor, fina sandstränder och klapperstensstränder, de militära övningsområdena, forskningsstationen och mycket mer. Vädret var helt ok, inte strålande sol men skönt, och Askö var jättefint! Otroligt många olika naturtyper på en och samma lilla ö. Det är nog också den mest glesbebyggda av våra öar med bara 3-4 hushåll. Fast många båtbesökare på sommaren och naturligtvis mycket folk på forskningsstationen på somrarna. Jag har ju varit där förut några gånger så jag visste ju att det är fint, men då har jag ju bott på forskningsstationen för att jobba på mindre öar ute i Trosa skärgård så jag har egentligen inte sett mer av själva Askö än forskningsstationen och området närmast runt den. Det var jätteroligt och bra att få göra det. Tyvärr fick jag inte med mig kameran dit för vädret såg så trist ut på morgonen. 

Jag och Jonathan besökte också Tynningö, där vi inte heller hade någon kontaktperson med oss. Tanken var att vi skulle ha det, och att vi skulle beslöka även Ramsö samma dag (den ligger nära), men nu gick inte det. Men eftersom ingen av oss hade varit där tidigare åkte vi dit ensamma ändå och tittade runt lite. Det kan bara konstateras att Tynningö är VÄLDIGT tättbebyggt, och en väldigt skogig ö dessutom. Hade verkligen varit trevligt att få se Ramsö också som jämförelse. Vädret var lite trist, men det var varmt och uppehåll så man ska inte klaga.

Tynningö





Det var jobbplanerna, de uppfylldes väl till viss del åtminstone. Vad gäller de privata planerna så nej, det blev inga skor och ingen jacka shoppade, men det blev ett par nya fältjobbarbyxor (på rea) och bara det är ju väldigt bra när det gäller mig. Det blev inga kackerlackor till spindlarna för de var slut i butiken (och jag gillade ändå inte butiken - se föregående inlägg) och det blev inga finskor hämtade i lägenhetsförrådet i Flemingsberg heller. Det senare är smått bedrövligt, för det beror inte på att jag inte var där utan på att jag inte hittade dem. Vilket betyder att jag troligen råkat slänga dem av misstag under flytten (som ju blev lite stressad mot slutet eftersom jag lyckats planera så fantastiskt att jag höll på att ta körkort samtidigt och körde upp bara ett par dagar innan flyttlasset gick). Så jag hoppas ingen bjuder mig på fest innan jag hunnit skaffa ett par nya. Å andra sidan hoppas jag att någon bjuder mig på fest för annars skommer jag nog aldrig att bli färdig att skaffa mig ett par nya...finskor är typiskt sådant som jag inte köper utan att verkligen ha en anledning. Och oftast är inte fest en tillräcklig anledning, det ska vara en väldigt fin och uppklädd fest för att man ska få se mig i något annat än mina vardagsskor. I Stockholm fanns det dock anledning att införskaffa finare skodon eftersom Solna Brass spelar i smoking, vilket krävde att vi tjejer klädde oss därefter, men nu...nja.

Jag hann med att besöka Solna Brass också, även om jag var smått orolig för att inte hinna dit eftersom vi var på Askö just Solnas repdag, och Askö är den av öarna som ligger längst bort (Trosa skärgård). Men vi hann tillbaka till stan i tid. Jag ringde Lasse ett par dagar innan och berättade att jag tänkte komma på repet, och fick då höra: "Jamen vad bra, jag som precis skulle försöka hitta en hornvikarie! Då kan ju du spela horn!". Så det gjorde jag. Och jag har inte spelat horn på flera år, och att då göra det på förstastämman och på SM-styckena var ju minst sagt vanskligt. Men roligt. Jag ville ju jättegärna få spela Blitz och det fick jag, och även det obligatoriska stycket till SM i höst, men att spela förstahornstämma är inte riktigt samma sak som tredjekornett och det är smått irriterande när det går dåligt för att man bytt instrument och stämma eftersom jag ju faktiskt kan stycket sen i våras när vi spelkade det på konsert. Fast min egen stämma då...fast det hade absolut låtit mycket värre om jag inte alls hade spelat stycket tidigare, för just Blitz är inte något man sätter a vista bara sådär. Det var jätteroligt att hälsa på bandet i alla fall och se deras nya replokal! Som är en industrilokal i Solnas industriområde, i en källare med svag dieseldoft. Det kändes verkligen som hardcore brassband, tillbaka till brassbandens rötter i industrialismens England! Men själva replokalen är större än den gamla (som var lite för trång) och även om den är lite skrällig nu kommer den nog att bli utmärkt om man lyckas fixa akustiken därinne (och får bort det smått mögliga träet på golvet), och de övriga utrymmena för notarkiv, förvaring med mera är fina och fullt tillräckliga. Det kanske blir svårare att ha sektionsrep utan att störa varandra dock jämfört med den gamla lokalen där det fanns massor av smårum att ha som övningsrum.

