Spindelbiblioteket 1 - "Min första naturbok"

Intressant och trevligt att läsa om detta; d v s hur ens intresse för saker och ting ursprungligen väckes - och efter hand byggs på och/eller renodlas. Mina studier i kognitionsvetenskap - visserligen bara på grundläggande nivå (hittills) - har lett till ganska mycket funderande över hur mycket man "är född med", respektive i vad mån all "yttre påverkan/upplevelser" under tidiga barnaår präglar/påverkar ens olika intresseområden framöver i livet. I mitt fall - med relativt stort teknikintresse - kan jag klart säga, att min morfars föredöme liksom Ystads Allehandas serier (Pappas ungar och Rasmus nalle, Pingo och Pelle) troligen haft väldigt stor inverkan.

En intressant sak vad gäller detta med hur ens intresse väcks är att det ju alltid går att hitta något om man vill...jag menar, det är ju inte så att man inte har haft ett inflöde av stimuli inom en mängd andra ämnesområden också när man var liten, men som inte lett till ett yrkesval eller ens ett intresse.

För biologi är ju långt ifrån det enda jag är intresserad av och långt ifrån det enda jag var intresserad av när jag var liten heller. Om jag blivit humanist istället skulle jag ju kunna peka på vilken bokmal jag alltid varit, hur detta stimulerats av min mamma och morfar och att en av de allra första skönlitterära böcker för vuxna jag läste när jag var liten var Iliaden. Om jag gått i pappas fotspår och blivit något åt reklam-, layout- eller tecknarhållet som Elin är det ju lätt att visa på mycket inspiration hemifrån där. Om jag som Petra ägnat mig åt musik kan man man visa på allt spelande tillsammans med både henne och med vår fiolspelande farfar (för att inte tala om dragspelsspelmanslaget i Blentarp) som föregick spelandet i mer regelrätta blåsorkestrar. Om jag blivit t.ex. veterinär så har jag ju alltid haft ett stort djurintresse. Jag var också något av en dinousauriefreak när jag var liten, och det var väldigt nära att det blev en paleontologisk bana - jag var nära att byta inriktning från biologi till paleontologi när jag läste grundkursen i geovetenskap, men bestämde mig för att jag nog hellre ville jobba med levande än utdöda djur. Och med alla pyssliga och kreativa hobbies jag håller på med skulle man ju kunnat hitta skäl för en bana inom något sådant också.

Det går nog nästan alltid att hitta något som sagt, men det går ju också ofta lika lätt att hitta lika många skäl för andra intressen och aktiviteter som inte lett till ett yrkesval och kanske inte ens till ett fritidsintresse...

För övrigt tyckte jag från att jag var liten och väldigt länge därefter att just födovävsekologi (det jag doktorerat i...) var ungefär den tråkigaste delen av biologisk vetenskap som fanns. Jag började nog inte tycka det var intressant alls förrän nånstans på åtminstone kandidatnivå på universitetet. Så kan det gå!

Absolut håller jag med dig om detta; att det i ens omvärld säkert har funnits (och kontinuerligt fortfarande finns) en väldigt vittomfattande "miljö" att ta intryck ifrån och bli påverkad av. Ens val beträffande studier och yrkesinriktning formas säkert av detta - med viss inverkan av "ren slump" måhända.
Men min fundering är, att trots goda förutsättningar och välunderbyggda efterhandsval landar ändå inte alltid detta särskilt väl i slutändan - gentemot ens "ego"; dvs vem man egentligen är rent kognitivt sett - "längst där inne". Det är kanske det som förklarar, varför allt färre människor livslångt kvarstannar i sina ursprungssval utbildnings/yrkesmässigt sett?

Ja, kanske det. Vad gäller naturvetenskaplig grundforskning är det dock alltför uppenbart att folk inte stannar på grund av den väldigt osäkra arbetssituationen och finansieringssituationen, som helt enkelt gör att även de få som lyckas hanka sig fram i den akademiska världen alltför ofta lever i ständig ovisshet om framtiden och får tillbringa alldeles för lite tid åt att faktiskt ägna sig åt forskning. Det är alldeles för svårt att ha någon framförhållning i både sitt forskningsarbete och sitt privatliv, och inte minst upptas en alltför stor andel tiden åt att skriva ansökningar och liknande snarare än vetenskapliga artiklar.

Ja det är verkligen jättetrist, att det är sådana förhållanden!