Inser att det var väldigt länge sen jag rapporterade om spindlarnas göranden och låtanden här på bloggen, och jag förstår ju att ni som faktiskt läser denna blogg måste vara undrande och kanske rentav oroade. Så här kommer nu en lägesrapport. Tyvärr har jag inte några nytagna bilder, men man kan inte få allt.

Kerstin har bestämt sig för att det är vinter. Vilket man ju kan hålla med henne om (se bilder i förra inlägget). Detta innebär att hon inte, som man kanske borde förvänta sig av en spindel vars terrarium står i en lägenhet där rumstemperaturen på sista tiden legat på ca 16-17 grader, suttit tryckt mot väggen där terrariets värmematta finns. Istället har hon parkerat sig i hörnet längst in på motsatt sida av terrariet, och där sitter hon. Vecka ut och vecka in. Utan att äta. Inget konstigt med det om man är en Grammostola rosea.

Hushållets andra G. rosea Lisbeth ömsade skinn tidigt i höstas och blev fantastiskt vacker (se tidigare inlägg med bild). Sedan dess har hon grävt en hel del i terrariet men däremot inte ätit. Grävandet är inget ovanligt, men att hon matvägrar så här efter öms är märkligare. Nyömsade spindlar kan inte äta på en vecka sådär eftersom det nya skinnet (inklusive tänderna) måste få tid att stelna innan de kan äta, men efter det brukar aptiten vara på topp. Men en G. rosea är en G. rosea, matvägran långa perioder är naturligt för dem och om inte spindeln ser ut att må dåligt finns sällan anledning att oroa sig. Och i dag har hon ätit för första gången på 3-4 månader. 

Birgitta har aldrig tidigare visat intresse för att gräva, men sen hon fick flytta in i ett riktigt glasterrarium i höstas har hon grävt sig inte en håla eller grotta eller gång eller så, utan en grund grop. Som hon omgett och delvis täckt med silke, och där sitter hon. En bit ifrån väggen med värmemattan vilket är var spindlarna vanligtvis placerar sina bon, och utan att utnyttja den träbit jag placerat som gömställe eller stomme för ett bo i terrariet. Jaja, hon gör som hon vill, och vill hon sitta i en grund grop utan ordentligt tak över huvudet får hon väl göra det.  

Doris verkar nöjd med livet, där har det inte hänt så mycket. Hon sparkade ju av sig massor av nässelhår i samband med flytten till Finland, men sen senaste ömset ganska snart efter flytten har hon inte fått några nya kala fläckar alls. Och hon är ju så fin när hon inte är flintis på rumpan, lockiga Doris. 

Marianne har grävt en väldig massa, åstadkommit tunnlar under jord och stora jordhögar ovan jord, och kastat omkring en väldigt stor plastväxt. Jag har faktiskt inte sett henne på ett bra tag, men mat försvinner och nya spår av schaktningsarbeten dyker upp, så det finns ingen anledning att inte anta att hon mår bra.

Kontorsspindeln Ingalill är numera ofta framme i terrariet - dock bara när jag är där eller möjligtvis Kaj, när någon annan kommer dit och vill titta på henne råkar hon nästan alltid sitta inne i sitt bo. Hon (och jag) kommer tyvärr snart att bli tvungna att flytta från seminariet - högskolan har hyrt ut seminariebyggnaden till Ekenäs bibliotek, vars egna lokaler ska renoveras, så jag, Kaj och Ingalill kommer att tvingas flytta upp i huvudbyggnaden i maj. Vilket är både bra och dåligt - bra för att vi slipper springa fram och tillbaka mellan seminariet och huvudbyggnaden så fort vi behöver träffa någon och av sociala skäl, dåligt för att det gamla fina trähuset ju är så mycket charmigare. Menmen, det blir säkert bra. Det jag mest undrar över är hur i all världen seminariet ska fungera som stadsbibliotek? Det är ett jättefint hus, men det är ju även det i behov av renovering. Att det är lite slitet spelar väl mindre roll eftersom det nu är en tillfällig lösning för biblioteket, men toaletterna är få och dåliga och handikappanpassning exsisterar förstås inte i en byggnad från 1870 - och det är ju gott om pensionärer och därmed gott om rullatorer och liknande i Ekenäs, och jag kan tänka mig att de hör till de flitigare biblioteksbesökarna. Samtidigt känns det bra att ha ett bibliotek på campus! Dessutom så pågår det ju en hel del undervisning i semninariebyggnaden och man kan ju undra vart de kurserna ska ta vägen - har de verkligen undervisningslokaler så att de kan flytta de aktiviteterna till huvudbyggnaden? Är nog inte roligt att reda ut schemaläggningen på skolan, och Aronia kommer ju dessutom att behöva använda en lokal i huvudbyggnaden för sina möten som hittills hållts i seminariet. Men nu blev det ju mycket bibliotek och seminarium och flytt här och lite om Ingalill. Men det finns inte mycket mer att säga om henne - dock är det självklart för folket på Aronia att det inte bara är Kaj och jag som behöver ett nytt rum i huvudbyggnaden, utan Kaj, jag och Ingalill.