När jag åkte hem i söndags hade jag ju planerat att hinna hem för att kunna gå och lyssna på sista timmen eller så på den jazzkonsert som Finlands samlade militärmusikelit gav på garnisonen som ligger väldigt nära där jag bor i Ekenäs, och förhoppnignsvis träffa mina blivande finska orkesterkolleger. Men tyvärr fick jag vänta jättelänge på ett tåg till Ekenäs när jag kom till Helsingfors, så jag var inte hemma förrän lagom tills konsertens slut. Nu hoppas jag att inget kommer i vägen för nästa orkesterrep på söndag!

zoobutiker och spindlar...

...är uppenbarligen en besvärlig kombination. Vilket i sig varit intressant om det inte vore så sorgligt. Det vanligaste när man besöker djuraffärer är att de har en eller ett par spindlar, varav åtminstone en ofta är en Grammostola rosea. Spindlarna är oftast torrlevande arter (dvs lättskötta och tåliga) och de sitter ofta i alldeles för upplysta terrarier, med dåliga skyddsmöjligheter (ibland inget gömställe alls) och ett bottensubstrat bestående av ett tunt lager sand eller akvariegrus (något som är alldeles otroligt olämpligt). 

Förra veckan besökte jag en butik i Stockholm som hade fågelspindlar, jag ville se hur det såg ut där eftersom denna butik (ligger nära Globen) går ut med att de liksom är lite specialiserade på sådant, och då kan man ju förvänta sig att de kan lite mer än de flesta. Så jag trodde att den här butiken skulle vara bättre, men nej...någon cm sand på botten hos de torrlevande arterna, och ett tunt lager barkflis hos regnskogsarterna. Alltså inte ett enda bottensubstrat någonstans som håller kvar fukt och jämnar ut klimatet i terrariet. Och inga möjligheter att gräva för arter som gräver flera dm djupa bohålor i naturen (just för att undkomma svängningar i temperatur och luftfuktighet på markytan). Bedrövligt! Och jag klagade, men fick då höra att nej, de visste minsann vad de gjorde för den som var ansvarig för spindlarna var samma person som satt upp Skansens spindelterrarier!

Skansens spindelutställning har ni som följer den här bloggen läst om förut (http://krydolph.blogg.se/2010/april/spindelutstallning-pa-skansen.html). Även där är det ofta dåliga bottensubstrat, för ljus miljö och dåliga möjligheter för spindlarna att utöva naturliga beteenden (trädlevande spindelarter som sitter hopkrupna i ett hörn, helt utan möjlighet att klättra annat än på glaset). Och det där med hopkrupen i ett hörn börjar jag se som något av ett varningstecken vad gäller spindlar - man ser det ofta i zoobutiker, men mina egna sitter ALDRIG hopkrupna i ett hörn. De sitter på ett mycket mer avslappnat sätt, oavsett om de sitter i ett hörn eller någon annanstans. Jag misstänker att den där hopkrupenheten är ett sätt att skydda ögonen i en för ljus miljö där det saknas möjlighet att krypa in i ett ordentligt bo (eftersom en spindel som kryper ihop drar upp palperna och frambenen framför framkroppen och ögonen). Skulle vara intressant att testa förekomsten av det där beteendet relaterat till ljusmängd.

Så här sitter mina spindlar i vila. Jag tänkte lägga upp en bild på den hopkrupna ställning man ser i zoobutikerna också, men jag har ingen sådan bild. Och kan inte hitta någon på nätet heller - uppenbarligen är det ovanligt att spindlarna sitter så både i terrarier och i naturen...annat än i zoobutiker och på Skansen. 




