och

 

Almqvist, Swedish Araneae part 2 - families Dictynidae to Salticidae (Linyphiidae excluded), Insect Systematics & Evolution Supplement No. 63 2006

 

 

 

 

Ni som mot förmodan följer spindelbiblioteksföljetongen här på bloggen bör känna igen namnet Almqvist sedan tidigare - både för att det här verket har nämnts tidigare, och för att Almqvist är författare även till en annan bok som avhandlats här på bloggen (se Spindelbiblioteket 18).

 

Swedish Araneae var när den kom ut en efterlängtad bok av mig och säkert alla andra svenska arachnologer med flera spindelintresserade. Det var nämligen den första svenska bestämningslitteratur till spindlar som getts ut på ett halvt sekel sådär, närmare bestämt sen 1945 (senaste nyutgåvan 1970). Och då syftar jag på vetenskaplig litteratur för artbestämning, inte bilderböcker, utan böcker med bestämningsnycklar och teckningar av sådana mikroskopiska karaktärer som ofta behöver studeras för att man ska kunna göra säkra artbestämningar av spindlar. Fram till Swedish Araneae var man som svensk arachnolog till stor del beroende av utländsk, framför allt brittisk, bestämningslitteratur och då framför allt kanske Roberts Spiders of Brtain and Northern Europe. Men denna innehåller (eftersom den täcker ett så stort geografiskt område) bra ett urval av arter, dels saknas en del nordliga arter som finns här men inte i sydligare delar av nordeuropa, dels förekommer en del arter som inte finns här vilket kan vara förvirrande. Roberts måste därmed kompletteras med annan litteratur eller åtminstone en checklista över svenska spindlar.

 

Almqvist är väldigt heltäckande och innehåller förutom familjen Linyphiidae i stort sett alla kända svenska spindelarter. Det är också i mitt tycke en bra bestämningsbok, även om jag i vissa sammanhang föredrar Roberts figurer - fast rent estetiskt är Almqvists teckningar otroligt vackra och det är ett otroligt jobb som ligger bakom alla teckningar av olika karaktärer och spindlar (ca 2700 stycken)! Jag kan heller inte uttala mig om majoriteten av bestämningsnycklarna eftersom jag sällan använder dem, men de jag har använt tycker jag är bra. Den har bra artbeskrivningar, och den har svenska utbredningskartor vilket är bra eftersom den utländska litteraturen som regel bara anger om arten finns i Skandinavien eller inte, om ens det. Med det sagt ska utbredningskartorna inte ses som helt bombsäkra. Anger kartan att arten finns på en plats kan man utgå från att den gör det, men om den inte finns kan det i en del fall även vara så att den kanske finns men inte är rapporterad därifrån. Till exempel kan konstateras att enligt kartorna finns inte ens många av våra allra vanligaste spindelarter med stor utbredning i hela landet (t.ex. korsspindel) i Gävletrakten, och det är förstås inte sant! Så man får tolka kartorna med lite sunt förnuft - finns det ett "hål" i utbredningen där arten saknas i ett landskap men finns i alla andra landskap runtomkring så bör man inte bli förvånad eller tro att man gjort ett superfynd om man skulle hitta den även där (men naturligtvis bör man rapportera den till artportalen). Hittar man däremot en art i Norrland som enligt kartorna har en väldigt sydlig utbredning är det en annan sak, då bör man misstänka att man kanske gjort en felaktig artbestämning. 

 

De här böckerna kan vara lite svåra att använda på amatörnivå för den som inte har hyfsad grundkunskap om spindlar. Den saknar helt färgbilder och i många fall helfigursbilder av djuren, så om man inte har tillräckligt mycket erfarenhet för att klara sig utan färgbilder och helfigursbilder och inte har möjlighet att titta på enskilda karaktärer i förstoring är det inte en enkel bok att använda. Jag brukar därför hellre rekommendera Roberts till amatörer som bara vill kunna titta på en bild och inte är intresserade av att börja titta på mikroskopiska karaktärer, för Roberts innehåller även ett gäng färgplancher, om än bara på ett urval av det urval av arter som finns i boken. 

 

Det ska också påtalas att boken, trots att den specifikt avhandlar svensk spindelfauna, är på engelska. Den säljs för övrigt inte bara i Sverige utan även utomlands, för precis som vi svenskar i många avseenden kan ha nytta av spindellitteratur även för andra delar av Nordeuropa gäller det även omvänt. Även det är tyvärr en sak som kan ställa till det lite för glada amatörer som bara vill ha ett hum om vilka spindlar de ser på promenaden eftersom språket är ganska tekniskt (men samma sak gäller förstås även t.ex. Roberts).  

