Nu är jag tillbaka på Botan, efter totalt lite över tre månaders bortavaro. Allt är ungefär som vanligt och alla försäkrar att det inte hänt någonting alls medan jag varit borta. Min almanacka, som ofta legat en månad efter i år, visar fortfarande september månads två dansande blåfotade sulor, Sonja vågar inte läsa sin nypublicerade artikel för rädslan att hitta fel i den som det är för sent att ändra, Peter har fyllt halva mitt skrivbord med kvarlämnade odiskade burkar som det bott vargspindlar i under hösten, Didrik vrålar när det han jobbar med går dåligt från rummet bredvid, någon har lämnat ett stort, tjockt, vitt stearinljus på mitt skrivbord (vems? varför?) intill de odiskade burkarna, det är jättekallt i både fikarummet och lunchrummet, Leena och Hugo som disputerade i höstas har lämnat sina avhandlingar på mitt skrivbord, mitt postfack är fullt av gammal post varav det mesta är skräp (reklam, SU-nytt med mera), Didrik har uppfunnit ännu en ny och mer komplicerad variant på fågelskådning, kartongen med överblivna licentiatavhandlingar (inte många, men kartongen är ju lika stor för det) står fortfarande kvar på mitt skrivbord, Aaron tycker det är kallt ute och ont om myror (Perth har 40 grader nu), Peter har förutom spindelburkarna även lämnat tre av flaskorna som geneticum odlar bananflugor i på mitt skrivbord (de ska tillbaka till geneticum, vi fick bananflugor därifrån för att mata spindlar med), Kristoffer och Didrik utarbetade en ny teori, en variant på signaturläran, under fikapausen som säger att kartbilden av en arts utbredning är lik dess form (publicering i Nature?), det är ont om gafflar i lunchrummet, Kristoffer uppmanar alla (inte för första gången) att göra egna stockholms universitet-hemsidor länkade till botans hemsida, men ingen mer än Kristoffer (och möjligen Didrik) vet hur man gör med de där universitetshemsidorna så ingen gör det, jag har två par vadarstövlar i min returpapperslåda så jag kan inte slänga papper förrän jag har analyserat alla växtproverna som gör att stövlarna inte får plats i bokhyllan där de brukar ligga, jag har däremot väldigt gott om plats för vetenskapliga artiklar eftersom Peter flyttat spindelburkarna som fyllde facken i bokhyllan till skrivbordet, Gundula pratar bättre svenska än när jag åkte, vi använder lässoffan i vårt rum att slänga ytterkläder på eftersom vi dels inte har nånstans att hänga dem, dels är för många i rummet (3) för att någon ska kunna koncenterera sig om man försöker sitta och läsa i soffan, Didrik vill att vi ska utmana zootis på fågelskådartävling där man bara får kryssa från institutionsbyggnaden (deras hus ligger mitt på campus, vårt i ekskogen nere vid Brunnsviken), Peter har på sig den grå tröjan med orange ärmar, och taklampan i fikarummet är trasig. Allt är som det ska vara med andra ord.

Behöver jag nämna att det var rätt fullt på mitt skrivbord?