Det märkliga i sammanhanget tycker jag är denna otroliga okunskap i djuraffärerna! För det är ju faktiskt väldigt enkelt att leta information i dag och jag förstår inte varför djuraffärsinnehavare/personal skulle vara så mycket mer obenägna och okunniga vad gäller det än folk i allmänhet. För det är inte så att det saknas information. Även om det förvisso är mycket man inte vet om fågelspindlar, så finns det ändå mycket om det rent grundläggande som är lätt att få tag på: Det finns massor med information om fågelspindlar som husdjur,och en del information om hur de lever i naturen. Det finns böcker, det finns forskning och vetenskapliga artiklar om fågelspindlar (bl.a. om klimatregleringen i torrlevande arters bohålor i naturen), det finns internetsidor med bra information, det finns bilder på internet på olika arters naturliga habitat, och det finns massor massor av duktigt folk som har fågelspindlar (vissa av dem är spindelforskare, och då menar jag inte bara mig själv) och som aldrig skulle komma på tanken att inreda ett terrarium med 1 cm akvariegrus på botten. Och vissa av oss vet VARFÖR det är en dålig idé, andra vet egentligen inte varför men gör rätt ändå för att de varit vettiga nog att söka information från bra källor (dvs någon annanstans än djuraffärerna, Skansen och vissa andra djurparker som också verkar ha lärt sig om fågelspindlar från zoobutikerna). 

Jag kan tänka mig att zoobutikernas skötselmetoder härstammar från när den här typen av husdjur först dök upp i handeln och man inte visste något om spindlar utan skötte dem ungefär som man sköter reptiler. Faktum är att en reptil är närmare släkt med oss än den är med en spindel, de fungerar inte likadant och skötseln måste förstås utgå från hur en spindel fungerar och inget annat. Men jag kan förstå att man gjorde likadant med alla terrariedjur i början, men varför har inget i så fall hänt sen dess? Varför är zoohandeln så oförmögen (och ovillig!) att hålla sig uppdaterad, något som borde vara extra viktigt vad gäller sådana här djur som inte har en lång historia som husdjur och där kunskapen om djuren i fångenskap fortfarande är under utveckling? 

Måste förstås lägga till brasklappen att det faktiskt finns vissa zoobutiker som vet vad de gör och sköter sina spindlar på ett bra sätt, min första spindel Kerstin kommer från en sådan (jag var påläst och kunde bedöma det där, men det är det många som inte är). Men tyvärr är sådana butiker undantagen som bekräftar regeln. Och inte blir det bättre av att spindlarna bor dåligt på ställen som Skansen, för folk förutsätter ju att man på sådana ställen har den kunskap som behövs och vet vad man gör. Tyvärr är det ofta i djuraffärerna folk köper sin första fågelspindel, och om man då inte varit klok nog att läsa på ordentligt i förväg (alltid en god idé när man skaffar djur) blir det butikens skötsel som står som modell och spindeln blir misskött i fortsättningen också. Och tyvärr är många spindelarter så tåliga att de står ut med det, men att de står ut betyder inte att de har det bra - precis som att det inte är ok att ha en siamesisk kampfisk i en liten glasburk trots att den klarar att överleva i en sådan miljö. 

Gnäll, gnäll, gnäll...men oj vad jag ville ta med mig den lilla Aphonopelman som satt hopkrupen i ett hörn på 1 cm sand hem!

Från land till land och ö till ö

På fredag åker jag till Stockholm för att sedan tillbringa en vecka med lite jobbmöten, en exkursion, och att åka runt till alla eller åtminstone de flesta av mina svenska "jobböar". Det ska bli väldigt trevligt. Framför allt ska det bli spännande att se exakt hur verkligheten kommer att motsvara förväntningarna.

Ska bli trevligt att återse fina Utö!




"Förväntningarna" är alltså det jag kanske hellre hade kallat för planerna, men i just det här fallet är de såpass löst formulerade, bekräftade osv att de knappast kan kallas för det. Kanske inte ens förväntningarna utan snarare förhoppningarna..? 

Men målen (de förväntade/förhoppade vill säga) är dessa:
1) Delta i möte, seminarium och exkursion för folk som jobbar med projektet Green Islands. Delmål: Knyta kontakter på de svenska öarna, i synnerhet om möjligt för de öar där förutsättningarna att uppfylla mål 2 för tillfället ser dåliga ut.  
2) Åka runt till alla de svenska projektöarna, bekanta mig med öarna och träffa kontaktpersonerna för projektet på de olika öarna.

Programmet (det förväntade/förhoppade) är som följer:
Fredag: Ankomst Stockholm.

