I går kväll anlände Marianne, min blivande jobbspindel! 



Marianne är en Brachypelma vagans och liksom Kerstin och Ethel ganska lugn och snäll, fast med en lite större benägenhet än Grammostolaspindlar som Kerstin och Ethel att sparka nässelhår (notera de kala fläckarna på rumpan). Släktet Brachypelma har i övrigt mycket gemensamt med släktet Grammostola, de är även de amerikanska släkten som lever i torra områden och inte är särskilt benägna att bitas.

Marianne är lite större än Kerstin och Ethel och lite mer kompakt byggd. Hon har liksom Kerstin vissa tendenser att gräva ner sig, men kommer nog ändå att bli jobbspindel snarare än Ethel. Och vacker är hon, bilderna är ganska dåliga och gör henne inte alls rättvisa. Hon ser alldeles sammetssvart ut med skarpt rödorangea hår på baken!