Välkommen!
Jaha, välkommen till min nya blogg. Igen. Mamma klagade på att den gamla nya var för långsam och att hon fick upp popupfönster som inte gick att stänga, så nu testar jag en ny igen. Få se hur det går den här gången. Nästa vecka åker jag till Gräsö, då ska jag försöka blogga från mobilen så¨får vi se om det fungerar.
Till dess kommer här ett litet bildreportage från Askö igen.
Jag var ju på Askölaboratoriet (Stocholms marinbiologiska forskningsastation) och jobbade i veckan. Askö var fantastiskt fint, både som forskningsstation och som plats, beläget i Trosa skärgård i södra Roslagen. Jag var där med doktorandkollegerna Jocke och Gundula, och det var Jockes fältlokaler vi besökte för att göra en gemensam studie av både kust- och akvatiska ekosystem i och vid grunda vikar, samt länkarna mellan dessa ekosystem.
Tyvärr blev det inte så mycket fotograferat som jag hade velat, främst på grund av att allt visade sig ta väldigt lång tid så vi jobbade väldigt mycket och intensivt och till ganska sent om kvällarna. Oftast blev det labjobb på kvällarna, men första dagen (när vi kom ut i fält sent eftersom det tog lite tid att ta sig till Askö) stannade vi ute hela kvällen också, tills det började skymma för då måste vi hem eftersom vi inte hade några lanternor på båten.
Så här ser det ut på själva Askö. Det vita tornet är det en tanke bakom, det syns jättebra när man kommer från havet i båt. Byggnaderna på bilden är själva Askölaboratoriet, som innehåller kontor, laboratorier (naturligtvis) samt undervisningslokaler. Bilden är tagen från Mässen, som (som namnet antyder) innehåller kök och sällskapsrum för forskare som bor här tillfälligt (som vi). Jag och Gundula delade en liten stuga inte långt från Mässen (Stallet) som bestod av två rum och ett litet pentry.
Det här är Askös hamn. Båten som skymtar längst bort är det "riktiga", stora forskningsfartyget Aurelia. Båten till höger är Limanda som man åker med till och från Askö (som inte har fast förbindelse med fastlandet). Den lilla vita båten till vänster heter Trutta och den använde vi när vi var ute och jobbade. Utöver de här finns även dykarbåten Perca och ett antal småbåtar till. Alla sakerna som står på kajen bakom Trutta är all vår fältutrustning.
Jocke studerar sjökortet. Jocke har ingen skepparexamen, men han har flygcert och det går väl lika bra...? Vi gick inte på grund en enda gång i alla fall, trots en del smala och grunda passager in i vikarna. Gundula och jag fyllde övriga funktioner såsom utkik, hopp-i-land-kalle, navigatör, maskinist (detta jobb bestod i att koppla en ny bensindunk till motorn när vi kört slut på den gamla, detta verkar ju som ett typiskt grabbjobb men visade sig kräva en kvinnlig maskinist med små händer eftersom det var svårt att komma åt), och ankarmästare (eller vad man nu kallar det). Vi råkade ut för en enda incident, med en svan som använde vattnet framför båten som startbana men inte lyckades lyfta i tid, och vi är fortfarande inte riktigt säkra på vad som hände. Både svanen och Trutta med besättning undkom dock med blotta förskräckelsen.
Den vackraste av vikarna var Lermaren. Farfar hade älskat att måla den, vattnet var kristallklart, bottnen lyste röd av rödlånke (sällsynt växt) och där gick stora stim fisk, bl.a. abborre och löja. Tyvärr syns inte den röda bottnen så bra på bilden pga den starka kvällssolen. På stranden fanns större kärrspindel (sällsynt) men jag fick tyvärr ingen bild på den, den dök i vattnet så fort den upptäckte mig.
Spelar dessa skivor "Till havs" månntro? Nä, de är till för att mäta mängden påväxtalger. Originalet som cd-skivorna trädda på ett rep härmar kan skymtas bredvid: revor av blåstång med påväxt av gröna trådformiga alger. De är ganska fina i solen i alla fall. Som julgranspynt under vattnet.
Och lite spindelbilder måste jag ju ha. Här är en fin hoppspindel, Evarcha falcata.
Och en fin hoppspindel till, Eophrys frontalis. Tyvärr kunde jag inte ta en bra bild på den här eftersom den dels är väldigt liten, dels inte var stilla en sekund, men hannen av den här arten (och detta är en hanne) är en av de vackraste hoppspindlarna i Sverige. Den har svarta framben med vita tår, vita tofsar på palperna och röda "glasögon" runt alla ögonen.
