Känsliga läsare varnas för innehållet i det här blogginlägget!

På sommaren är det lätt att ge fågelspindlarna här hemma variation i maten i form av viltfångade byten, som omväxling till kackerlackorna som utgör stapelfödan större delen av året. Något jag utnyttjar så mycket jag kan eftersom utbudet på passande foderinsekter annars är klent och fågelspindlar är, som så många andra spindlar, generalister som mår bra av lite variation.


Spindelmat finns bakom huset!

 


Så här års är det gott om gräshoppor och vårtbitare ute, och just nu är det väldigt gott om grön vårtbitare här -  något som passar mig utmärkt eftersom det annars är svårt att hitta svenska kryp som är stora nog att fungera som fågelspindelbyten. Dessutom tycker spindlarna väldigt mycket om dem! Även de skyggare och mindre glupska av spindlarna kastar sig ofta över dem så fort de släpps in i terrariet, något som inte är lika vanligt med kackerlackorna.

Till och med Kerstin har satt i sig två stycken stora vårtbitare med bara ett par dagars mellanrum, och hon är annars ganska liten i maten. Och den första hon fick åt hon direkt sittande längst i terrariet - annars väntar hon ofta med att jaga tills kvällen, äter utom synhåll och man vet att hon ätit bara för att hon dumpar de oätliga resterna (skal) längst fram i terrariet (något alla spindlarna gör). 




Lisbeth hör inte till de skyggare spindlarna dock - öppen och framåt och inte det minsta blyg. Vårtbitaren avrättas och förtärs över vattenskålen i terrariets framkant med full insyn.






Och hushållets matvrak Birgitta tvekar förstås inte heller, utan kastar sig över allt i matväg direkt oavsett vad det är - och kastar sig dessutom över sådant som inte är ätbart också bara ifall att (här får man akta fingrarna). Birgitta har också sämst bordsskick av alla spindlarna - hon tuggar så att det krasar när hon äter.

Bytet nedlagt!