Vinter!

 
 
Jag tycker väldigt illa om vintrar som fjorårets, när det i princip är november från...ja, november, och fram till mars utan att egentligen bli någon riktig vinter. Blött, grått, mörkt, temperaturer över nollan för det mesta och om det faller någon snö alls så smälter den snart och fryser till is som gör det jättehalt ute. Nä, då föredrar jag vintrar med snö och kallt men torrt väder. 
 
I år lät vintern vänta på sig, men den kom och det med besked! Och nu är det ett sånt där vintrigt sagoland häruppe, fantastiskt vackert! Tyvärr kan jag inte som jag brukar bjuda på vackra balkongutsikter, för balkongens fönster är alla helt igenisade och efter ett mycket kortvarigt töväder för någon vecka sen är de också fastfrusna och går inte att öppna. Vilket är jätteilla för det betyder att jag inte kan fylla på mat till fåglarna! Men här är ett foto jag tog genom ett litet hål som jag hade skrapat upp.
 
 
 
 
Vinterpromenader i snön är fantastiska, här är några bilder från utkanten av Flemingsberg:
 
 
 
 
 

 
 
 
 
I dag gjorde jag vinterns första försök att åka skidor. Jag har dragit mig lite för detta, för det var länge sen sist och jag vet att mina skidor inte är i något vidare skick. Men idag packade jag in dem i bilen och åkte till det närbelägna friluftsområdet Lida där det finns skidspår att åka i. Det gick sådär. Mina bindningar är så tröga att jag knappt kan knäppa på mig skidorna, det tog jättelåg tid. Och eftersom jag inte hittade vallan (den ligger säkert allra längst ner i någon låda i förrådet...) så hade jag ingen sådan och skidorna var så hala att man nästan kunde ramla omkull från stillastående. Så det blev en mycket kort och försiktig tur. Får nog ta och skaffa lite valla och försöka igen.
 
Ska göra ett skridskoåkningsförsök också, men det är jag verkligen dålig på - jag har egentligen aldrig lärt mig komma överrens med mina långfärdsskridskor. Jag tänker att jag kanske egentligen borde skaffa mig ett par hockeyskridskor (eftersom en del av skälet till att jag inte kommer överrens med långfärdsskridskorna är att jag bara åkte på konståkningsskridskor som barn) för det hade nog varit till hjälp för att komma igång med skridskor där skenorna inte är så långa tror jag...men i Lida hade de förutom skidspår även plogat banor på sjön, så jag blev väldigt skridskosugen. Får ge mig ut i förrådet och gräva fram skridskorna, har jag tur kanske jag hittar vallan också? 
 
Vägarna är överlag ok här trots kylan, men småvägarna som t.ex. den slingriga grusvägen till Lida får man förstås vara försiktig på. När jag skulle åka hem från Lida fick jag stanna där grusvägen från Lida kommer ut på en liten landsväg för at låta en lastbil köra förbi innan jag kunde svänga ut. Det är uppförsbacke ut på vägen, och när jag skulle köra när lastbilen passerat kom jag ingenstans, hjulen gick bara runt. Som tur är hade jag ingen bakom mig så jag kunde rulla bakåt tills hjulen fick fäste. 
 
Nu är snön och det fina vintervädret borta tyvärr, men det hade den fördelen med sig att balkongfönstren går att öppna igen så fåglarna kan få påfyllning av mat.

bloggflytt?

Hm, har ju redan tidigare funderat på att flytta bloggen härifrån, mest för att det är superirriterande att jag inte kan lägga upp bilder som man vill ha stående även om jag sparat dem stående på datorn. Det här problemet har funnits länge, sedan blogg.se gjorde om sitt system för flera år sen, och aldrig lösts. Och sedan dess har jag tänkt att jag borde flytta på den. Upptäckte när det här hände att jag började tänka på detta problem när jag var ute och fotograferade, att jag måste ta någon bild liggande också även när jag tyckte att stående format lämpade sig bättre för att kunna lägga upp bilden i bloggen om jag skulle vilja. Och så styrd av mitt bloggverktyg vill jag inte vara! Vet inte om fler än jag har det här problemet, men oavsett om det beror på blogg.se eller på att blogg.se inte kommer överrens med min dator/operativsystem/webläsare eller likande, så spelar det ingen roll - jag vill ju kunna använda bloggen under de förutsättningar jag har, och kan jag inte det så är det ett dåligt bloggverktyg för mig. Det finns även en del andra krångligheter, men mycket är också väldigt bra här tycker jag. 
 