Klockan kvart över spindel...?
Till dess kommer här ett litet bildreportage från Askö igen.
Jag var ju på Askölaboratoriet (Stocholms marinbiologiska forskningsastation) och jobbade i veckan. Askö var fantastiskt fint, både som forskningsstation och som plats, beläget i Trosa skärgård i södra Roslagen. Jag var där med doktorandkollegerna Jocke och Gundula, och det var Jockes fältlokaler vi besökte för att göra en gemensam studie av både kust- och akvatiska ekosystem i och vid grunda vikar, samt länkarna mellan dessa ekosystem.
Tyvärr blev det inte så mycket fotograferat som jag hade velat, främst på grund av att allt visade sig ta väldigt lång tid så vi jobbade väldigt mycket och intensivt och till ganska sent om kvällarna. Oftast blev det labjobb på kvällarna, men första dagen (när vi kom ut i fält sent eftersom det tog lite tid att ta sig till Askö) stannade vi ute hela kvällen också, tills det började skymma för då måste vi hem eftersom vi inte hade några lanternor på båten.
Så här ser det ut på själva Askö. Det vita tornet är det en tanke bakom, det syns jättebra när man kommer från havet i båt. Byggnaderna på bilden är själva Askölaboratoriet, som innehåller kontor, laboratorier (naturligtvis) samt undervisningslokaler. Bilden är tagen från Mässen, som (som namnet antyder) innehåller kök och sällskapsrum för forskare som bor här tillfälligt (som vi). Jag och Gundula delade en liten stuga inte långt från Mässen (Stallet) som bestod av två rum och ett litet pentry.
Det här är Askös hamn. Båten som skymtar längst bort är det "riktiga", stora forskningsfartyget Aurelia. Båten till höger är Limanda som man åker med till och från Askö (som inte har fast förbindelse med fastlandet). Den lilla vita båten till vänster heter Trutta och den använde vi när vi var ute och jobbade. Utöver de här finns även dykarbåten Perca och ett antal småbåtar till. Alla sakerna som står på kajen bakom Trutta är all vår fältutrustning.
Jocke studerar sjökortet. Jocke har ingen skepparexamen, men han har flygcert och det går väl lika bra...? Vi gick inte på grund en enda gång i alla fall, trots en del smala och grunda passager in i vikarna. Gundula och jag fyllde övriga funktioner såsom utkik, hopp-i-land-kalle, navigatör, maskinist (detta jobb bestod i att koppla en ny bensindunk till motorn när vi kört slut på den gamla, detta verkar ju som ett typiskt grabbjobb men visade sig kräva en kvinnlig maskinist med små händer eftersom det var svårt att komma åt), och ankarmästare (eller vad man nu kallar det). Vi råkade ut för en enda incident, med en svan som använde vattnet framför båten som startbana men inte lyckades lyfta i tid, och vi är fortfarande inte riktigt säkra på vad som hände. Både svanen och Trutta med besättning undkom dock med blotta förskräckelsen.
Den vackraste av vikarna var Lermaren. Farfar hade älskat att måla den, vattnet var kristallklart, bottnen lyste röd av rödlånke (sällsynt växt) och där gick stora stim fisk, bl.a. abborre och löja. Tyvärr syns inte den röda bottnen så bra på bilden pga den starka kvällssolen. På stranden fanns större kärrspindel (sällsynt) men jag fick tyvärr ingen bild på den, den dök i vattnet så fort den upptäckte mig.
Spelar dessa skivor "Till havs" månntro? Nä, de är till för att mäta mängden påväxtalger. Originalet som cd-skivorna trädda på ett rep härmar kan skymtas bredvid: revor av blåstång med påväxt av gröna trådformiga alger. De är ganska fina i solen i alla fall. Som julgranspynt under vattnet.
Och lite spindelbilder måste jag ju ha. Här är en fin hoppspindel, Evarcha falcata.
Och en fin hoppspindel till, Eophrys frontalis. Tyvärr kunde jag inte ta en bra bild på den här eftersom den dels är väldigt liten, dels inte var stilla en sekund, men hannen av den här arten (och detta är en hanne) är en av de vackraste hoppspindlarna i Sverige. Den har svarta framben med vita tår, vita tofsar på palperna och röda "glasögon" runt alla ögonen.
Klockan kvart över spindel...?
Kommentarer
Trackback