 

Den stora nackdelen med Swedish Araneae är annars att familjen Linyphiidae, som utgör över 300 av de ca 720 svenska arterna, saknas. Tanken var att det skulle ges ut tre band av Swedish Araneae varav det sista om enbart Linyphiidae - men tyvärr blev det inte så eftersom Sven Almqvist avled 2007 vid 88 års ålder, samma år som Swedish Araneae part 3 var planerad att publiceras. Jättetråkigt, i synnerhet som just Linyphiidae nog är den grupp där behovet av ny svensk artbestämningslitteratur är störst eftersom de är väldigt översiktligt behandlade i mycket av den utländska bestämningslitteraturen, däribland Roberts. Anledningen till det är att Linyphiidae är lite krångliga - familjen innehåller ett väldigt stort antal arter jämfört med andra spindelfamiljer, och många av dem ser ganska lika ut och är väldigt små. Detta innebär att jag för bestämning av dessa fortfarande är hänvisad framför allt till brittisk litteratur, framför allt Roberts Spiders of Great Britain and Ireland och Millidge & Lockets British Spiders som är de böcker i spindelbiblioteket härhemma som bäst täcker upp linyphiderna. Och även om den brittiska litteraturen räcker långt så är tyvärr är inte den brittiska spindelfaunan helt densamma som den svenska, och dessa två böcker börjar dessutom bli lite till åren. Så det vore väldigt önskvärt med ny svensk eller nordeuropeisk bestämningslitteratur till dessa, och man kunde ju önska att någon färdigställde och gav ut del tre av Swedish Araneae! Man undrar ju lite också hur långt arbetet med denna tredje del hade hunnit i och med att det var planerat att ges ut 2007, dvs om det finns material som faktiskt hade kunnat färdigställas utan att man behövde börja ända från början? För i så fall vore det också väldigt synd om sådant material blev liggande, det är så otroligt svårt och mycket jobb att göra sådant här.

 

 

 

 

En tråkig detalj vad gäller Swedish Araneae är formatet. Storleken är praktisk, mindre än folioformat men större än normalt bokformat och nästan kvadratisk, dvs böckerna är breda i förhållande till höjden om man jämför med normalt romanformat. Det är ok, men det ställer till problem eftersom de inte har hårda pärmar utan är häftade och storleken (i synnerhet bredden) gör att pärmarna lätt knäcks och viks vilket gör att de slits fortare. Och alla böcker utan hårda pärmar slits ju ganska snabbt om man använder dem flitigt, det funkar rätt bra med fältbestämningslitteratur i pocketformat tycker jag (i så litet format brukar de hålla ihop rätt länge även om inbundet förstås varar längst) men så här stora tunga böcker är det värre med. Jag har haft många böcker i det här nästan kvadratiska formatet (och ofta större än de här) som kurslitteratur genom åren, och där räcker det oftast bra med häftade versioner eftersom man ofta använder böckerna intensivt under en kortare period så länge kursen varar och efter det betydligt mindre. Men Almqvistböckerna däremot använder jag ju lite då och då hela tiden och betydligt mer flitigt under vissa perioder, och nu när de har 6-7 år sådär på nacken syns det absolut på dem. De är i övrigt tryckta på fint blankt papper och väldigt fina, så det är lite synd att utgivarna inte kostade på sig att binda in dem ordentligt med hårda pärmar (dessutom bleks färgen på omslagen lätt). Nu är ju avsättningen för sådan här litteratur ju inte överdrivet stor, men ändå - för min del hade det absolut varit värt ett lite högre pris att köpa dem inbundna, för jag kommer säkert att behöva köpa nya ex så småningom när de börjar falla sönder på allvar och när den tiden kommer vet man ju inte ens om de faktiskt finns att köpa längre...

 

 

Omslaget på Swedish Araneae part 1 föreställer en Achearanea lunata - så här ser en sådan ut på foto (fast de varierar i färg, alla är inte orange).

 

 

Almqvist får härmed utgöra en åtminstone temporär avslutning för Spindelbiblioteketföljetongen, vi har nämligen i och med Swedish Araneae nått de sista böckerna i spindelbiblioteket, och jag tycker att just dessa utgör en bra avslutning i egenskap av både ett av de senast utgivna och ett av de mest använda verken i mitt spindelbibliotek.