Det är mycket forskning i medierna nu, eftersom årets nobelpristagare ska till att avslöjas. DN i dag handlade mycket om den naturvetenskapliga/medicinska nobelsprisbelönade forskningen och konsten att förutsäga vilka som ska bli årets pristagare i medicin, kemi och fysik.

Som naturvetare är jag naturligtvis intresserad av vem som ska få nobelpriset i år, och för vad. Men som ekolog förhåller i alla fall jag mig lite smått cynisk till det faktum att mycket i dag väldigt viktig och angelägen naturvetenskaplig forskning, däribland ekologi, helt ramlar mellan Nobelprisstolarna. I DN nämndes nästan i förbigående att forskning relaterad till miljö i stort sett aldrig tilldelats några nobelpriser. Detsamma gäller förutom miljövetenskaperna bland annat geovetenskaperna och grön biologi (dvs den biologi som är mer fältbaserad än de ovannämnda fälten genetik, molekylär- och cellbiologi där forskningen som regel görs helt på lab), däribland all ekologi. Det finns inga kategorier bland nobelpriserna där dessa vetenskaper fyller kriterierna, hur viktiga många fält inom dessa vetenskaper än anses vara i världen idag. En forskare intervjuad i DN i dag svarade "Charles Darwin" på frågan om vem hon velat tippa på som nobelpristagare (om han levt i dag förstås). Det hade inte jag svarat, även om jag också tycker att Darwin förtjänat Nobelpriset. Men Darwin hade inte haft en chans att få ett Nobelpris, trots den oerhörda betydelse hans evolutionsteori haft för flera av naturvetenskaperna. Undrar hur Nobelprishistorien sett ut om priserna kunnat delas ut till banbrytande och viktig forskning inom alla forskningsfält?  

Stockholms Universitet har lyckats pricka de här dagarna då Nobelpristagarna avslöjas för Forskardagarna, ett årligen återkommande evenemang då forskare som disputerat det senaste året (däribland jag detta år) inbjuds att hålla populärvetenskapliga föredrag om sin forskning för allmänheten. Tanken med forskardagarna är att presentera universitetets forskning även utanför den akademiska världen, något forskare inte alltid är så bra på.

Förutom föredragen i sig kommer det att finnas ett "forskarcafé" där folk kan få diskutera med föredragshållarna efter deras föredrag, en i mitt tycke fantastiskt bra idé eftersom det ger tillfälle för åhörarna att ställa frågor som man kanske inte vågar ställa under en storsalsföreläsning, mig möjlighet att ge utförligare svar än man hinner under den korta frågestunden direkt efter föredraget, samt möjlighet till diskussion snarare än bara fråga-svar. Över huvud taget är Forskardagarna ett otroligt bra initiativ som jag ser fram emot att medverka i. Jag är dessutom en av mycket få biologer som ska medverka så jag känner att jag måste representera lite... 

Jag vet inte om Forskardagarnas tidsmässiga krock med nobelpriset är avsiktlig eller inte, och det kan ju vara både en fördel och en nackdel. En fördel om Forskardagarna kan ta tillfället i akt och ta tillvara det uppflammande intresset för forskning, och därmed få mer folk att utnyttja tillfället att få komma till universitetet och lyssna på föredrag och diskutera aktuell forskning med oss nyblivna forskare. En nackdel om evenemanget tappas bort i mediabruset runt nobelpristagarna och inte får den uppmärksamhet det förtjänar av vare sig medierna eller allmänheten. 

Mer info om forskardagarna finns på: 

http://www.su.se/forskardagarna