Spindelbiblioteket 20 - Harvestmen

Hillyard, Harvestmen No. 4 (Third Edition). Synopsis of the British Fauna. Utgiven 2005 av Field studies Council för the Linnean Society of London och the Estuarine and Coastal Sciences Association.
 
Det kan ju diskuteras om en bok om lockespindlar ska inkluderas i spindelbiblioteket, men jag själv ser det nog som att detta bibliotek inkluderar alla spindeldjur och därför får lockisarna också vara med. Jag är själv ganska dålig på lockespindlar - det är de egentliga spindlarna som är min specialitet - men jag får frågor om sådana också (i synnerhet som en hel del människor faktiskt tror att lockespindlarna tillhör spindlarna) och jag tänker att jag borde bli bättre på dem. I synnerhet som vi har så få arter av dem i Sverige (några tiotal) att det faktiskt är en grupp som är väldigt överkomlig att lära sig.
 
Av den anledningen införskaffade jag Hillyards bok "Harvestmen", som är en bestämningsbok till brittiska lockespindlar (det finns ingen för svenska). Det är en klassisk bestämningsbok med bestämningsnycklar och svartvita figurer, inga färgbilder eller sådan lyx. Jag har inte använt den så mycket än så jag kan egentligen inte uttala mig om hur bra den är eller hur den fungerar för svensk (och finsk) lockespindelfauna.
 
Det är dock förståeligt att inte mycket forskning ägnats åt lockespindlar här i Sverige eftersom artantalet är så fruktansvärt litet, men de är otroligt intressanta djur! Och nästa gång jag är i Skåne vid rätt tid på året för det så MÅSTE jag bara ta mig till någon av lokalerna för den för Sverige nyupptäckta lockespindelarten Dicranopalpus ramosus, speciell både för sitt sätt att sitta med benen rakt utsträckta åt sidorna och för att den har grenade pedipalper (grenade pedipalper! Sååå coolt! Googla den gärna så ni får se!)..
 
Däremot retar jag mig lite på namnet lockespindlar - lockespindlarna hör till spindeldjuren där de utgör en egen ordning (Opiliones), och efterleden "spindlar" i namnet gör det därför ganska förvirrande eftersom de systematiskt inte hör till spindlarna (som utgör en helt annan ordning, Araneidae). Att kalla en lockespindel spindel är därmed lika felaktigt som att kalla en skorpion eller fästing för spindel, och det är det nog inte många som skulle göra. Namnet är dessutom lite kaka på kaka eftersom "locke" är ett fornnordiskt ord för just spindel. Här i Finland heter de enbart locke (lukki), och på många andra språk har de också ett eget namn som inte inkluderar ordet spindel. På engelska harvestmen, på danska mejere, på franska faucheur...och jag inbillar mig att de i dessa länder inte lika ofta sammanblandas med spindlar utan faktiskt ses som en egen djurgrupp i större utsträckning än här. I de nya svenska namnen som satts inte bara på spindlar utan även lockespindlar i samband med artprojektet heter djurgruppen fortfarande lockespindlar, däremot ingår inte ordet spindel i de enskilda släktes- eller artnamnen som alla slutar enbart med efterleden "locke".  Släktet långbenslockar innehåller t.ex. arter som strandlocke, stadslocke och så vidare.
 
 
Det är ganska trassligt att ömsa skinn om man är lockespindel...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0