Måste ju berätta sommarens dåliga nyhet, som första ikappbloggning trots att detta egentligen borde ligga sist eftersom det hände så sent som förra veckan. Men kronologiskt ikappbloggande är inte lika roligt alls. inte för att detta är roligt alls...

 

När jag kom hem från Gotland förra veckan hade någon försökt stjäla Laban medan jag var borta! Laban har ju haft turen att få bo i en andrahandshyrd garageplats under större delen av våren (det är inte bara folk som måste hyra i andra hand pga bostadsbrist i Stockholm), men i början av sommaren tog den turen slut så på sista tiden har Laban fått stå på en allmän utomhusparkering. Och där stod Laban även när jag åkte till Gotland en vecka för att undervisa. Det är inte första gången jag lämnat Laban där lite längre, och det har gått bra tidigare - det ska vara en fräck biltjuv för att ge sig på en bil som står väl synlig från en pendeltågsstation där det passerar mycket folk i stort sett hela dygnet och där polisbilarna far fram och tillbaka utanför i skytteltrafik till den närbelägna tingsrätten (men det kanske var någon som behövde väldigt brådskande transport från tingsrätten? Fast det hade ju varit både enklare, snabbare och ofarligare att helt enkelt planka in på pendeltågsstationen då?). 

 

I alla fall, när jag kom hem från Gotland i tisdags kväll fann jag Laban upplåst, handskfackets innehåll utrivet på golvet (utom bilradion, den låg kvar prydligt i handskfacket. Tydligen är en bilradio från 1996 med kassettspelare inte särskilt frestande för den moderne biltjuven) och instrumentpanelen uppbruten med hängande sammantvinnade sladdar. Tjuven hade lyckats forcera låset (utan att ha sönder det, för jag kunde i alla fall låsa bilen igen i väntan på att kunna få den till verkstad nästa dag) och försökt tjuvkoppla Laban! Som tur var låter sig Laban inte tjuvkopplas - om någon biltjuv därute läser detta, tag varning: Försök inte tjuvkoppla en Golf GL från 1996, för trots åldern är en sådan Golf tillräckligt ny att inte kunna tjuvkopplas! Rattlåset var fortfarande i, inget var stulet (det finns inget värt att stjäla i Laban, om man inte vill ha ett par begagnade gummistövlar eller en bilradio med kassettbandspelare från 1996) och inget förstört utom dörrhandtaget på passagerarsidan och den åverkan som gjorts på panelen och ledningarna.

 

Och som den absoluta höjden av ironi låg räkningen för bilförsäkringen och väntade på mig när jag kom hem! Men då slapp jag åtminstone leta efter telefonnumret dit...

 

Så jag polisanmälde samma kväll, morgonen efter ringde jag försäkringsbolaget som gav mig numret till en verkstad ganska nära, som i sin tur gav mig numret till en bärgare som kom och hämtade Laban inom en timme efter att jag ringt och dessutom var vänlig nog att köra mig tillbaka hem efter att ha lämnat Laban på verkstaden.

Tack för det, Svempas bärgning!

 

Laban befinner sig nu fortfarande på verkstad. Som tur är har jag inget akut behov av bil den här veckan, men tur att det inte hände senare för nästa helg har hemvärnsmusikkåren en spelning på amfibieregementet i Berga och då behövs Laban för att det inte ska bli väldigt omständigt att ta sig dit och hem. Och jag hade behövt ta mig dit tidigare egentligen eftersom jag fortfarande behöver besöka förrådet för att byta ut mina trasiga och för stora uniformsbyxor vilket hade varit bra att fixa innan spelningen, men har jag klarat att spela varje dag en hel vecka i USA i dem samt ett antal spelningar till efter det så kan de förstås klara en spelning till. . 

 

Men nu skulle jag VERKLIGEN vilja ha en garageplats! Har stått i kö för en sådan i åtta månader nu, och om jag fått en efter 6 månader vilket var den ungefärliga kötid vår vaktmästare angav så hade ju detta inte hänt...

 

 

 

 

Men för att lätta upp stämningen lite efter denna bedrövliga historia kan jag ju också berätta om när Laban mötte sin dubbelgångare tidigare i somras. Jag var och handlade i Kungens kurva en dag, och när jag då kör in på parkeringen ser jag en precis likadan vit Golf som Laban (bara något renare)! Så naturligtvis ställer jag Laban på den lediga platsen bredvid, så att även den andra Golfens ägare ska få åtnjuta synen av två likadana vita Golf GLIII från 90-talet bredvid varann (för man ser faktiskt inte så många sådana ute på vägarna längre). Och när jag går ur bilen och går framför de båda bilarna på väg mot affären så ser jag att den andra dessutom har ett precis likadant stort hål i framskärmen på precis samma ställe som Laban (fast på den andra bilen var hålet inte lagat med rosamålad silvertejp, där är nog Laban unik). Tyvärr kom jag inte åt att ta någon bild framifrån där båda bilarna hade synts.