Tomtarna intar brofästet - och de har fått förstärkning!

Ni som följer den här bloggen kanske minns att jag förra året bloggade om förekomsten av trädgårdstomtar och annat trädgårdspynt på gården till huset där jag bor. För er som inte följt bloggen (och för er som inte minns vad jag skrev för snart ett år sen) så finns inlägget här:

http://krydolph.blogg.se/2011/june/tomtar-pa-loftet.html

Och vill man inte läsa det igen så konstaterade jag sammanfattningsvis då det begav sig förra året att två trädgårdstomtar plötsligt fattat posto vid den lilla bron över en blomrabatt på gården utanför huset där jag bor. Min dyra moder kommenterade bilden av tomtarna på Facebook med att jag borde komplettera tomtenissarna med en tomtenissa - något jag å det bestämdaste vägrade göra eftersom jag tycker att redan två tomtar är två för mycket, och att dessutom introducera en av motsatta könet skulle ju då i värsta fall kunna få den ännu mer oönskade följden att antalet inte ens stannade vid tre. I synnerhet som gården fullkomligt svämmar över även av annat trädgårdspynt...

Nu trodde jag ju att hela den där diskussionen, alltså den om olämpligheten med att introducera ännu en tomte av motsatt kön när man tycker att redan två av samma kön är för många, bara var ett skämt. Men nu kan konstateras att situationen är långt allvarligare än jag anat!

För nu har trädgårdstomtarna (efter vintervila i något undanskymt skrymsle - eller vila och vila, av antalet att döma har de haft en del annat än att vila för sig också?) dykt upp i trädgården igen, och liksom förra året står de posterade på vardera sidan om brofästet. Men i år är de inte två, och inte heller tre, utan sex stycken! Två stora (desamma som stod där förra året) och fyra mindre. Bildbevis:

Juni 2011: Två tomtar.




Siste april 2012: Sex tomtar!




Vad detta säger om trädgårdstomtars reproduktion vet jag inte. Uppenbarligen behövdes ingen nissa alls för produktion av hela fyra avkommor, eller så befinner hon sig någon annanstans, utom synhåll? I det senare fallet skulle detta även innebära att de alltså är ÄNNU fler än sex totalt? Finns det i så fall kanske mer än en tomtenissa också? Alternativt har antalet ökats genom immigration snarare än reproduktion, men oavsett vilket är resultatet detsamma: Tomtarna är de facto hela tre gånger så många (minst) som förra året.

Om man i detta sammanhang tillämpar samma logik som en föreläsare från Jägarförbundet gjorde vid en föreläsning på en naturvårdskurs vid Lunds universitet under min studietid, så krävs avskjutning av tomtarna omedelbart för att bryta denna exponentiella populationstillväxt och förhindra att de fullständig översvämmar såväl trädgården som Ekenäs och hela Finland. Nu pratade den föreläsaren förstås om den svenska vargstammen, inte tomtar. De senare räknas inte som jaktbart vilt såvitt jag vet...men det gjorde å andra sidan inte varg heller när jag läste mina grundkurser på biologutbildningen (jaktlagstiftning och fridlysningar har uppenbarligen inte någon större betydelse i undervisningen av naturvårdsstudenter om man bara vill skjuta något tillräckligt mycket. Men nu tillämpar jag ju som tur är inte samma logik som den föreläsaren eftersom man som ekolog redan på grundkursnivå lär sig vissa grunder i hur populationstillväxt fungerar, däribland att en exponentiell populationstillväxt som denna är helt normal om man startar med ett mycket litet antal individer (t.ex. två stycken) men sedan som regel inte håller i sig på längre sikt. Någonstans når populationen en övre gräns, K (Carrying capacity) där resurserna inte längre räcker, till och kraschar. Om den inte redan innan dess stabiliseras på en lägre nivå genom t.ex. predation (men avskjutning kan fortfarande vara ett alternativ om situationen blir ohållbar redan innan K är nådd -för de är ju aggressiva också, tomtarna, man ser ju tydligt på bilderna ovan att den ena av de där nissarna hytter med näven åt fotografen. På båda bilderna).

Jag vet inte om konkurrens egentligen är en begränsande faktor för trädgårdstomtar. I det här fallet verkar de ju uppenbarligen föredra brofästet som habitat eftersom alla sex står och trängs där - så tillgången på lämpliga broar kanske kan vara en faktor? Och bron finns det ju bara en av (än så länge, för vem vet på den här gården, rätt som det är finns det väl flera broar också?), så kanske de inte kan bli så väldigt många fler ändå?

Såvitt jag vet förekommer ingen predator på trädgårdstomtar heller, men man skulle ju kunna hoppas att en sådan skulle dyka upp? Om det inte är så att det är ännu större tomtar som prederar på de mindre förstås, i så fall hoppas jag verkligen inte på att de också dyker upp.  

Tittar man på bilderna ovan är det också uppenbart (att döma av växtligheten) att trädgårdstomtesäsongen startat mycket tidigare i år än förra året. 2011 intog inte tomtarna bron förrän i slutet av maj/början av juni (minns inte riktigt vilket), men i år står de där redan till Valborg. Detta är troligen en följd av det vackra och varma vädret (låt er inte luras av att det inte ser så soligt och varmt ut på 2012-bilden - den är tagen på kvällen) i år. Vintern var ju väldigt lång förra året och det snöade här på första maj, vilket det knappast lär göra i år. Men en månads skillnad eller till och med mer är ändå ganska mycket - finns en koppling till klimatförändringar här månne?

Det är i alla fall trevligt att det är vår, även om tomtarna vid bron väl kanske inte är det vårtecken jag uppskattar mest om man säger så. 

Kommentarer
Postat av: Per

Ett par frågor inställer sig: Är tomtarna alla av samma art? Kommer du att agera predator?

Skämt åsido - det var en väldigt trevlig lägesrapport! (Åt vilket håll vrider förresten havreplantan sig i Ekenäs?)

2012-05-01 @ 11:16:36
Postat av: Kajsa

Jag vet inte om det finns olika arter av trädgårdstomtar, men om det nu skulle vara så att dessa inte är samma art så misstänker jag starkt att de i så fall kan hybridisera. Jag vågar inte agera predator (som hyresgäst får man nog stå ut med vad husvärden anser är god trädgårdskonst...) även om det absolut är frestande.



Jag har faktiskt mig veterligen inte sett några havreplantor här i Finland - rör mig inte så mycket på/vid åkermark. Men jag misstänker starkt att vridningen är densamma överallt.



har faktiskt intre sett några havreplantor

2012-05-01 @ 14:47:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0