Lördag: Färd till Utö, med förhoppning om möte med Jonathan från skärgårdsstiftelsen, och kanske rentav någon kontaktperson för Utö som kan tänkas visa oss runt. Annars titta runt själv. Gärna få in lite spindelfältjobb också.

Söndag: Möte för Green Islands-personalen på förmiddagen, seminarium för både personal och kontaktpersoner och andra intresserade från öarna på eftermiddagen. Jag ska hålla ett kort föredrag om ekosystemtjänster på seminariet.

Måndag: Taxibåt till fastlandet för avfärd med buss på exkursion. Tydligen ska vi titta på olika "gröna" energilösningar som kan tillämpas på skärgårdsöar. Inte min del av projektet, men ska ändå bli intressant.   

Tisdag: Möte i Stockholm med delar av Green Islands-personalen.

Onsdag: Besök på Askö, förhoppningsvis tillsammans med Jonathan, där vi ska träffa Askös kontaktperson. om Jonathan inte kan måste jag hitta på något sätt att ta mig dit själv...

Torsdag-lördag: Besök på de övriga projektöarna - Tynningö, Ramsö, Ingmarsö och Ornö. Här finns dock ingen egentlig planering alls. Grundtanken var att jag och Jonathan skulle åka runt till de olika öarna, men den planen har redan spruckit ganska rejält: För det första har Jonathan kanske inte tid att följa med så mycket som han tänkt, vilket innebär att jag behöver organisera och hitta lösningar på hur jag kommer till/från öarna, och sådan planering finns för tillfället inte utan måste improviseras i Stockholm när jag vet vad Jonathan tänker ha för sig och när (om) jag har bättre koll på när det är lämpligt att besöka respektive ö. Tynningös och Ramsös kontaktpersoner skulle höra av sig, men har inte gjort det - men förhoppningsvis har de hört av sig till Jonathan. Ingmarsös och Ornös kontaktpersoner har jag haft kontakt med och de kan inte träffa mig den här veckan, men med lite tur träffar jag någon annan från Ornö på seminariet som kan tänka sig att ställa upp som guide där. Annars åker jag troligen ändå till den ena eller båda öarna och tittar runt själv. Och förhoppningsvis får jag Jonathan med mig till de flesta av öarna.

Söndag: Hemfärd.

Sen har jag ett par saker till jag tänkt hinna med när jag är i Stockholm:

Besöka mitt förråd till lägenheten i Flemingsberg för att försöka hitta de finskor jag skulle tagit med mig till Finland men som i flyttkaoset förhoppningsvis av misstag hamnade i förrådet istället (och som förhoppningsvis INTE hamnade i soporna istället...). Eventuellt besöka min hyresgäst där också. Hyresgästen i lägenheten alltså, inte i förrådet. 