Men nu har jag ju faktiskt sen en del år tillbaka ett eget domän, så det vore ju vettigare att ha bloggen där - dessutom skulle det innebära att jag hade sluppit reklam. För det gör man ju inte på en gratistjänst som denna, och det säger jag inget om - det får man stå ut med om man utnyttjar gratistjänster, och jag tycker nog att blogg.se löst det på ett sätt som inte gör reklamen så väldigt störande. Men som sagt, i och med att jag faktiskt har ett eget domän så kan jag ju slippa det. Så jag ska ta och göra en testblogg för att utforska hur bloggverktyget funkar på mitt webhotell (om det går att lägga upp stående bilder t.ex....), och även undersöka hur man gör för att i så fall flytta den här bloggen dit. För det är en förutsättning för att flytta och det som gjort att det dröjt så länge innan jag tagit itu med det - den här bloggen har ju nu faktiskt ganska många år och ganska många inlägg på nacken och alla dessa inlägg och bilder vill jag inte bli av med utan få med mig i en eventuell flytt.
   

Virkade djur...

Med tanke på hur förtjust jag är i djur och hur förtjust jag är i att virka så är det intressant att jag aldrig virkat djur förrän väldigt nyligen. I alla fall inte sen jag var ganska liten, då gjorde jag små hästar och kor med mera i vad som idag hade kallats amigurumiteknik, men det ordet fanns inte i Sverige på den tiden och jag hade inga mönster heller, det var helt fritt skapande.
 
Och saken är att jag inte gillar amigurumiteknik (amigurumi för den som inte vet är väldigt enkelt beskrivet figurer virkade i fasta maskor där olika delar ofta virkas för sig, stoppas och sätts ihop, exempel finns på bild nedan) fast jag tycker att resultatet kan vara helt fantastiskt. Det var ok att göra saker bara bestående av fasta maskor när jag var liten och höll på att lära mig, men numera tycker jag det är tråkigt. Jag vill att virkandet ska vara lite hjärngympa också, så jag virkar hellre komplicerade spetsmönster eller lite udda typer av maskor och liknande. Men 2013 fick jag en liten systerdotter och då kändes det som en bra idé att börja virka gosedjur...och på den vägen är det.
 
Det började med en snuttefilt i form av en anka. Den var ok, för det var bara ankhuvudet som var åt amigurumihållet, själva filten hade en lite annan maskstruktur (dvs roligare att virka..) och dessutom var den ganska liten så den gick fort att göra.
 
Men sen fick systerdottern en igelkott i julklapp. I mönstret skulle den göras i vanligt virk-bomullsgarn, men jag ville dels att den skulle vara mjukare och gosigare, dels att den skulle ha mer taggiga taggar, så jag gjorde huvud och mage i ett mjukt luddigt garn och den taggiga ryggen i ett spretigt effektgarn. Det senare var jättejobbigt att virka i eftersom det var så lurvigt att man inte såg maskorna. men resultatet blev bra tycker jag.
 
Och efter det flippade det ut på riktigt. Sommaren 2014 var jag på en midsommarfest med flamingotema, vilket bara det ju är ganska galet, och inför detta tog jag tillfället i akt att virka en flamingo till systerdottern. Jag hade hittat ett mönster (ett amigurumimönster) på en flamingo tidigare och varit ganska sugen på att göra en sådan för att den såg så knasig ut, men inte blivit färdig till det. Så i samband med flamngomidsommarfesten tog jag tillfället i akt. Enligt originalbeskrivningen skulle den förstås göras i bomullsgarn, men jag ville att den skulle vara dels lite gosigare och dels ganska stor, så jag använde ett tjockare stickgarn istället och dessutom fick den rysch i rumpan i form av ett effektgarn. Det hela blev en ganska imponerande flamingo nästan i naturlig storlek, som gick under arbetsnamnet Floyd (men som systerdottern sedan döpt till något annat).
 
