Per Wilander, Svenska Spindlar. Nycklar för bestämning av svenska spindlar till släkte. Kompendium vid Lunds Universitet 1994.

När jag gick biologutbildningen på Lunds Universitet delades detta kompendium med bestämningsnycklar till svenska spindelfamiljer och släkten ut i faunistikundervisningen, fast i praktiken tror jag inte att vi egentligen använde det – det här var på fördjupningskursen i faunistik och spindlar var när jag studerade en mycket liten del av den kursen (det var mer av dem på grundkursen, men där använde vi boken Svenska småkryp). Wilanders kompendium är (eftersom det går till släkte) mer omfattande än den enda andra svenska bestämningsnyckel till spindlar som finns, den i svenska småkryp (se Spindelbiblioteket 9) som bara går till familj. Och det var väl poängen med att dela ut det – att man faktiskt skulle kunna ta sig till åtminstone släkte – men sen i praktiken var det så stort fokus på insekter att det inte blev mycket jobbat med spindlar på den kursen.

Det här är något jag försöker ändra på, jag undervisar ju sen ganska många år tillbaka på fältfaunistikkursen som ersatt den gamla fördjupningskursen i faunistik vid Lunds universitet, och har tillsammans med och tack vare en framsynt huvudlärare på kursen sett till att spindlarna numera har en lite större roll i faunistikundervisningen än på min tid. Jag har tagit med mig det här kompendiet dit, men studenterna använder fortfarande främst nyckeln i Svenska småkryp/Svensk småkrypsfauna. Wilander hamnar liksom lätt lite i kläm eftersom man om man ska gå längre i bestämningen än till familj lika gärna kan gå hela vägen och bestämma till art, och då räcker inte Wilander. Men jag ska försöka sälja in Wilander lite mer ändå.

En av fördelarna med Wilander är nämligen att kursen har ont om spindellitteratur och ett kompendium går ju lätt att kopiera upp, något som man inte kan och får göra med böcker. Normalt fungerar bestämning så på kursen att studenterna samlar material under exkursioner och sedan jobbar självständigt med bestämningen, och det innebär att alla inte jobbar samtidigt med en och samma djurgrupp och därför behöver man inte hela klassuppsättningar av litteraturen. Men eftersom jag, som är kursens enda lärare i arachnologi, är med bara vissa dagar på kursen blir det så att alla studenterna bör ägna sig åt bestämning av spindlar just de dagarna för att kunna få hjälp där det behövs. Och då räcker inte befintlig litteratur till. Om man använder Wilander också betyder det att fler studenter kan jobba parallellt med bestämning, åtminstone till släkte.

Ett problem här är att jag själv inte använder Wilanders kompendium alls eftersom jag i princip aldrig behöver nyckla spindlar till varken familj eller släkte - jag går direkt på bestämningen till art, och det innebär att jag inte själv är tillräckligt väl förtrogen med nyckeln för att kunna bedöma hur pass svår eller lätt den är att använda eller vilka steg som är besvärligare än andra. Jag skulle behöva sätta mig och övningsnyckla…och jag kanske gör det nu i sommar eftersom jag kommer att behöva göra en del artbestämningar.