Dålig på att blogga...
Elin var och hälsade på och åt middag här häromdan, vilket var trevligt. I synnerhet som jag förväntat mig att få se henne här betydligt oftare efter att hon på pappret flyttade till Stockholm, men denna flytt har ju visat sig vara något av en chimär. Vi hade trevligt i alla fall och åt mexikanskt. Vilket jag nu är tvungen att äta resten av veckan eftersom det blev så mycket över. Tur att det är gott.
Jag har jobbat intensivt med ett populärvetenskapligt föredrag till Forskardagarna på Stockholms universitet nästa vecka. Och jag är fortfarande osäker på hur det blir - kommer jag att kunna hålla tiden? Kommer det att vara populärvetenskapligt nog eller är det för vetenskapligt? Jaja, något blir det väl av det. Forskardagarna verkar vara ett trevligt upplagt evenemang i alla fall.
Har även så smått börjat titta på manus ur avhandlingen som ska publiceras, Peter har nyligen skickat ett av dem till en tidskrift, och han har också fått rätt på en ny mixing model som han tillämpat framgångsrikt på datat till ett av manusen (tydligare resultat än med den gamla modellen!). Jag ska försöka tillämpa samma modell på ett annat dataset så fort jag får modellen att fungera på min dator. Har också fått David Wise´s kommentarer på de två manusen av Peter och de var betydligt färre och betydligt mindre negativa än jag föreställt mig, vilket ju är trevligt.
Och så är det snart dags att ta tag i nästa ansökan om postdocpengar. Kan av ovanstående konstatera att jag ägnar mig väldigt mycket åt jobbrelaterade saker för att vara arbetslös...
I övrigt spelas det en del, som vanligt.
Sjövärnskårens musikkår tragglar med sina spelningsproblem, som inte är så mycket brist på spelningar som brist på musiker som kan medverka på dem. Trist. Nästa fredag har vi i alla fall en sextettspelning på amfibieregementet på Berga, där jag eventuellt ska medverka (men jag vet inte än).
Solna Brass kommer nästa helg att tillsammans med Oscarskyrkans organist ge konserten "Pomp and pipes" (vem i all världen hittade på det namnet?) i Oscarskyrkan. Organisten kommer att spela klassisk orgelmusik. Brassbandet kommer att spela en del kyrkomusik arrangerad för brassband, Gothic Dances av Alan Fernie, samt finalen ur en orgelkonsert av Saent-Saens tillsammans med organisten (förstås). Det kommer att bli en fin konsert (biljetter ska tydligen säljas via ticnet om någon är intresserad).
Vi kommer att repa på torsdagen och lördagen och ha genrep och konsert på söndagen, så det blir mycket spelande den helgen...särskilt om jag dessutom ska spela sextett på Berga på fredagen. Mer information om konserten finns på:
http://www.oscarsforsamling.se/innehall/verksamhet/musik.htm
Annars har Solna Brass nu förstås siktet inställt främst på Brassbands-SM i november.
Det är väl ungefär det som händer här just nu...
Hej Kajsa! Jag är övertygad om att Ditt föredrag blir intresseväckande och bra.
Själv håller jag på att lägga sista handen vid en liten "uppsats" och vi har just haft en "peer review". Uppenbarligen är det väldigt viktigt i akademiska litteraturalster att noggrant ange referenser (en litteraturlista) på korrekt sätt. Själv har jag aldrigt riktigt förstått vitsen med detta - och för att krångla till det ännu mer så säger man, att det finns olika skolor att följa; Oxfordmodellen med flera. Kan Du reda ut begreppen åt mig?
Det låter som om du har väldigt fullt upp för att vara arbetslös. Vad hände med den förra postdoc ansökan? Hoppas spelningarna blir bra och att det är bättre väder än här där det ösregnar på tvären precis som en normal höstdag i Skåne...
Tack för att jag fick så god mat! Ditt föredrag är toppen, du kommer säkert att fixa tidsgrejen tror jag.
Ja för att vara arbetslös har du mycket att göra och det är väl bra. Om postdockpengarna dyker upp så lär du inte hinna med dina mixingmodeller eller manus till tidskrifter kan jag tänka mig. Dessutom är det så dåligt väder att det är lika bra att göra allt det som man inte vill göra en vacker höstdag.
Annelie: Det tar låång tid att behandla forskningsanslagsansökningar, så besked om den där ansökan lär dröja till efter jul. Här har varit fint väder nu, men det börjar bli kallt.
Per: Nu blir det en uppsats här...
Ja, referenser är viktiga i akademiska sammanhang eftersom man bedömer texter man läser efter varifrån författaren hämtat sina fakta och vad han/hon grundar sina teorier på. Hur man läser en vetenskaplig text förändras ofta över tiden: Är man inte van att läsa denna typ av texter tycker man ofta att referenser i texten är irriterande, och utan tidigare erfarenhet av litteratur i ämnet säger de en heller inte så mycket (men de är förstås bra om man vill läsa mer och behöver litteraturtips). När man blir mer van och har viss koll på litteraturen och forskarna/författarna i ämnet så blir referenserna mer och mer viktiga. Till sist är de ofta lika viktiga som texten i övrigt.
Att skriva referenslistor/litteraturlistor är ofta tråkigt att göra, ja. Att de skrivs som de görs är för att man oftast följer en standard som sätts upp av de vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskningsresultat i ämnet. Den standarden skiljer sig förstås en del mellan olika tidskrifter, så oftast väljer man på universitetsutbildningarna ut ett sätt som är representativt för mycket av litteraturen i just det ämnet, för att studenterna ska ha en bra grund att utgå från. Kommer man så långt att man själv ska publicera saker så måste man sedan kolla upp vad som gäller i just den tidskrift man tänker skicka sitt manus till. Sådan information finns numera ofta på tidskrifternas hemsidor.