Shopping. Ja, ni läste rätt. Jag beklagar om detta totalt förstör den bild ni bloggläsare har av mig. Shopping är ju inte en aktivitet jag kanske vanligtvis förknippas med - jag tror att jag en gång skrev att jag shoppingbloggade här i bloggen, och med shopping åsyftade jag då en rulle hönsnät och ett par brädor för bygge av förnasåll. Den här gången blir det inget hönsnät eller brädor, men om man bor i en väldigt liten finsk håla som Ekenäs gäller det att passa på när man är i storstan vad gäller shopping av en del saker man kan behöva utöver hönsnät och brädor (för det kan man faktiskt shoppa här). Men ta det lugnt, jag ska inte shoppa högklackade skor, klänningar eller något annat konstigt. Däremot ska jag till min favvoklädaffär i Stockholm, Alewalds, och titta efter fältbyxor (ja ni vet, såna där typ fjällrävenbyxor med fickor på benen. Såna som vissa skryter med att de har i tio år och som jag sliter ut på ett par år så att de inte ens går att lappa för tyget är för slitet att sy i...) och ett par vandringsskor (såna där rejäla skor som är gjorda för att gå i skogen med, se parentesen om byxor), för sådant är det lite dåligt med i Ekenäs och dessutom är det väldigt dyrt här. Och väl där så kommer jag säkerligen att titta efter en ersättare till min högst älskade gröna fältjacka också, något jag tittat efter i sex-sju år sådär nu om det räcker. Det vill säga jag började leta efter en ny en tid efter att jackan började falla sönder, vilket var över sex år sen nu, men jag har inte hittat någon än och jackan är nu bokstavligen i trasor (bokstavligen. Verkligen. Se parentes om byxor. Fast om den här jackan varit ett par byxor hade den vid det här laget varit högst olämplig att bära av anständighetsskäl.). Faktum är att jag aldrig sett ens en uteliggare i ett så slitet plagg (däremot känner jag en del andra ekologer med kläder som kan tävla i samma dimension), min dyra moder hotar ständigt med att jacknappa den och få den att försvinna (liksom min älsklingsskjorta, och den är inte ens trasig, bara sliten) och en orkesterkollega har vid upprepade tillfällen hotat att konfiskera jackan (och jag som trodde han var min vän...), med följderna att jag nu är lite rädd att släppa den utom synhåll ifall något skulle hända den...Men jag har ju haft ett mycket långvarigt förhållande med denna jacka, och jag älskar den inte för dess utseende utan för dess inre (läs: dess bekväma passform och många och praktiska fickor), och även om jag ständigt letar har jag ännu inte hittat något som kan ersätta den så troligen blir det ingen jacka den här gången heller. Men jag kommer i alla fall att ha tittat. När jag lämnat Alewalds, troligen utan att ha shoppat något alls i slutänden, tänkte jag shoppa lite presenter till spindlarna också för man ska ju handla presenter till övriga medlemmar av hushållet när man är utomlands. Jag tänkte handla lite nya kackerlackor (jag har ju redan en kackerlacksodling för spindlarnas matbehov, men jag misstänker att de börjar bli lite inavlade och kan må bra av ett tillskott av obesläktade individer) för sådana kan man absolut inte köpa i Ekenäs. Och så tar jag kanske en sväng i någon trevlig bokhandel typ Söderbokhandeln, och kanske nån annanstans om jag kommer på nåt mer som är roligt att titta på och som jag saknar här i Ekenäs, och sen är jag nog trött på att shoppa även om denna shopping kommer att spridas ut över en hel vecka... 

Torsdag kväll hade jag tänkt klämma in ett besök hos Solna Brass - måste ju inspektera den nya replokalen! Om jag hinner vill säga, dvs inte kommer tillbaka jättesent efter en dag på en ö långt ut i skärgården. Och det vore kul att få spela lite orkester, det har jag ju inte gjort sen jag flyttat till Finland. Hoppas att de har en kornett liggande jag kan låna och hoppashoppashoppas att de repar Blitz...

För övrigt är f.d. sjövärnets musikkår, numera Hvmk Södertörn, i dagarna nere i Ystad för Ystad tattoo och jag tittar avundsjukt på bilder därifrån på facebook...

Men orkestertorkan jag befunnit mig i sedan jag flyttade till Finland nalkas sitt slut i vilket fall, för nu i samband med terminsstarten börjar repetitionerna med min blivande finska orkester! Tänker inte beskriva dem närmare för de kommer säkert att dyka upp åtskilliga gånger på bloggen ändå framöver. Men de är värda att nämnas i samband med Sverigeresan eftersom den tyvärr innebär att jag missar första repet och nätt och jämt hinner hem till det andra. Och detta andra rep blir troligen inte ett rep, utan kommer att ersättas med ett konsertbesök. På en jazzkonsert i Ekenäs med tre finska militärorkestrar (proffsorkestrar) som jag dock kommer att missa större delen av. Detta eftersom konserten börjar två, mitt flyg anländer till Helsingfors halv två och sen tar det liksom några timmar att ta sig därifrån till Ekenäs - jag räknar med att vara hemma vid fyratiden. Som tur är är detta en väldigt lång konsert - håller på från klockan två ända till klockan sex - och då är det kanske tur att man kommer sent, för fyra timmars jazzkonsert i sin helhet vet jag ärligt talat inte om jag orkar med efter en veckas runtflackande på diverse öar. Men det är absolut orkestrar jag gärna vill gå och lyssna på, även om jag samtidigt är väldigt nyfiken på min egen blivande orkester och därmed lite småbesviken över att behöva vänta en hel vecka till på att få spela med dem/höra vad de gör.

Nu kom jag ifrån ämnet rejält. Men det är ju inte helt ovanligt att jag svamlar iväg på detta vis så det får ni eventuella läsare helt enkelt stå ut med. Eller rättare sagt - skyll er själva, för ingen har tvingat er att läsa bloggen, eller hur?

