Det våras för älsklingsjackan...?

 Ja så blev det ju vår till sist då, och nu är det så varmt även i Finland att vinterjackan måste hängas undan och sommarjackan vakna ur vinterdvalan. Eller sommarjackorna, för jag har två. Och detta är ett problem, för jag vill inte behöva ha två! Jag vill ha en enda bra vardagsjacka som duger både i fält och i stan och överallt annars. Men nu har jag två - en billig variant som ser acceptabel ut, avsedd för tillfällen då det vore olämpligt att visa sig i en som inte gör det, och en grön friluftsvariant som inte gör det (ser acceptabel ut alltså). Jag föredrar den senare, men den är tyvärr numera i så bedrövligt skick att gränserna för när den inte ser tillräckligt acceptabel ut att visa sig i blir allt snävare och tillfällena när den kan anses ok att bära allt färre. Somliga människor (inga namn, ni vet vilka ni är...) har hotat att slänga den om jag visar mig i den. Samma människor tycker också att det väl bara är att skaffa en ny... 

 

Och faktum är att nämnda jacka verkligen är så otroligt sliten att jag själv haft tankar på att slä..förlåt, "pensionera" den i ganska många år nu och införskaffa en ersättare. För till och med jag måste ju erkänna att den inte bara ser sådan ut att vilken uteliggare som helst ter sig välklädd i jämförelse, utan att den dessutom inte direkt optimalt fyller sin funktion längre. Men jag kan helt enkelt inte hitta en värdig ersättare, och jag har verkligen letat! Eller ens hittat något som med tiden, efterhand som vi liksom lär känna varandra, skulle kunna utvecklas till en värdig ersättare. Och jag känner mig själv så väl att jag vet att det inte är lönt att investera i något som inte håller måttet - för en sådan jacka kommer i så fall bara att sluta som just ett alternativ för när jag tycker att jag behöver se acceptabel ut, och annars kommer jag likväl att fortsätta använda min gamla.Om inte jackan vore så till åren kommen hade jag bara kunnat skaffa en ny likadan - men tyvärr tillverkas den förstås inte längre...

 

Jag försöker också försvara mitt fortsatta användande av jackan för mig själv med att det ju är bra ur miljösynpunkt att inte slänga kläderna innan de verkligen är utslitna (men den är ju faktiskt verkligen VERKLIGEN utsliten) och att jag går i större ekologers fotspår - jag känner minsann flera ansedda forskare och professorer med både högre anseende och lönegrad än jag som går i slitna och trasiga kläder. Fast även de värsta fallen jag sett är ändå sällan i klass med just den här jackan, måste jag erkänna.

 

 

Jackan ifråga är tämligen full av hål, en del av dem rejält stora. Tyvärr är den också så sliten att tyget mestadels är för skört att sy i, så det är inte bara att sy ihop eller lappa hur som helst. Det stora hålet som syns på bilden har uppstått efter åratals flitig ryggsäcksanvändning. De borde förstärka ryggen på jackor avsedda att användas i skog och mark!

 

 

 

 

Så nu blev det vår och jag plockade fram min älskade gröna jacka, och min inte alls älskade men åtminstone hela och betydligt prydligare beigea jacka (som inte duger för fältbruk pga brist på fickor och för ljus färg). Tittade på den gröna och tänkte "nä, den här måste jag nog faktiskt slänga nu!". Sen satte jag på mig den. Och insåg varför jag inte slängde den förra året. Eller förra igen (eller förra igen igen eller året före det eller...). För det förhållande jag och den här jackan har, det kan inte avfärdas utan vidare, och i synnerhet inte av något så ytligt som estetiska skäl. Så nu funderar jag på om det finns något sätt alls att rädda den så att den kan hänga med ett år till...

 

Inser också att jag om jag mot förmodan någon gång skulle hitta en jacka jag gillar nog inte ska låta priset utgöra ett hinder - även om den skulle kosta det fyr - eller femdubbla mot vad jag normalt anser mig vara villig att spendera på en jacka så är det en god investering om jag använder den så länge och så flitigt som jag använt den här! Problemet om man köper en dyr jacka är ju dock att veta redan när man köper den om det verkligen är en god investering. 

 

Sååå...någon som har tips på hur man kan få en totalt utsliten jacka någorlunda användbar igen, gärna i sådan grad att man dessutom vågar visa sig i den på stan? Vilket inte ställer stora krav här i Ekenäs, en liten stad på landet där man ser gott om folk i välanvända arbetskläder och liknande, men min högt älskade jacka avviker i nuläget från standarden även här... 

Så ryslig ser väl inte jackan ut!
Hade du frågat om motsvarande tips beträffande ett par utslitna trätofflor, hade jag kanske kunnat bidraga - men här blir det svårare. Det skulle möjligen vara rygghålet; sy om det till en ficka med lock i något passande tyg. Det finns säkert något man skulle vilja förvara i en ryggficka; har inte modeskaparna tänkt på det?

Ha, du har inte sett den i sin helhet...jag håller med om att det inte ser så farligt ut här på bilden. Här syns bara ett av de tre stora hålen på ryggen, och inte alls de hål som finns på ärmarna och framsidan, eller de totalt söndertrasade och många gånger lagade kanterna på ärmarna.

Hm, ryggficka...bra idé, i allmänhet är jag alltid positivt inställd till fler fickor! Dock misstänker jag att det kan bli ganska obekvämt med en ficka med lock mellan ryggen och en tung ryggsäck, i synnerhet om man tänker ha något knöligare än ett ark papper i den? Dessutom kan bara konstateras att tyget aldrig kommer att hålla att sy fast en ficka på - det går ju inte att sy en lapp på ens. Och jag sliter så hårt på fickor att just sådana kräver en bättre sömmerska med tillgång på bättre material än jag för att de ska hålla - det vet jag av erfarenhet. Men idén var bra!

Vad jag främst efterlyser hos modeskaparna är dock att de får upp ögonen för att inte bara män behöver innerfickor. Vi förväntas liksom alltid ha handväska, så jackor för oss kvinnor saknar oftast innerfickor helt, och om de finns (om den finns, för de är aldrig fler än en - med undantag för just denna gröna jacka som har fyra!) så är de så små att de inte går att ha en normalstor plånbok i och av så dålig kvalitet att de inte håller länge om man använder dem alls. Men inte ens kvinnor har handväska ute i skogen, så varför har man färre och sämre fickor i damkläder även hos friluftsmärkena? Och själv har jag mycket hellre plånbok, telefon och nycklar i fickorna än i en väska.

Ska ha dig i åtanke när jag behöver laga utslitna trätofflor! Sådana har jag dock inga för tillfället (men hur är det med utslitna kängor som en stålskodd bjässehäst har ställt sig ovanpå och där sulan håller på att ramla av - sådana har jag! Och dem gillar jag också för mycket för att slänga).

Jo en ryggficka vore dessutom besvärlig att komma åt - för bäraren åtminstone. (Kunde eventuellt vara en blindficka.)
Men jag har en jacka av amerikansk design - och där kan man prata om urusel "ergonomi" (som i väldigt mycket annat av amerikansk tillverkning). Man måste ha halvt vanskapta armar/händer för att komma åt sidofickorna.
Hade de skickliga smedbröderna i Blentarp fortfarande varit aktiva, hade jag rekommenderat ett besök hos dem. Nej nu läste jag fel - det var ju inte kängan som var stålskodd! :)

Nej, det var hästen...hade det varit omvänt hade nog kängan klarat sig betydligt bättre.