Hemma hos krypen
Först hälsar vi på hos Doris, som tyvärr sprang och gömde sig när bloggen knackade på. Ett beteende som är typiskt för blyga lilla Doris (som dock inte är så liten längre), därför blir det heller ingen bild. Kanske kan jag återkomma om Doris går med på att träffa bloggen en annan dag.
Istället går vi till grannen Marianne, som är mycket nöjd med den nya inredningen i terrariet som jag skrev om här på bloggen för en tid sedan. Intressant är att Marianne, som är en marklevande, grävande spindelart, sedan renoveringen av bostaden utnyttjar terrariet mycket mer på höjden än hon gjorde tidigare (även om
Kerstin gick under jord över vintern, men har nu kommit fram ur vinteridet och tillbringar sin mesta tid i terrariets framkant långt från både sin håla och andra gömställen. När bloggen dyker upp muttrar hon dock surt något om paparazzis och går sin väg. Bloggen erbjuder sig att komma tillbaka senare om det passar bättre, men då upprepas samma beteende. Därför får ni bara en bild där Kerstin vänder ryggen till.
Ingalill är däremot till skillnad från sin granne Kerstin gästfriheten själv och kommer bloggen glatt till mötes. Hon poserar i sina planteringar i terrariet och visar hur hon månar om sina växter för att de ska trivas på bästa sätt.
Ingalill berättar också om sina litterära intressen och förevisar stolt "sitt" bibliotek.
Efter att ha vinkat adjö till Ingalill är nästa stopp Birgittas mer modesta boning. Birgitta är artig men lite trött och däst efter att just ha avslutat en festmåltid som varat i över tolv timmar. Hon förevisar dock sin hemvävda matta i egenproducerat silke.
Därefter tittar vi in hos Hennes Höghet Kejsarinnan Gunilla den Första, som håller hov i sitt nya palats som jag berättat om tidigare här på bloggen. Kejsarinnan behagar inte stiga upp för att träffa bloggen, utan tar emot i sin egenhändigt (egenkloigt?) nyrenoverade budoar.
Den nya bostaden är nu till största delen till kejsarinnans belåtenhet, även om det tog henne lite tid att bo in sig. Dessutom visade sig palatset ha vissa brister - den kejserliga budoiren (dvs plastblomkrukan) var lite för liten för kejsarinnans smak. Men en blåblodig skorpion har minsann inte tummen mitt i handen, så Hennes Höghet rev helt enkelt den bakre väggen (krukbottnen) för att kunna sträcka ut sig i hela sin kejserliga längd därinne (om inte Kejsarinnan håller igen lite på kackerlackorna kommer hon dock snart att behöva utvidga budoiren på bredden också). På bilden nedan skymtas i övre vänstra hörnet den kejserliga svansen utstickande ur blomkrukans botten.
Efter besöket i det kejserliga palatset har vi bara Lisbeths lilla men trevliga krypin kvar. Lisbeth är först lite motvillig till att tala med bloggen, men efter att ha mutats med en kackerlacka berättar hon om hur hon trivs med den nya inredningen och det nya läget för hennes terrarium, mitt i händelsernas centrum här i lägenheten (hon trivs mycket bra).
Med det lämnar bloggen spindlisarna för denna gång!
Underbara bilder som alltid!
Tack! Gillar själv den med Ingalill och spindelboken...
Håller verkligen med om att det är fina bilder. Beträffande "ny inredning"; hur glada är dina olika spindlar för den typen av förändringar i sin närmiljö? Jag menar: om det är uppskattat av dem att det av och till görs förändringar, eller blir de bara irriterade av detta - och hade helst velat ha sin gamla invanda "möblering" kvar? Kanske finns där ett säsongsbeteende av för respektive emot?
Tack!
Hur glada de är varierar mellan spindlarna, men själva förändrandet (dvs att jag rotar runt i terrariet eller rentav plockar ut spindeln en stund för att obehidrat kunna fixa) är oftast inte uppskattat. Direkt efteråt är vissa spindlar missnöjda medan andra inte verkar bry sig så mycket, men när de bott in sig lite och i vissa fall själva ändrat på sådant de inte gillar (som t.ex. gräva hålor, ha ihjäl växter med mera) är de som regel nöjda. Och vissa förändringar ser man tydligt är populära, som t.ex. Mariannes stora träbit och barkbiten hos Lisbeth som de här spindlarna fick för inte så länge sen (Lisbeth gillade inte den blomkruka hon hade att bo i förut och var aldrig i den).
De flesta av mina spindlar visar inga "säsongsvariationer" i beteende, med ett stort undantag och det är Kerstin som varierar både i aktivitet och beteende. Det är inte helt tydligt kopplat till årstiderna, men så är det här ju också Sverige och inte Atacamaöknen.
Det finns ingen forskning på den här artens variabla beteende, men det finns en teori om att de här variationerna inte bara är kopplade till årstid utan att de har att göra med att spindlarna i naturen kan få för sig att flytta till ett nytt ställe med jämna mellanrum (eventuellt säsongsbetonat, men man vet inte). Vilket i så fall borde innebära att en ommöblering i terrariet då och då är önskvärt som ett sätt att efterhärma det här.
Det är sällan jag gör större förändringar av inredningen i spindlarnas terrarier, men ungefär en gång om året byter jag ut bottensubstratet i terrarierna. Hos de flesta spindlarna är jag då noga med att sätta tillbaka all inredning precis likadant som tidigare, i synnerhet sådant som gömställen (jag hade tidigare en nu avliden spindel som vägrade använda blomkrukan hon hade som gömställe om jag inte satte tillbaka den exakt på millimetern rätt efter en sån här storstädning). Men just hos Kerstin brukar jag alltså i stället möblera om lite för att hon ska få lite omväxling ifall det är så att det finns ett flyttbeteende hos arten. Och av samma anledning försöker jag se till att alltid göra det årliga jordbytet hos Kerstin under en av hennes mer aktiva perioder.