Nåja, tillbaka till ämnet: Svenska skärgårdsöar och mer eller mindre (oftast mindre) planerade besök på sådana. Jag har egentligen inte mycket att tillägga här annat än att det ska bli intressant exakt i vilken omfattning de så kallade "planerna" spricker (för spricka kommer de med största säkerhet att göra) och i vilken utsträckning de så kallade målen kommer att uppfyllas. Och hur mycket möda och hur många ändringar i planerna som krävs för att uppfylla i synnerhet mål 2. Återkommer med rapporter om detta. 


Fintrådigt

Vänster till höger:

Sytråd
Hårstrå
Tjockare spindeltråd (fågelspindelsilke)
Två tunnare spindeltrådar (fågelspindesilke, samma spindel)




Och sen kan vi betänka att större spindlar gör tjockare trådar, och en fågelspindel är en VÄLDIGT stor spindel. Det vore intressant att ha med en tråd gjord av en mer normalstor spindel också, det kommer kanske... 

Matdags

Känsliga läsare varnas för innehållet i det här blogginlägget!

På sommaren är det lätt att ge fågelspindlarna här hemma variation i maten i form av viltfångade byten, som omväxling till kackerlackorna som utgör stapelfödan större delen av året. Något jag utnyttjar så mycket jag kan eftersom utbudet på passande foderinsekter annars är klent och fågelspindlar är, som så många andra spindlar, generalister som mår bra av lite variation.


Spindelmat finns bakom huset!

 


Så här års är det gott om gräshoppor och vårtbitare ute, och just nu är det väldigt gott om grön vårtbitare här -  något som passar mig utmärkt eftersom det annars är svårt att hitta svenska kryp som är stora nog att fungera som fågelspindelbyten. Dessutom tycker spindlarna väldigt mycket om dem! Även de skyggare och mindre glupska av spindlarna kastar sig ofta över dem så fort de släpps in i terrariet, något som inte är lika vanligt med kackerlackorna.

Till och med Kerstin har satt i sig två stycken stora vårtbitare med bara ett par dagars mellanrum, och hon är annars ganska liten i maten. Och den första hon fick åt hon direkt sittande längst i terrariet - annars väntar hon ofta med att jaga tills kvällen, äter utom synhåll och man vet att hon ätit bara för att hon dumpar de oätliga resterna (skal) längst fram i terrariet (något alla spindlarna gör). 




Lisbeth hör inte till de skyggare spindlarna dock - öppen och framåt och inte det minsta blyg. Vårtbitaren avrättas och förtärs över vattenskålen i terrariets framkant med full insyn.






Och hushållets matvrak Birgitta tvekar förstås inte heller, utan kastar sig över allt i matväg direkt oavsett vad det är - och kastar sig dessutom över sådant som inte är ätbart också bara ifall att (här får man akta fingrarna). Birgitta har också sämst bordsskick av alla spindlarna - hon tuggar så att det krasar när hon äter.

Bytet nedlagt!







Hahaha!

I mitt fall kanske man ska byta ut "seen by postdoc"/"professor" mot "seen by postdoc"/"EU"...men med samma bild.


Bladlusbekämpning

Efter att spinnen äntligen börjat försvinna från balkongen (efter att ha haft ihjäl penséerna, koriandern, gurkplantorna och ärtorna, och gått hårt åt humlen, potatisen, paprikan och tomaterna) har jag nu fått bladlössangrepp på plantorna av en australisk växt (egentligen sydafrikansk, men jag hittade den i Australien dit den invandrat och är ett ogräs). De verkar bara gilla precis den här växten...som tur är har den långa smala strån där det är lätt att se och plocka bort lössen, men någon form av biologisk bekämpning hade varit önskvärd. Funderar på att introducera en gurkspindel på balkongen, uppenbarligen gillar de bladlöss:




Efterhandsbloggning 2 - skånsk spindelexkursion

Efter föräldrarnas besök här följde jag som sagt med dem tillbaka till Skåne, för mitt årliga gästspel på Lunds universitets fältfaunistikkurs. Sjätte året i rad nu, otroligt!

