Hoppspindlar
Per berättade i en kommentar till förra inlägget att han hade roliga små spindlar hemma som var kvicka och kunde röra sig i sidled och bakåt. Jag tycker det låter som om Per fått besök av spindelvärldens erkända charmtroll, hoppspindlar.
Hoppspindlar är lite avlånga i kroppsformen med förhållandevis korta, kraftiga ben. Det främsta ögonparet är mycket stora med spindelmått mätt, och framkroppen är lite tillplattad framifrån för att ge plats åt de stora framåtriktade ögonen vilket ger intryck av att spindeln har ett riktigt ansikte. De är som Per säger kvicka och rörliga, är som namnet antyder bra på att hoppa, och kan också klättra på släta ytor som t.ex. fönsterrutor. De arter man vanligen ser på och i hus är antingen den svartvita zebraspindeln Salticus scenicus eller en lite större gråbrun art vid namn Marpissa muscosa. Är det någon av dessa du har hemma Per? Det finns också en väldigt liten gråspräcklig art som syns på husväggar ibland, främst då på trähus.
Salticus scenicus-hanne. Ber om ursäkt för den dåliga bilden, har ingen bra på denna art (det här är en väldigt liten hanne som sitter på en husvägg, det grå underlaget är fogen mellan två tegelstenar). Typiskt för denna art är den zebrarandiga teckningen. Hannar har kraftigt förlängda käkar riktade framåt, det har inte honor.
Marpissa muscosa-hona på en fönsterruta. På den här arten är det främsta benparet tjockare än de övriga. Det här är vår största hoppspindelart, typiskt för den är den gråbruna färgen och det ljust beige bandet längs framkroppens framkant som brukar synas bra framifrån.
Hoppspindlar jagar med synen som är bland småkrypsvärldens bästa, så om du ser dem vända sig mot dig och titta på dig ser du rätt. Med de två stora ögonen har spindeln riktigt bildseende och dessa ögon plus de två mindre framåtriktade ögonen ger mycket god avståndsbedömning (vilket behövs om man ska hoppa på byten). Spindeln har också sidoögon som ger den nästan 360 graders synfält, även om de mindre ögonen främst är effektiva för att upptäcka rörelser. Prova att dra ett finger framför spindeln, ofta vänder den sig efter det för att följa det med blicken. Och händer något ovanför den vinklar den hela framkroppen uppåt för att titta. Det här är tacksamma spindlar att fotografera eftersom de gärna tittar på kameran.
Hoppspindelansikte (Pseudicius encarpatus).
Hoppspindlar är aktiva jägare med ett jaktsätt som påminner lite om katters - de smyger sig så nära bytet de kan, sedan hoppar de på det. Till skillnad från katter närmar de sig dock bytet helt öppet och synligt, ofta cirklar de runt bytet innan de hoppar på det. De tar ofta byten som är mycket större än de själva arterna ovan som jagar på fänster och husväggar är effektiva flugjägare.
Hoppspindlars goda syn innebär bland annat att de har ofta komplicerade visuella uppvaktningar där hannen dansar för honan. För att imponera ytterligare har hannarna ofta vackra kontrastrika teckningar som förstärker rörelserna i dansen, och precis som hos t.ex. fåglar och fiskar med visuell uppvaktning är det ofta bara hannarna som är färggranna emdan honorna är gråbruna. Ett undantag är zebraspindlarna och deras släktngar där båda könen är svartvita. Den lilla gråspräckliga spindeln ovan är dock honan av en art där hannen inte är spräcklig utan har en uppseendeväckande svartvitrandig längsgående teckning.
Värsta exemplet jag sett är dock denna australiska hoppspindel i svartvitt och metallicturkos med svarta och röda teckningar, samt en vit liten hula-hulakjol runt bakkroppen! Jag såg tyvärr aldrig någon hona, annars hade det varit vädigt roligt att släppa ihop ett par och få se hur dansen såg ut.
Här är för övrigt en trevlig länk där man kan titta på dansande hoppspindlar, sätt gärna på lite musik till.
http://www.tolweb.org/accessory/Movies_of_Jumping_Spider_Courtship?acc_id=64
Jo - det verkar ju faktiskt, som det vi har (hade) är någon typ av hoppspindel. Nästa gång jag får syn på dem/den, så skall jag försöka ta en bild. Jag vet, att jag försökt få dem att hoppa upp på en liten bit papper (och på så vis bära ut dem), men det har inte varit möjligt, eftersom de hela tiden varit så vaksamma med framsidan mot en och bara hoppat (med små små snabba skutt) undan bakåt hela tiden. Jag lovar återkomma så fort jag får syn på dem igen; och då skall jag ha glasögonen på mig, så jag ser lite tydligare.
Ja hoppspindlar är kul små krabater! Grattis till Per!
Vill du fånga in en hoppspindel för att t.ex. bära ut den, sätt en burk eller ett glas över spindeln, skjut in ett papper under, vänd på glaset (men fortsätt hålla pappret över, eller byt ut mot ett lock eftersom de kan klättra på släta glasytor) och vips, spindel i glaset/burken. Funkar för övrigt på de flesta spindar.
