Efter en tid med grått och trist väder sprack det i dag på eftermiddagen upp och blev kallt, klart, soligt och jättefint. Och för första gången på ännu längre inföll fantastiskt fint väder en lördag så att man kunde ge sig ut i det! Men solen står förtfarande lågt redan halv tre, så det var nätt och jämt man hann med en timmes promenad innan det skymde.



Och då blev det ändå inte en så lång promenad, för efter veckor av töande, snöande och frysande om vartannat bestod alla stigar, grusvägar, och alla släta partier även utanför stigarna av ren blankis under snön.  Hade inte grusvägen över järvafältet grusats (till ingen större nytta) hade det varit enklare att helt enkelt ta på mig skridskorna i stället.



Det fina vädret lockade ut kiteflygarna, som brukar  flyga från den stora backen på Järvafältet mellan Tensta och Akalla (kan jämföras med Blentarpsstupet fast mycket högre, mer som Brösarps backar fast bara en).



Och de var inte de enda flygarna ute. Även om de flesta fåglarna lyser med sin frånvaro så sjunger de få vinterfågelarterna för fullt.