Kursen var ovanligt liten i år tyvärr - bara sju studenter! - och dessutom hade vi mer otur än vanligt med vädret. Jag brukar ha jättetur med vädret när jag är där, det brukar vara strålande fint, men i år inleddes det hela med att vi på grund av dåligt väder fick skjuta fram spindeltemadagen en dag. Den så kallade "spindeltemadagen" är en dag på kursen som bara och enbart handlar om spindlar - jag har en föreläsning, sen åker jag (ofta tillsammans med eventuella andra lärare på kursen, men i år var jag ensam vilket innebar att jag även gjorde debut som minibussförare) ut på Revingefältet på exkursion och tittar på spindlar, och sedan tillbaka till universitetet för att jobba med artbestämning på lab. I år var spindeltemadagen planerad till onsdagen men sköts upp till torsdagen då vädret var bra, men tyvärr fick vi ändå inte in så många av arterna på studenternas utantillista som vi brukar få på exkursionen. Delvis berodde det kanske just på att studenterna var så få - det blir ju färre som letar och håvar. Men vi fick se en hel del i alla fall, däribland sattes nog storleksrekordet för husspindel på kursen - en smått spindelrädd student (naturligtvis) hittade en rejält stor husspindelhona.

Här är hon:




Den här spindeln fick för övrigt följa med mig hem för att följande kväll hälsa på modiga Annika hemma hos Petra och Johan. Annika har gått i spindelfobiterapi men hade under terapin inte fått stifta bekantskap med några större svenska spindlar, så vi såg till att det blev gjort. Petra och Johan har gott om spindlar hemma hos sig och stackars Annika fick bevittna såväl en hyfsat stor korsspindel som ett uppvaktande par skuggspindlar, och förstås husspindeln jag tagit med mig. Och de var allt fortfarande läskiga, i synnerhet husspindeln...men Annika har absolut gjort stora framsteg och delar nu även sitt hem med en av världens största fågelspindelarter (en likadan som min Ingalill)! Heja heja!

Dagen efter var det dags för fågelskådning vid sockerbruksdammarna och exkursion till ålahusen vid Glumslövs backar. Denna fredag var vädret dåligt, vi väntade ut det lite och kom därför iväg sent. Väl ute blev det ändå ganska fint väder, men det var ändå sämre än vanligt vad gällde flygande djur som t.ex. steklar, vilket är en av anledningarna till att åka till just ålahusen. Trist. För min del fick vi dock in ett par till av studenternas utantillarter och tog därmed igen en del av vad vi missat på spindelexkursionen. Bland annat fanns det gott om adulta Larinioides cornutus, något vi annars brukar ha svårt att få se under de dagar jag är med på kursen.

På kvällen blev det trevlig familjemiddag hos Petra och Johan med föräldrarna, Elin och Lars. Vi åt god mat, testade vår hörsel med Elins myggskrämma på ipoden, inspekterade Johans äntligen färdigbyggda studio (fantastiskt fin!) och hade allmänt trevligt. Längre framåt kvällen kom Annika och Jacques och det blev spindelterapisession. Sen var det helg, vädret var trist men jag var bland annat på besök med bullfika hos Lars och Tina i Dalby på lördagen. Jättetrevligt och jättegott! Och så blev det lite småkrypssafari i trädgården i Blentarp förstås.

Bålgeting




Silverstreckad pärlemorfjäril






Guldstekel




Kartfjäril (sensommargenerationen)




Humla i en stockros




Fluga (en parasitfluga tror jag)




Måndagen efter var det dags för "upp-till-bevis-som-araknolog"-dagen: Exkursionen till Kullaberg, med målsättning att studenterna bland annat ska få se den väldigt sällsynta tapetserarspindeln. En spindel som finns på ett mycket litet fåtal lokaler, lever nedgrävd under jord (sådär någon dm under jord) och därmed inte är något man hittar om man inte vet var man ska leta och vad man ska leta efter.

Vädret på morgonen var riktigt uselt och det var väldigt nära att vi ställde in, men eftersom det är såpass långt till Kullaberg som det är och eftersom det finns mycket att se där som är svårt att få se på de andra av kursens exkursioner åkte vi ändå. Och för min del gjorde vädret ingen skillnad - tapetserarspindeln är ju inte direkt väderberoende eftersom den lever under jord. Förra året gick det väldigt enkelt att hitta en, i år var det betydligt svårare. Men till sist så!



Och det blev även en del andra spindlar, bland annat ett par utantillarter till som vi inte sett tidigare - rovspindel och gurkspindel - och massor av labyrintspindlar somde tär väldigt gott om precis där vi är. Och en del insekter, bland annat eksnabbvinge, tre arter vårtbitare varav åtminstone två smått sällsynta, och en mer än smått sällsynt skalbagge, så även entomologerna (=de andra tre lärarna som var med) var nog nöjda i slutänden. 