 
 
Sen hade jag en ganska lång paus i gosedjursvirkandet (det behövde jag efter flamingon Floyd). Ända till nu i somras när ett litet kusinbarn skulle döpas och jag och systrarna bestämde oss för en present i form av en vimpelgirland med små fåglar hängande i. Systrarna sydde vimplar, jag virkade fåglar. Jag utgick från ett mönster, men har modifierat det så mycket att det snarast måste betraktas som enbart inspiration. Och eftersom jag behövde göra många fåglar så skrev jag faktiskt ner mönstret för en gångs skull, vilket jag aldrig gör annars när jag s.a.s. virkar på fri hand. Det finns en hel del individuell variation hos fåglarna (alla är lite olika) men variationen består mest i hur vingar och stjärt ser ut och eventuell tofs på huvudet m.m., grundmönstret är detsamma och jag kommer säkert att återanvända det en del. Och har redan gjort det, för eftersom systerdottern såg och blev förtjust i fåglarna fick jag ju göra ett par stycken till henne också sen.
 
(Ber om ursäkt för den liggande bilden, men på blog.se kan man inte ladda upp bilder som är i stående format. Funkar inte ens om man vänder dem och sparar om dem stående, och det går inte att vända den här. När jag från början lade min blogg på blog.se så gick det, men det var länge sen och nu har det varit så här i ganska många år. Hade flyttat bloggen om det inte vore för att jag är för lat för att göra en ny nån annanstans...)  
 
 
 
Och nu till jul följde jag upp småfåglarna med en amigurumitolkning av en stjärtmes som kusinbarnet fick i julklapp. Samma grundmönster men i tjockare garn vilket gav större format och mer gosedjurskaraktär.
 
På det hela taget gillar jag mina småfåglar, de blir väldigt söta och jag är ganska stolt över det där mönstret. De är också ganska praktiska: Gör man dem i vanligt tunt bomullsgarn är de små (ungefär samma storlek som en blåmes) och blir söta prydnader, i tjockare garn blir de ett lagom litet gosedjur. Dessutom går de så snabbt att göra att jag dels inte hinner tröttna på att det bara är fasta maskor och dels går det fort att slänga ihop en eller ett par som presenter. Tänkte att jag skulle göra några som julgransprydnader till jul (domherrar kanske?) men det hann jag inte till den här julen.
 
Att jag inte hann berodde mycket på ett annat större virkprojekt: Systerdottern har nu kommit in i åldern där hon gillar hästar och är stor nog för en käpphäst, så till henne virkade jag en sådan i julklapp (ja jag virkade huvudet alltså). Även denna gång i garn som är mjukare och luddigare än virkgarn, och denna gång helt utan mönster så den är helt egen design. Och den tog mycket längre tid än den borde gjort för att garnet vållade mig stora problem! Jag startade med ett garn som jag hittat i en reakorg i en garnaffär i Linköping i somras, men det visade sig snart att det vita garnet inte skulle räcka. Och naturligtvis visar det sig också att nämnda garn inte går att få tag på. det finns inte i några garnaffärer jag besökt (jag har inte kommit till Linköping, men eftersom det låg i reakorgen är ju risken rätt stor att det inte funnits kvar där heller), och det var lika hopplöst att hitta något liknande. Det sprack antingen på färgen (en varm gulvit) eller strukturen. Så veckan före jul sprang jag helt av en slump på ett garn i nästan exakt rätt färg och en liknande men tunnare struktur på Myrorna! Det var lite för tunnt, men det löste sig genom dubbelvirkning med ett vanligt tunnare gulvitt stickgarn, och den enda skillnaden som syns är att Myrorna-garnet är lite mer glansigt än det jag började med. Men det syns nog bara om man vet om det. Hästen blev färdig precis innan jag åkte ner till Skåne för att fira jul, och den kompletternade ridhjälmen jag också gjorde (för man måste ju ha hjälm om man ska rida) blev klar på julafton...
 