Vill man ha hoppspindlar på ett papper eller i handen är det enklast att lägga handen/pappret stilla en bit framför spindeln och så peta lite på den bakifrån så att den går dit och hoppar upp. Dock får man räkna med att den inte stannar kvar där, har man tur går de omkring och undersöker ett tag (de är ganska nyfikna av sig), annars hoppar de av.
Spindeln-i-glaset-tekniken har jag god erfarenhet från när jag bodde i källaren i Blentarp och fångade spindlar åt dig och ställde på frukostbordet.
Bra tips - Kajsa; det skall absolut provas vid första bästa tillfälle. Den här spindeln var en verklig tuffing, tycker jag. Men var kan den ha tagit vägen nu? I värsta fall har den följt med in i dammsugaren och då är det tyvärr nog kört för den stackaren.
Elin: Ja tyvärr var ju inte mamma lika förtjust i dina små presenter på frukostbordet som jag...hon tyckte kanske inte att dylika knep var det bästa att lära ut till sina småsystrar. Jag hade lärt dig könsbestämma också, så spindlarna var ibland också försedda med en namnlapp med lämpligt flick- eller pojknamn.
Vilket för övrigt för tankarna till mormor och morfars husspindel Oskar som bodde på toaletten i deras hus, där var det noga med att Oskar inte fick dammsugas upp vid städningen!
Per: Hoppspindlar är till skillnad från husspindlarna Elin brukade placera på frukostbordet egentligen inte alls anpassade till inomhusliv. Våra uppvärmda, välisolerade hem har för låg luftfuktighet för de flesta spindlar, i synnerhet under vinterhalvåret när värmen är på. Förhoppningsvis har spindeln tagit sig ut själv, men är den kvar inne är risken tyvärr stor att den dör av uttorkning (om den nu lyckas undvika dammsugaren).
Det var just i ett lite fuktigare utrymme som vår hoppspindel fanns; närmre bestämt på ena toaletten där det också finns ett duschutrymme. Förmodligen har den tagit sig in via fönstret där (som ofta står halvöppet); och förhoppningsvis har den då nu "hoppat ut" samma väg.
Hej igen! Kom att tänka på en annan fråga om småkryp, som jag hade på min blogg 29/10 under rubriken byxmode. Det blev aldrig riktigt utrett beträffande min fundering om transport av enskilt bi. Kan Du - Kajsa (eller Elin) - bringa lite klarhet i spörsmålet?
Ja, troligen har den tagit sig ut samma väg då. Det är trpligt att den valt något utrymme i fönsterkanten eller mellan rutorna att övervintra på och så vaknat till och irrat in i värmen.
Jag har kommenterat om bitransport på din blogg Per, dock kan jag inte reda ut den frågan - jag vet inget om detta. Så jag har bara svamlat lite, för att svamla är jag ganska bra på.
Tack - då skall jag genast gå dit och läsa!
Jag hade en beige liten spingel framför mig på tangentbordet.Den sprang, fort. (Väldigt läskigt- dock är jag ingen som brukar avsky spindlar)
Sen satte den sig på kanten av tangentbordet och STIRRADE. Jag tänkte att "ja, antingen så spelar den död eller intar försvartställning." Jag antar att den gjorde just det, efter det jag läste här. Vilket ger mig 'goosebumps' !
Sen hoppade den Bokstavligen 14cm till en kartong bit på skrivbordet - jag tog mått med en linjal.
Sen kommer det riktigt läskiga. Den vände, och sprang tillbaka upp på tngentbordet och sate sig på nästan samma plats som förut. och STIRRADE.
...efter det så sprang och till pappa i köket och bad honom ta bort spingeln. Tyvärr mosade han den.
Men han sa att den måste ha följt med ifrån stranden. 1cm i diameter. beige och prickig tror jag ? den var också platt och hade lite kortare framben.
Läskigt ><
Frida: Att den stirrar på dig låter som en typisk hoppspindel ja. Jag brukar säga till mina studenter att om du tittar på en spindel och den tittar tillbaka på dig (märkbart fokuserar på dig och följer dig med blicken) så är det nästan helt säkert en hoppspindel. De har inte bara god syn utan är också ganska nyfikna av sig, kommer gärna fram och undersöker och följer en med blicken om man rör sig eller drar något föremål eller fingret framför dem. Så den spelade inte dör och den intog inte någon försvarsställning - den var bara nyfiken och undrade vad du var för något. Den övervägde säkert om du var farlig, men "försvar" i det här fallet hade inneburit att spindeln sprungit sin väg.
Och de är otroligt skickliga på att hoppa med stor precision, det är ju deras jaktmetod och det är mycket för att klara att göra en tillräckligt precis avståndsbedömning när de hoppar som de har så god syn. För en så liten spindel är ju 10-15 cm jättelångt att hoppa, ungefär som om en människa skulle hoppa ett par hundra meter från stillastående och landa på precis exakt den punkt där vi tänkt. Den förmågan har inga däggdjur som jagar genom att smyga sig på bytet och hoppa, som t.ex. kattdjur.