Oxfordmodellen och Harvardmodellen syftar på de två största metoderna för att hänvisa till källor i texten (det finns även andra metoder, samt kombinationer av Oxford och Harvard). Lite förenklat så använder Oxfordmodellen noter och Harvardmodellen parenteser.
I Oxfordmodellen tilldelas varje källa ett nummer och denna siffra anges sedan i texten, ofta upphöjd men ibland inom någon typ av parentes (vilket jag gör nedan eftersom jag inte kan göra upphöjningar här i bloggkommentaren), i anslutning till det stycke man refererar eller citerar. T. ex.:
Zebran är ett randigt djur [2].
Sedan får man gå till litteraturlistan eller en fotnot för att se vilken som är referens 2. Om antalet referenser inte är för stort kan man ange den fulla referensen i en fotnot, vilket gör att man som läsare kan få reda på vilken som är referens 2 utan att behöva bläddra till litteraturlistan. För den som är totalt ointresserad av referenserna i texten är Oxfordmodellen mer lättläst än Harvardmodellen nedan, men är man däremot intresserad av referenserna innebär det antingen ett ständigt hoppande med blicken ner till fotnoterna, alternativt ett ständigt bläddrande fram och tillbaka till litteraturlistan.
Det andra sättet att ange referenser i text är Harvardmodellen, vilken är den som främst används i naturvetenskapliga sammanhang. Där refererar man i stället genom att skriva ut referensens författare och årtal inom parentes i texten, t.ex.:
Zebran är ett randigt djur (Nilsson 1846).
Är författarna fler än två skriver man förstaförfattarens namn följt av "et al", t.ex.:
Det har visat sig att zebrans ränder aldrig går ur(Andersson et al. 1932).
Sedan får man gå till litteraturlistan för att få mer information om referensen i fråga. Fördelen med denna variant är att man redan när man läser texten ser varifrån författaren fått information, vad han/hon grundar sina teorier på osv. Nackdelen för den ovane läsaren är att man ibland har många referenser i samma stycke text, vilket resulterar i en väldigt lång parentes fylld med bara namn och årtal. För den som inte är intresserad av referenserna är detta ganska irriterande eftersom texten bryts upp av information som inte säger läsaren något. Men som sagt, för den vane som läser även referenserna är läsbarheten högre jämfört med Oxfordmetoden eftersom man slipper hoppa hit och dit. Harvardmodellen är också den modell som rekommenderas i "svenska skrivregler" från 2001 just för att den anses vara bättre ur läsbarhetssynpunkt, om det är så att ni använder dessa regler när ni skriver.
Hur man skriver själva litteraturlistan finns det nästan lika många bud om som det finns vetenskapliga tidskrifter. Det skiljer ofta på saker som var det ska vara komman och parenteser, kursiverat och andra smådetaljer. Får man inga exakta riktlinjer får man själv bedöma hur listan ska skrivas, men det grundläggande är att det som ska finnas med (i alla fall i mina naturvetenskapliga sammanhang) är:
Författarnas namn. Hela efternamnet samt förnamnsinitialer anges (ibland förekommer varianten förstaförfattare följt av et al även här, men oftast anges alla författares namn).
Årtal (när tidskriften/boken publicerades).
Fullständig titel på artikeln eller boken.
För tidskrifter: namn och nummer på tidskriften, samt sidhängivelse för den artikel som refereras till.
En referens till en tidskriftsartikel skulle till exempel kunna se ut så här:
Andersson, A., B., Jönsson, T., J. and Nilsson, S. 1932. Zebrans ränder går aldrig ur. Däggdjursbladet 10: 22-57.
För böcker: Förlagsnamn och utgivningsort (inte alltid). Är det bara en liten del av boken som används som referens anges ibland sidnummer för det. Ibland anges också sidantalet för hela boken.
ex (om man använt lite och specifik information ur boken):
Jönsson, T, J. 1846. Afrikanska hovdjur. Däggdjursförlaget, Stockholm, pp. 251-257
Eller (om hela boken är en viktig referens):
Jönsson, T, J. 1846. Afrikanska hovdjur. Däggdjursförlaget, Stockholm, pp. 377
I böcker där olika kapitel har olika författare är det viktigt att ange vilket kapitel man använt som referens. Det görs oftast genom att man skriver ut författarna och titeln på bokkapitlet följt av fullständig referens till hela boken.
ex:
Nilsson, S. 1846. Zebran är ett randigt djur. I Andersson, T., J. & Nilsson, S. Randiga djur i naturen. Naturvetenskapsförlaget, Malmö, pp 163-174.
Sådär. Hoppas du inte blev mer förvirrad, i synnerhet som din kurs säkert inte tillämpar exakt samma metoder och modeller som vi gör på biologiutbildningarna.
Mamma: Ja, man får ta tag i mixmodellerna medan man kan...vädret är lite trist här också idag, annars har det varit fantastiskt fint häruppe (fast det börjar bli kallt) och gråväder är oftast väldigt tillfälligt övergående.
Jag är dig verkligen ett stort tack skyldig - Kajsa! Inte alls förvirrande utan tvätom; väldigt lätt att förstå med Din beskrivning. Jag kommer nu att välja Harvard-modellen
Lycka till med uppsatsen och referenserna!
