Ifall det dröjer lite tills jag lyckas blogga igen får ni en pausspindel att njuta av. Denna gång Birgitta, som helt oväntat ömsade skinn häromdan. Något jag inte räknat med eftersom det inte var så länge sen sist. Men fin blev hon!

När en fågelspindel ska ömsa skinn lägger den sig normalt på rygg. Det betyder alltså inte att det är något fel på den eller att den är död, även om den ligger orörlig - en spindel som mår dåligt lägger sig aldrig platt på rygg. Men när den ska ömsa skinn gör den det, helt enkelt för att det är praktiskt. Det gamla skinnet spricker över ryggen, sedan kan spindeln skjuta av sig det uppåt, och kränga av sig skinnet på benen som när man drar av ett par stövlr. Eller åtta par i det här fallet. Och om man har ett par stövlar som sitter tajt utan stövelknekt till hands kan man ofta itne bara dra foten ur den utan måste trycka ifrån. Och eftersom spindlar inte har några stövelknektar är ryggpositionen bättre än att ligga på mage för det ändamålet.

Man blir lite frestad att klia henne på magen...men det hade varken uppskattats eller varit särskilt bra.  

 


Klart! Spindeln längst fram, det gamla skinnet längst bak.

Nyömsad och vårfin med sammetsmjuk päls. Det nya skinnet har inte stelnat än, därav den något märkliga ställningen som inte riktigt är hur en fågelspindel normalt ser ut - hade det inte varit direkt efter ett öms hade man blivit orolig, men här har hon helt enkelt inte riktigt någon styrsel på benen än. Men det kommer.