Spindelbiblioteket 11 - spider families of the world

Jocqué & Dippenaar-Schoeman, Spider Families of the World. Utgiven 2007 av Royal Museum for Central Africa.

 

Den här boken är exakt vad titeln säger - en översikt över alla världens spindelfamiljer. Den innehåller även en serie bestämningsnycklar till familjerna, som kanske inte är så användbara om man befinner sig i Sverige eftersom många av världens spindelfamiljer inte finns i Sverige (om man istället använder familjenyckeln i "svenska småkryp" som tidigare avhandlats här på bloggen så slipper man dubbelkolla allt mot en svensk checklista) men väldigt värdefull om man behöver bestämma spindlar utomlands och inte ens vet vilken familj man ska börja leta i. Jag hade inte den här boken när jag var i Australien 2007 (för det var ju samtidigt som den kom ut) men jag hade verkligen haft stor nytta av den där!

 

Familjebeskrivningarna är korta och syftar främst till bestämning, boken innehåller mycket lite ekologi och det man får är en beskrivning av utseendeegenskaper i första hand och svartvita teckningar (det finns även ett gäng färgfoton samlade längst bak i boken) av allmänt utseende och viktiga morfologiska karaktärer. Men det är på många sätt en otroligt praktisk bok om man sysslar med bestämning av spindlar. Förutom den ovan nämnda nyckeln och beskrivningarna av alla spindelfamiljer har den en bra genomgång av spindlars morfologi och arachnologisk terminologi, och en utmärkt gloslista med alla specialtermer för anatomiska karaktärer som man använder vid bestämning. Jag kan vid det här laget de flesta, men ibland behöver man slå upp något... 

 

Boken har också en bestämningsnyckel till spindelnät, dvs för att bestämma spindlar till familj (och ibland till släkte) utifrån enbart nätets utseende! Jag har faktiskt inte provat att använda den i fält, men ska göra det. Om den är enkel att använda vore det roligt att ge en sådan till studenterna på faunistikkursen (men den behöver nog omarbetas i så fall, just för att den täcker in så mycket som inte finns i Sverige) för jag hade gärna velat jobba in mer nät på den kursen. Vad gäller många nätvävande arter är det ju vanligt att man bara ser nätet medan spindeln kan vara ganska svår att få syn på, och näten är dessutom enkla att studera i fält. Till skillnad från innehavaren kräver de sällan förstoring och de sitter stilla även om man petar på dem, bara det. Tyvärr räcker de sällan för bestämning ända till artnivå.

 

Jag testkörde nätnyckeln på ett Larinioidesnät ur minnet (se bild nedan), och kan konstatera att ja, den var ganska lättanvänd men den fungerade tyvärr inte särskilt bra, åtminstone inte för ett vanligt typiskt hjulnät i familjerna Araneidae eller Tetragnathidae (den senare familjen kommer man inte alls till i nyckeln, bara det...). Synd, det var något av en besvikelse. Nyckeln är värd att fortsätta testa och kan nog vara till nytta ändå, men att funktionen brast där den gjorde det nu innebär att den i så fall kräver lite mer erfarenhet och kunskap än vad det verkar vid första anblicken. Inte för att klara av nycklingsstegen (för de är ganska enkla) men för att vid tveksamhet kunna avgöra när problemet ligger hos bestämningsnyckeln och när det ligger hos användaren, även när man nycklar ett helt okänt nät och inte har facit som jag hade nu (jag nycklade ju ett nät som jag redan vet vilken art som gjort).   

 

Vore intressant att veta lite mer om hur en sådan nätnyckling är strukturerad. Vilka stolpar/hållpunkter - i form av bilder och text - som lotsar en fram till slutmålet. Kan du ge något exempel ur boken - eller skulle det föra alltför långt?

Ber om ursäkt för att svaret dröjt!

Nja, nyckeln är väl strukturerad som bestämningsnycklar brukar vara - man tittar på olika utseendekaraktärer hos i det här fallet nätet, och nyckeln har framför allt text men även en del bilder (svartvita teckningar). Stolparna/hållpunkterna (karaktärerna) är många och att återge dem här skulle bli långt även om man enbbart återgav hjulspindeldelen...Men ska återkomma med detta för nätet på bilden (trots att den delen av nyckeln som sagt inte är helt bra)när jag är på jobbet, för delar av spindelbiblioteket, däribland den här boken, finns på jobbet och där är jag inte just nu. Eller, jag är inte fysiskt på jobbet, men mentalt får jag kanske sägas vara det eftersom jag precis suttit och knappat in data i excel hemifrån. Men tyvärr följer inte böckerna på jopbbet automatiskt med när man tar med sig jobbet hem, om man inte fysiskt anstränger sig för att ta med sig dem hem vilket jag inte gjort med spindelfamiljsboken.

