Vaxholm och veteranbuss...
...är två begrepp som är intimt förknippade med varandra för Sjövärnskårens Musikkår. Varje år medverkar vi på evenemanget "Skärgårdsbåtens dag" i Vaxholm, då vi spelar på kajen när en konvoj av Vaxhomsbolagets ångbåtar lägger till. Och varje år får vi utnyttja en gul veteranbuss från 60-talet som turnébuss.
Det är lika intressant varje gång att ta sig ner till hamnen på Vaxholms små smala gator med buss, särskilt som stan denna dag är full av folk och det står mycket bilar parkerade på de små smala gatorna (och detta trots att mycket av folket kommer dit med båt, inte bil). Men väl framme står bussen parkerad i ett hörn precis nere vid kajen, vi har den som samlingsplats och lysande gul som den är väcker den mycket uppmärksamhet. Dessutom medföljer med bussen en glad och entusiastisk chaufför som gärna berättar om den för både oss och publiken. Många kommer fram för att titta på bussen och prata med oss, och eventuellt lyckades vi denna gång faktiskt rekrytera en ny klarinettist! Men var var trombonisterna, vi hade verkligen behövt en extra sådan nu nämligen eftersom vi haft lite manfall i den sektionen på grund av armbrott och annat...
Bilderna nedan är för övrigt tagna med mobilen och därmed tyvärr dåliga och mörka.
Den gula bussen. Olof tycker att vi ska hänga en tuba på cykelhållaren där fram, och det kan väl vara en bra idé (åtminstone så länge bussen står still)?
Folkfest på kajen - med blåsmusik, flaggprydda ångbåtar, massor av folk och fint väder.
Normalt utnyttjar musikkåren det faktum att det precis bredvid bussens parkeringsplats finns en italiensk glassbar med väldigt god glass - men tyvärr var den stängd den här gången pga ägarbyte. Skärgårdsbåtens dag var den 3:e juni och de skulle öppna igen den 5:e, vilket verkar lite dumt planerat med tanke på de stora folkmassorna och det soliga sommarvädret denna dag (visserligen har folk jackor på bilden ovan, men det beror på att den bilden är tagen vid niotiden på kvällen - det var en varm och solig dag och absolut glassväder)...Vi var lite besvikna över att det årliga besöket på glassbaren blev inställt, men Rolf i musikåren hade fixat mackor åt alla och det såldes trots allt glass på andra håll i Vaxholm, om än av lite sämre kvalisort.
På vägen hem i 80 km i timmen (maxfart för veteranbussen) kan man bli lite trött, och då är det ju tur att Grums har sin vän staven att mysa med.
Det är lika intressant varje gång att ta sig ner till hamnen på Vaxholms små smala gator med buss, särskilt som stan denna dag är full av folk och det står mycket bilar parkerade på de små smala gatorna (och detta trots att mycket av folket kommer dit med båt, inte bil). Men väl framme står bussen parkerad i ett hörn precis nere vid kajen, vi har den som samlingsplats och lysande gul som den är väcker den mycket uppmärksamhet. Dessutom medföljer med bussen en glad och entusiastisk chaufför som gärna berättar om den för både oss och publiken. Många kommer fram för att titta på bussen och prata med oss, och eventuellt lyckades vi denna gång faktiskt rekrytera en ny klarinettist! Men var var trombonisterna, vi hade verkligen behövt en extra sådan nu nämligen eftersom vi haft lite manfall i den sektionen på grund av armbrott och annat...
Bilderna nedan är för övrigt tagna med mobilen och därmed tyvärr dåliga och mörka.
Den gula bussen. Olof tycker att vi ska hänga en tuba på cykelhållaren där fram, och det kan väl vara en bra idé (åtminstone så länge bussen står still)?
Folkfest på kajen - med blåsmusik, flaggprydda ångbåtar, massor av folk och fint väder.
Normalt utnyttjar musikkåren det faktum att det precis bredvid bussens parkeringsplats finns en italiensk glassbar med väldigt god glass - men tyvärr var den stängd den här gången pga ägarbyte. Skärgårdsbåtens dag var den 3:e juni och de skulle öppna igen den 5:e, vilket verkar lite dumt planerat med tanke på de stora folkmassorna och det soliga sommarvädret denna dag (visserligen har folk jackor på bilden ovan, men det beror på att den bilden är tagen vid niotiden på kvällen - det var en varm och solig dag och absolut glassväder)...Vi var lite besvikna över att det årliga besöket på glassbaren blev inställt, men Rolf i musikåren hade fixat mackor åt alla och det såldes trots allt glass på andra håll i Vaxholm, om än av lite sämre kvalisort.
På vägen hem i 80 km i timmen (maxfart för veteranbussen) kan man bli lite trött, och då är det ju tur att Grums har sin vän staven att mysa med.
Kommentarer
Postat av: Atte
Aj ja, vad är det för veteranuniform ni fått på er, blev ni av med er fina blåa uniform när ni blev hemvärnsorkester? Fy vad synd i så fall!
Postat av: Anonym
Nej var lugn, det är vår vanliga blå uniform, men bilderna är tagna med mobilen och därför jättedåliga och färgerna är mörka och konstiga. Men uniformen är varken svart eller grå utan mörkblå, och den ska vi ha kvar - vi blir en marin hemvärnskår.
Trackback