 
  
På det hela taget är det intressant att jag som är en sådan småkrypsfantast hittills bara virkat däggdjur och fåglar. Jag behöver diversifiera mig och börja virka kryp i allmänhet och spindlar i synnerhet! 

bloggeri bloggera ska det va?

Ja den här bloggen är ju minst sagt inaktiv, och det är något jag sagt i nästan alla de få inlägg som gjorts de senaste två åren sådär. I princip lade jag av med bloggandet när jag flyttade tillbaka till Sverige från Finland, av flera skäl. Kanske framför allt att bloggen har så få läsare att det inte kändes så meningsfullt, och att andra nätaktiviteter (läs: Spindelnätet på facebook) och massa ideellt krypjobb som t.ex. tidskriften yrfän tog alltmer tid. Men efter att flera familjemedlemmar klagat på bloggens aktivitetsnivå under julen så får jag kanske ta och ompröva det beslutet...så vi får väl se om jag kan klara att blogga lite mer framöver. 
 
Till att börja med kan jag ju följa upp det sista blogginlägg som gjorts, om köksrenoveringen. om man nu kan kalla det en köksrenovering när det bara var frågan om att måla köksluckor. Men det gjorde verkligen en otroligt stor skillnad, det känns som ett nytt kök! Jag skulle vilja följa upp det med nytt golv i köket för det behövs verkligen, men ekonomin tillåter inte sådana utsvävningar just nu (nån läsare av denna blogg som behöver en ekolog? För jag behöver ett jobb!). Det hade också gjort stor skillnad. Golvet som finns nu är ett väldigt slitet och fult linoleumgolv. jag gillar linoleumgolv i kök - mjukt att gå på och lättskött, och det passar stilen i det här köket - men det behöver bytas och då gärna till ett som inte ser ut som de man brukar ha i garage och förråd. Skulle kunna tänka mig svartvitrutigt t.ex., det hade passat i det här köket. Eller rödvitrutigt?
 
Och så behöver jag fortfarande måla insidorna på köksluckorna för det har jag inte blivit färdig till.
 
Ett annat renoveringsprojekt dök också upp strax före jul: En dag hördes ett stort BRAK från hallen. Hatthyllan/klädhängaren hade ramlat ner, och i fallet dragit med sig brädan med krokar som satt under den. Anledningen är att alltihop satt i en otroligt dålig gipsvägg, som nu efter ca 7 år plötsligt gav upp. Och då var ändå hatthyllan uppfäst enligt alla konstens regler, det är inget fel på fästena utan problemen finns hos själva väggen. Väggarna i min lägenhet är av två slag: Antingen väldigt hårda betongväggar som inte ens pappas slagborr biter på, eller dessa gipsväggar som består av väldigt tunna gipsskivor med bara luft inuti. Det finns liksom inget för skruvar och sådant att fästa i (ens med pluggar) och de håller inte för något som väger lite mer, som t.ex. hängande vinterjackor och kappor (i synnerhet vinterkappan till hemvärnsuniformen väger rejäl mycket...). Så jag behövde hitta en ny lösning för att kunna hänga kläder i hallen, och helst en där jag inte behöver fästa något som väger något i den där väggen! Lösningen tror jag är en Ikeavariant för förvaring som jag redan har i rummet i lägenheten (byrån) i form av två stolpar som fästs i taket, inte i väggarna, och som man sedan kan sätta hyllor, klädstänger med mera mellan. Och jag hittade en sådan på Blocket med två stolpar, klädstång och en hylla som jag inhandlade före jul, men jag har inte satt upp det hela än. Behöver spackla och måla lite först, för det blev rejäla hål i väggen! Krokarna sätter jag nog upp igen sen, för de rasade nog bara för att hatthyllan drog med sig dem. I alla fall så har jag ingenstans att hänga kläder i hallen vilket är väldigt opraktiskt, så just nu har jag de vinterkläder jag använder hängande på köksstolarna, och övriga ytterkläder som inte används så här års ute på balkongen. 
 
Jag ska göra några inlägg med bilder till snart...
 
 
 
 

RSS 2.0