Carl Clerck, Svenska spindlar/ Aranei Svecici, utgiven av Kungliga Vetenskapliga Societeten i Uppsala 1757.

 

Fullständig titel på den här boken lyder: Svenska Spindlar - uti sina hufvud-slägter indelte samt under några och sextio särskildte arter beskrefne och med illuminerade figurer uplyste, på Kongl. Vetensk. Societ. i Upsala befallning utgifne Af Dess Ledamot Carl Clerck. Och så detsamma på latin, eftersom boken är skriven på båda språken.

 

 

 

 

 

Jag har ju skrivit om Clerck förr, så om ni inte vill riskera att drabbas av upprepningar rekommenderas att ni slutar läsa nu. Det här inlägget handlar alltså om en av de få svenska vetenskapliga spindelböcker som finns och det viktigaste historiska verk om spindlar som finns - att jämställas med Systema Naturae för andra organismgrupper.  

 

Här är en avskrift av ett förord till boken av Carl von Linné, som ganska väl talar om vad det är för slags bok: 

 

 

 

Boken har väldigt fina "liflige figurer"!

 

 

 

Det här är den allra äldsta boken i spindelbiblioteket med avseende på innehåll, det är en bok som inte borde saknas i en svensk arachnologs bibliotek och då den är skriven på svenska och latin kan också konstateras att det nog idag är främst vi få svenska arachnologer som faktiskt är kapabla att tillgodogöra oss innehållet. 

Jag har naturligtvis inte denna 1700-talsskrift i tryckt utgåva, för den finns såvitt jag vet inte att få tag på i nytryck och de originalutgåvor som ibland dyker upp till försäljning (totalt gavs Svenska Spindlar ut i 500 ex. - jag vet var några av dem finns men har aldrig själv sett ett) betingar ett högt pris (många många tusen). För Clercks bok är inte en bok vilken som helst, utan mycket speciell av vetenskapshistoriska skäl och en originalutgåva betingar därmed ett inte oansenligt värde...men som tur är finns den digitaliserad och tillgänglig gratis på nätet om man är intresserad av att läsa den! Clerck hör alltså tillsammans med Fabre, som tidigare avhandlats i denna spindellitteraturserie på bloggen, till den väldigt lilla digitala delen av spindelbiblioteket. Och det är också intressant att de äldsta böckerna i spindelbiblioteket är de som finns i modernast format...

 

Men trots åldern kan Clerck rekommenderas om man är det minsta spindelintresserad, för även om innehållet rent vetenskapligt inte direkt är dagsaktuellt och man inte bör använda den i dess ursprungliga syfte som informationskälla om svenska spindlar, så är 1700-talsspråket underhållande läsning och det är som sagt ett viktigt vetenskapshistoriskt verk.    

 

 

 

 

 

Men vad är det då med Clerck och Svenska Spindlar som är så enormt vetenskapshistoriskt viktigt? Jo, Clercks bok är till att börja med en av de tidigaste som skrivits specifikt om spindlar, men hur viktigt det än är så är verkets betydelse i det här fallet betydligt större än så. Det är nämligen den här boken som ligger till grund för den vetenskapliga namngivningen av spindlar - inte Linnés Systema Naturae, vilket är fallet för alla andra djurs (och växters) namngivning. Djur och växter har ju naturligtvis namngivits och beskrivits långt före Linné, men modern vetenskaplig namngivning utgår från Linnés Systema Naturae för alla grupper som alls finns inkluderade i Systema Naturae. Det betyder att det första vetenskapligt giltiga namn som finns på en art alltid är det den fick antingen av Linné själv eller vid ett senare tillfälle enligt Linnés system för namngivning (för alla arter som finns är ju långtifrån beskrivna av Linné själv - men om Linné beskrivit arten så är hans namn det första giltiga). Det innebär att det inte finns några vetenskapliga namn som är äldre än 1753, då första upplagan av Systema Naturae kom ut. Denna första upplaga omfattade dock bara växter, och det dröjde innan djuren fick namn enligt samma system - närmare bestämt till tionde upplagan av Systema Naturae som kom ut 1758. Alla vetenskapliga djurnamn före dess är alltså per definition ogiltiga - zoologisk namngivning utgår från tionde upplagan av SN.

 

Kolla nu på årtalen ovan. Linnés tionde upplaga av Systema Naturae kom ut 1758, medan Carl Clercks Svenska Spindlar kom ut ett år tidigare, 1757, men Clerck använder ändå Linnés system för namngivningen. Svenska Spindlar är därmed det första zoologiska verk i världen som genomgående använder binomial namngivning för djur. Linné beskrev och namngav svenska spindlar han också, men Clerck var alltså ett år före (Linné använde också till stor del Clercks namn i Systema Naturae). Och att Clerck var före skulle alltså innebära att alla hans namn enligt allmänt vedertagna namngivningsregler är ogiltiga, eftersom den zoologiska namngivningen utgår från tionde upplagan av SN 1758.

 

Och så såg det länge ut, tills man efter omfattande diskussioner 1959 beslutade i ICZN (International Code of Zoological Nomenclature) att acceptera Clercks namn som giltiga trots att de var från före 1758. Så sent som 1999 ändrade man slutligen i koden genom att fastställa utgivningsdatumet för Svenska spindlar till 1 januari 1758 (dvs man satte det till samma år som Linnés tionde utgåva av SN, en slags vetenskaplig vit lögn) och beslöt att Clercks namn i de fall de avviker från Systema Naturae har företräde. Dvs om både Linné och Clerck har namngett samma art så är det Clercks namn som gäller, inte Linnés. Och detta är alltså något helt unikt. Det gör att spindlarna är det stora undantaget från att vetenskaplig namngivning utgår från Linnés Systema Naturae, och det innebär att Clercks svenska spindlar är det absolut enda zoologiska verk som har företräde framför Linnés vad gäller namngivning. Det innebär också att de spindelarter som beskrevs av Clerck är de allra första giltiga vetenskapliga djurnamnen.

 

Och även om det skett omfattande taxonomiska förändringar sedan Clercks tid och många spindlar sedan dess bytt namn och flyttat mellan släkten och familjer, så finns det fortfarande ett gäng som fortfarande bär samma vetenskapliga namn som de fick av Clerck år 1757 (1758 enligt ICZN). Hit hör bland annat arterna korsspindel (Araneus diadematus) och kvadratspindel (Araneus quadratus). De här spindelnamnen är alltså de allra äldsta vetenskapliga djurnamnen som fortfarande är i bruk.