Nej det är verkligen helt OK - Kajsa; man kan ju inte ha ständig beredskap för alla "märkliga" kommentatorsfrågor. :)

Inte? ;)

Ok, nyckeln börjar med att grovt skilja ut olika nättyper: hjulnät, mattnät, "rymdnät" som är tredimensionella utan tydlig geometrisk struktur, reducerade nät där spindeln är en del av nätets struktur, nät med snubbeltrådar, och rektangulära nät med fraktalmönster, kommunala nät, falldörrsspindelnät, och "ovanliga nät" som skiljer sig från allt annat som listats här ("gardinnät", modifierade nät, lampskärmsformade nät, nät som utgått från ett hjulnät men inte är en rund konstruktion). Detta är för övrigt mer eller mindre dåliga översättningar från engelskan... Här väljer man alltså ut vilken typ av nät man hittat, och om man då har ett vanligt hederligt runt hjulnät som det på bilden som stämmer med beskrivningen av sådana i nyckeln (ungefärligt rund form, huvudparten av nätet i ett plan, nätstruktur tydligt synlig) fortsätter man genom att skilja mellan nät av cribellatsilke, och nät av klibbigt silke, med en fångstspiral med klisterdroppar i och antal varv i spiralen som överstiger eller är lika med antalet radier.

När vi konstaterat att vårt nät är av den senare typen, av vanligt silke, måste vi sedan välja mellan nät som är antingen väldigt stora med tät nätstruktur och oftast av gult silke, eller nät av färglöst eller (sällsynt) grönaktigt silke. Vi väljer det senare, och måste sedan välja mellan nät som hänger tätt inpå och parallellt med en hård yta och har en "kopp" i centrum under ett solitt skydd, eller nät som hänger fritt med annan typ av centrum. Larinioidesnätet är förstås av den senare typen. Sen frågas det om nätet saknar någon cirkelsektor, eller är ett komplett hjul. Nätet på bilden är förvisso slitet, men det är att betrakta som komplett (ett sektornät ser ut om om man skurit en tydlig tårtbit ur nätet). Sedan skiljer vi mellan nät med radier som konvergerar utanför nätets centrum, och nät med radier som möts i ett nav i centrum. Vårt Larinioidesnät är lite slarvigt byggt och ganska håligt i mitten, men radierna går in i centrum och i de fall de gått av innan dess så konvergerar de inte med varandra. Så vi väljer det andra alternativet. Då måste vi välja mellan ett väldigt komplext horisontellt nät med upplyft center, eller ett mindre komplext nät. Vi väljer det senare. Sedan väljer vi mellan nät med stabilimentum, eller nät med små vita silkestofsar fästa vid radier och/eller brotrådar. Det här är nyckelns allra sista steg för hjulnät, och väljer vi det andra alternativet här kommer vi till familjen Araneidae. Vilket stämmer, släktet Larinioides tillhör famijen Araneidae.

Men det är här jag tycker att problemet med nyckeln är - det är inte helt enkelt att urskilja silkestofsar i ett nät som det på bilden, och de är absolut inte så tydliga hos våra vanliga svenska hjulspindlar som de ser ut att vara i figuren i nyckeln. Risken är stor att man tror sig ha gått fel nånstans om man inte vet bättre. Jag skulle också önska att man kunde skilja ut de här vanliga, klassiska hjulnäten mycket tidigare istället för att behöva ta sig genom precis hela hjulnätsdelen av nyckeln.

En ytterligare miss är att man inte kommer till familjen Tetragnathidae (käkspindlar) i nyckeln: De omnämnns i första steget där man skiljer ut hjulnäten från allt annat, men om man sedan hade fortsatt nyckla ett sådant hade man aldrig kommit fram till något alls. Man hade kommit så långt som till steget där man skiljer ut nät där radierna konvergerar utanför centrum från de där radierna möts i mitten, det steget hade känts fel vad man än valt (Tetragnathanät har nämligen ett hål i centrum istället för nav, och radierna möts aldrig helt varken i eller utanför centrum). Och om man gjort som man brukar göra när man är osäker på ett nycklingssteg - gissat vilt, gått vidare i nyckeln och sett vart man hade hamnat, så hade det också blivit fel oavsett vad man gissat på.

Men den här nyckeln är enligt författarna ett första försök att göra en bestämningsnyckel till spindelnät, den gör inte anspråk på att vara helt komplett och som sådan är det ett bra försök!

Att göra en sådanhär nyckling otvetydig måste väl vara ganska nära det omöjliga? Men av det du beskriver, tycker jag, att angreppssättet verkar logiskt och naturligt; grovt utseende -> material -> utseendedetaljer -> o s v. Informativ läsning!

Jag tror ite alls det är omöjligt, i synnerhet inte för hjulnätspindlar. Nyckeln kräver nog ett par revideringar innan den blir riktigt bra, men det är inget ovanligt. Det är inte helt enkelt att göra bestämningsnycklar, och i det här fallet är dessutom ambitionen att den ska täcka in alla världens spindelfamiljer och när så är möjligt släkten, så det lär nog behövas en del testande och reviderande.

Känn er för övrigt en botaniker som förutom att skåda fågel även gillar att skåda flygplan. Så han gjorde en bestämningsnyckel för att bestämma flygplan från marken och försökte få den publicerad i svensk botanisk tidskrift eller nåt sånt. Tror inte det lyckades där, men han fick den faktiskt publicerad nånstans till sist (ornitologisk tidskrift?).