I morgon är det nytt år! Nu igen! I år firar jag för första gången inte nyår i Skåne, eller rättare sagt, jag firar inte direkt. Jag har inte planerat något, men efter två och en halv månad i Australien har jag viss svensk natur-abstinens så jag hade faktiskt funderingar i går på en tur till närbelägna Säbysjön under dagen för ett sista tappert försök att bättra på fågelkrysslistan. Men i morse snöade det stora vita juliga flingor som nu gjort det lite väl slirigt för att cykla, dessutom har vädret nu blivit grått och disigt vilket inte är vidare bra fågelskådarförutsättningar. Klockan är halv två och det är redan ganska mörkt ute, så jag håller mig hemma och kanske gör en rivstart på nästa års lista någon av de närmaste dagarna i stället.

Syster Elin har gjort fantastiska nyårskrönikor på sin blogg om sin blogg, men det tänker inte jag göra eftersom det inte har hänt så mycket på den här bloggen i år att det är värt att krönisera (eller vad det nu heter?) om det. Elin är ju för övrigt familjens bloggare nummer ett och fantastiskt flitig, till skillnad från mig. Men jag är åtminstone bra mycket flitigare än Petra, även om det inte säger så mycket.

Året har trots allt varit händelserikt: Jag har jobbat mer än någonsin (vilket säger en del), och det är därmed också jobbet som stått för de flesta större händelserna. Bland annat har jag avlagt licentiatexamen och fältjobbat i Australien. Några minnesvärda händelser utöver jobbet är pappas 60-årsdag och mina systrars 30-årsdag. Den senare missade jag tyvärr pga Australienresan. På orkesterfronten har Sjövärnskårens Musikkår spelat in en skiva med marin marschrepertoar och släppt densamma, medan jag däremot till min stora förtret missade brassbands-SM där Solna Brass kom på andra plats.

Här skulle jag kunna krönisera (jag gillar det ordet, oavsett om det finns eller inte) om de stora världshändelserna under det gångna året, men det tänker jag inte göra eftersom det finns så många som gör det ändå och som dessutom har bättre koll än jag. Och jag vill heller inte skriva en deprimerande nyårsblogg, det finns nog många som bloggar om elände ändå. Och vill man sätta sig in i växthuseffekten,  Mellanösternproblematik med mera finns det bättre källor än bloggar. Nä, att jag alls gjorde en hemsida som sedan kompletterats med en blogg var för att familj, släkt och vänner som jag inte träffar så ofta ska kunna kolla vad jag håller på med utan att jag behöver uppdatera dem om varje liten detalj i mitt liv när vi någon gång träffas. Därmed tänkte jag nu för en gångs skull avlägga ett nyårslöfte, nämligen att försöka bli lite flitigare med bloggandet på den här bloggen. Vi får se hur det går med det, men det bör inte vara så svårt att åstadkomma med tanke på utgångsläget. Vidare tänker jag även i fortsättningen i stort sett avstå helt från att kommentera världshändelser, samt anstränga mig för att undvika att missnöjesblogga (och hatblogga är det inte tal om) i såväl stort som smått.

Gott nytt år!