Spiindlarna

Väldigt fina bilder! Skorpionbilderna är ju också fina, fast spindlarna ser definitivt mjukast ut. Om du skulle jämföra djuren i lynnes/kynnes-hänseende, hur skulle du då uttrycka saken?

Jag gillar Ingalills benföring, hon ser väldigt liksom vädjande ut.

Har du inga herrspindlar eller äter damerna upp dem?

Per: Fysiskt är spindlarna definitivt mjukast, de saknar ju helt det hårda skalet som Gunilla har. Psykiskt...nja, temperamentet varierar mellan de olika spindlarna också (är ju olika arter), så det är svårt att jämföra spindlarna som hel grupp med skorpionen. Men skorpionen är precis som spindlarna en lugn, inte aggressiv och inte särskilt giftig art, på så vis är alla djuren ganska lika. De mer nervösa av spindlarna (Doris i synnerhet) är mer hispiga än Gunilla när något händer i omgivningen, men alla djuren springer mycket hellre och gömmer sig än att gå till attack. Gunilla är ganska cool vad gäller allt som händer runtom, och då har hon ändå precis flyttat in. För övrigt har jag ju inte haft skorpioner förr, så jag ser själv fram emot att få upptäcka fler likheter och skillnader - det var faktiskt ett av skälen till att jag ville ha en skorpion, för att det är en djurgrupp jag vill lära mig mer om.



Bodil: Nej, jag har inga herrspindlar. Förvisso kan honorna äta upp dem om de får chansen, men framför allt är herrspindlar tyvärr inte på långa vägar lika långlivade som damspindlar ens om de får leva hela sitt liv utan att träffa en damspindel.



Typiskt är att hannarna redan som ungar växer fortare än honorna, uppnår könsmognad mycket tidigare (och vid mindre kroppsstorlek) än honorna, och dör oftast inom ett år efter det. I naturen är detta en evolutionär strategi som minskar inavel - kullsyskon kan aldrig para sig med varandra eftersom hannarna dör långt innan deras systrar blivit vuxna. Skillnaden i livslängd mellan hannar och honor kan vara så mycket som 10-15 år.



Så vad gäller fågelspindlar som husdjur är egentligen enda anledningen att skaffa en hanne om man redan har en hona av samma art och vill ha ungar. Och jo, då finns det en viss risk att hannen blir uppäten, även om det för det mesta går bra att släppa ihop spindlar för att låta dem para sig och sen sära på dem igen förutsatt att man vet vad man gör. Men det går inte att ha dem boende ihop permanent, förr eller senare blir i sådana fall den mindre individen (dvs hannen) mat åt den större (honan).

För övrigt kan jag vad gäller temperament hänvisa till krypens sida på min hemsida (länk finns i högerkanten), där en mer utförlig beskrivning av egenheterna hos de enskilda individerna finns.