Spindelbiblioteket 9 - Svenska småkryp

Gärdenfors, Hall, Hansson & Wilander, Svenska småkryp - en bestämningsbok till ryggradslösa djur utom insekter. Utgiven av Studentlitteratur 1988.
 
 
 
 
Det finns även en nyare utgåva av den här från 2004, där titeln ändrats till Svensk småkrypsfauna - en bestämningsbok till ryggradslösa djur utom insekter. Den nya utgåvan är omarbetad och utökad, själv kan jag dock inte uttala mig om förändringarna vad gäller något annat än spindeldelen.
 
 
 
 
Detta avsnitts spindelbok handlar egentligen inte enbart om spindlar, men eftersom det främst är för det ändamålet jag använder den så räknar jag den ändå till spindelbiblioteket. Svenska småkryp är en övergripande bestämningsbok för alla Sveriges ryggradslösa småkryp som inte är insekter, och den uppstod ur ett behov av en enkel och lättanvänd bestämningsbok för universitetets grundkurser i faunistik. Här hittas alltså allt från havsborstmaskar till gråsuggor till sjögurkor. Med det sagt utgör boken snarast en slags grundnivå för bestämningsarbetet, och man kan som regel inte göra bestämningar så långt som till art eller ens släkte. I början av boken finns en bestämningsnyckel till större djurgrupper, där man kan nyckla sig fram till om det man hittat är ett kräftdjur, ett spindeldjur, en ringmask, ett björndjur, ett nässeldjur osv - och för många djurgrupper (som till exempel björndjur och nässeldjur) kommer man inte längre än så i bestämningen. För en del grupper kan man däremot gå vidare till mer detaljerade bestämningsnycklar där man kommer så långt som till familj, däribland spindeldjuren. Men längre än till familj kommer man inte i något fall, förutom de där det bara finns en enda art i familjen...
 
Är man ute efter att artbestämma spindlar är denna bok därmed inte tillräcklig på långa vägar, men om man inte är så väl förtrogen med familjerna att man kan bestämma dem "utantill" så är nyckeln till spindelfamiljerna i denna bok väldigt bra och lättanvänd och boken är ett utmärkt komplement till annan litteratur för bestämning till artnivå. Och det är så jag rekommenderar att man använder den - det finns ett antal utgivna engelska nycklar till spindelfamiljer och de fungerar förstås också, men jag tycker bäst om den här. Och tycker att den är att föredra framför den familjenyckel som finns i t.ex. Roberts (inget ont om Roberts nycklar, men jag tycker nog att den här är mer lättanvänd) trots den fördel det skulle innebära att bara behöva använda en enda bok.
 
Det har skett vissa förändringar i spindelnyckeln i den nya utgåvan av Svenska småkryp (som används på faunistikkursen jag undervisar på), men jag tycker nog att båda fungerar bra även om det finns några småsaker jag retar mig på. Måste dock erkänna att jag själv inte direkt använder den här nyckeln (annat än i undervisning) eftersom jag generellt inte använder bestämningsnycklar till familjer - jag kan dem, så jag går oftast direkt på själva artbestämningen. Det är också eftersom jag använder den så lite som jag aldrig har införskaffat den nya utgåvan av boken, men jag funderar allvarligt på att göra det eftersom den gamla inte är inbunden vilket den nya är, och min börjar bli ganska sliten. Men oavsett upplaga har Svenska småkryp absolut en plats i spindelbiblioteket, och har förstås den ytterligare fördelen att även omfatta andra spindeldjur än spindlar - närmare bestämt klokrypare och lockespindlar. Kvalster nämns även de, men det saknas bestämningsnycklar för dem vilket är förståeligt. Det är en väldigt stor grupp som är ganska besvärlig att bestämma. Förutom för spindlar, lockespindlar och klokrypare finns bra bestämningsnycklar till familj även för grupperna havsborstmaskar, daggmaskar, iglar, storkräftor, långhalsar/havstulpaner, mångfotingar, blötdjur (snäckor, musslor, sniglar, bläckfiskar) och tagghudingar (sjöstjärnor, ormstjärnor, sjögurkor, sjöborrar).

Kommentarer
Postat av: Per

Vi har ju varit inne på det förut; nämligen att FAMILJ i taxonomin är överordnad SLÄKT. Det känns ju lite märkligt - men har säkert sin förklarande historia? Och på tal om släkten; Gärdenfors är ju ett bekant namn i Lund. Peter - professor i kognitionsvetenskap (och även bekant från Fråga Lund) - har varit en av mina lärare på LU. Två andra gärdenforsare har varit mina arbetskamrater. Släkten lär komma från Forsakar på mellersta Skånes östsida.

2013-03-02 @ 09:09:40
Postat av: Kajsa

Det visste jag inte, att de var från Forsakar. Men att den här boken ursprungligen gjordes för undervisningen i Lund visste jag. Ulf Gärdenfors jobbar sen ganska länge på artdatabanken vid SLU.

2013-03-02 @ 19:43:52
Postat av: Kajsa

Vad gäller familj och släkte i taxonomin vet jag inte varför det är så, men det finns säkert en bra historisk förklaring. Troligen har väl både begreppen och betydelsen av orden familj och släkt ändrats sedan 1700-talet.

2013-03-02 @ 19:50:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0