Spindelbiblioteket 21 - Polis

Och nä, jag har inte en spindelbok utgiven av polisen. Jag syftar på:
 
Polis, Power & Huxwell (eds), Food webs at the landscape level, utgiven 2004 på University of Chicago Press.
 
Den här boken är en vetenskaplig sådan av den i vetenskapliga sammanhang ganska vanliga typen där olika författare skriver olika kapitel. Det är därmed snarast en samling av artiklar av olika författare, sammanhållna endast av det övergripande temat födovävar på landskapsnivå.
 
Det ska nämnas att den här boken inte är en självklar del av spindelbiblioteket eftersom den inte handlar specifikt om spindlar - som namnet antyder handlar den om storskaliga födovävsprocesser. Men spindlar är vanliga studieorganismer i många av de studiesystem som beskrivs i boken, och den ger därför en intressant bild av en aspekt av spindlars roll i födovävar. För mig är den också extra viktig eftersom bokens huvudeditor Polis arbetade med just spindeldjur och med näringsflöden mellan hav och land, mycket av boken handlar därför om akvatiska subsidier av olika slag. Det här är ju mitt forskningsfält, och min forskning bygger i ganska rakt nedstigande led på den som gjorts av flera av den här bokens författare.
 
 
 
 
 
Boken fungerar också som ett slags minnesmärke över Gary Polis, som hör till de i dag (tack och lov) ganska få biologer som bokstavligen dör med stövlarna på (inte helt ovanligt på t.ex. Linnés tid, men mindre vanligt idag som tur är). Polis och flera andra forskare hamnade i en tropisk storm på väg med båt till Polis fältlokaler på öar i Mexikanska golfen. Tragiskt! 
 
Polis forskning lade i princip grunden för hela den forskningsdisciplin jag doktorerade inom, och grundidén kom från just spindeldjuren. Polis var arachnolog, närmare bestämt skorpionexpert. Subsidieforskningen föddes eftersom Polis jobbade med spindeldjur i ökenområden i Kalifornien, och lade märke till att de förekom i betydligt större antal på stränderna än längre inåt land. Han ställde upp ett antal hypoteser för att förklara detta, men den enda förklaring som höll var att födovävar på stränderna försågs med extratillskott av näring från havet, vilket tillät populationsstorlekar av rovdjur som primärproduktionen på stranden i sig inte kunnat underhålla. 
 
Polis är också känd för att han uppmärksammade vikten av "sidledes" interaktioner i födovävar - "intraguild predation" och kannibalism (dvs rovdjur som jagar och äter andra rovdjur som befinner sig på samma nivå i födokedjan), och mycket av hans forskning före subsidieforskningen handlar om just spindeldjurens komplexa födovävsinteraktioner. Beteenden som intraguild predation (rovdjur äter annat rovdjur på samma nivå i födokedjan) och kannibalism (rovdjur äter rovdjur av samma art, en form av intraguild predation) hade länge mer eller mindre förbisetts och betraktats som undantag i födovävsekologin - men det är väldigt vanligt just hos spindeldjuren. Det gör dem till väldigt intressanta studieorganismer, men samtidigt väldigt besvärliga sådana eftersom de befinner sig på flera olika nivåer i födokedjan samtidigt. Traditionellt beskrivs födokedjor ofta som just en kedja, eller kanske en bokhylla, med var sak på sin plats och utan rörlighet i höjdled. För rovdjur som spindlar är det däremot snarare frågan om en trappa där man kan springa upp och ner lite som man vill hela tiden. En och samma spindel kan ena stunden sätta i sig en bladlus, andra en rovskinnbagge och tredje en artfrände. Helt normalt - men det suddar ju verkligen ut gränserna när man vill reda ut den där spindelns position i en födoväv...
 
Intraguild predation. Den här vargspindeln äter på en mindre vargspindel vilket är det vanligaste, men de kan också ta individer som är lika stora eller till och med större än de själva. Vargspindlar är vanligt förekommande studieorganismer i studier av akvatiska subsidier.
 
 
 
     
 
Den här boken handlar dock inte om artinteraktionerna i sig, utan om hur de påverkas av näringsflöden över ekosystemgränser. Boken ger en mycket bra översikt över vad som gjorts inom subsidieforskningen fram till 2004, och är därmed intressant för att få en överblick över forskningsfältets ursprung även om det hänt en del sedan dess. Anledningen till att Food webs at the landscape level presenteras här i spindelbiblioteket är inte framför allt för att boken handlar till åtminstone viss del om spindlar, utan för att subsidieforskning för mig personligen handlar väldigt mycket om spindlar. Det finns heller inte mycket i bokväg specifikt om spindlars ekologi, så allt som finns där de ingår som en viktig del är förstås av intresse för en spindelekolog!   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0