Gurkspindel




Rovspindel, med äggkokong till och med för pedagogisk jämförelse med vargspindlar. Den här honan har haft lite otur i livet - ett ben saknas och ett annat är på utväxt (det lilla mörkare benet) - men det är ju också ganska pedagogiskt för att visa att spindlar kan regenerera förlorade ben.




Labyrintspindel - tillhör samma familj som husspindlar men hittas enbart utomhus.




Vi avslutade med att spana efter tumlare med tubkikare uppe vid fyren, något som alltid tilldrar sig stort intresse från andra besökare på Kullaberg (det brukar vara rätt mycket folk just där), och hade även turen att få se både törnskata och en gök som satt väldigt snyggt och öppet på en pinne som stack rakt ut från bergvägg (gök är ju annars en sån där fågel som man ofta hör men sällan ser...). Sen åkte vi tillbaka till Lund och faunistikkursen var för min del över för detta år. Jag hade allvarliga funderingar på att åka ut och ansluta till trollsländeexkursionen på tisdagen bara för att få träffa Linda som har det momentet och som inte varit där någon av de andra dagarna, men vädret var trist så i slutänden blev det inte av... 


Efterhandsbloggning 1 - föräldrarna i Ekenäs

Inte helt aktuellt kanske - det var flera veckor sedan nu som föräldrarna hälsade på här i Ekenäs. Närmare bestämt strax efter min senaste tur till Iniö. Men naturligtvis måste jag blogga om en så stor händelse som detta, så det kommer nu lite i efterhand. 

Föräldrarna hälsade alltså på här i nästan en vecka, och bröt i och med sin ankomst en mycket lång sammanhängande period med väldigt fint och varmt väder. Någon som är förvånad? Men inte ens de rådde helt på sommaren i Ekenäs - det blev ett par gråa och regniga dagar men större delen av tiden var det riktigt fint. Vi ägnade oss mest åt turism i Ekenäs med omgivning - föräldrarna har på egen hand besett Ekenäs och närbelägna Hangö, och vi har tillsammans besökt gamla bruksorten Fiskars (den värsta dagen vädermässigt), medeltidsmarknad och tornerspel vid Raseborgs slottsruin, och den närmaste av "mina" skärgårdsöar, Skåldö. Allt trevligt, trots regnet i Fiskars.

Föräldrarna borde själv blogga om sina upplevelser, men jag tror nog att det samlade intrycket var att Ekenäs är en fin liten stad men att den kulinariska nivån på restaurangerna här inte är överdrivet hög (fast tårtcafét i Fiskars var däremot väl värt ett besök) och att hotellstandarden inte heller är mycket att skryta med. Mamma uppskattade heller inte publikens placering under tornerspelet - i en skogsbacke där det fanns en del grodor och paddor...själv tyckte jag mest synd om grodorna och paddorna vars backe plötsligt invaderades av en stor skara människor. men det där var annars en väldigt solig och trevlig dag. Så småningom åkte jag tillsammans med föräldrarna ner till Skåne för min årliga gästundervisning på Lunds universitets fältfaunistikkurs. Mer om det i nästa inlägg.   


Dawkins och Darwin

Om ni missat det så har svt visat en programserie om Darwin, evolutionsteori och tro, med en av ekologisk vetenskaps moderna "kändisar" Richard Dawkins. Intressant.

http://svtplay.se/t/162532/darwins_laddade_ide

Och får en att tänka på den här undersökningen (intressant att Finland hamnar så mycket längre ner på listan än de övriga nordiska länderna. Undrar varför?):




Och den här är också intressant:

Religious Differences on the Question of Evolution (United States)
Percentage who agree that evolution is the best explanation for the origin of human life on earth
         
Buddhist
  
81%
Hindu
  
80%
Jewish
  
77%
Unaffiliated
  
72%
Catholic
  
58%
Orthodox
  
54%
Mainline Protestant
  
51%
Muslim
  
45%
Hist. Black Protest.
  
38%
Evang. Protestant
  
24%
Mormon
  
22%
Jehovah's Witnesses
  
8%
Total U.S. population percentage:48%
Source: Pew Forum[65]


(ber om ursäkt för att hälften av staplarna är i svart)

Och för övrigt är det intressant att just buddhister och hinduer hamnar så högt upp på den här listan. Undrar t.ex. hur man får ihop tron på reinkarnation med evolution?

Och så bara för skojs skull lägger jag hit den här länken också:
http://ncse.com/taking-action/project-steve

RSS 2.0