Spindeldjurssystematik
Vi börjar systematiklektionen i klassen spindeldjur (Arachnida) som liksom insekter, kräftdjur och mångfotingar hör till leddjuren. Spindeldjuren delas vidare in i en rad ordningar, som bland annat kvalster, klokrypare, skorpioner, lockespindlar och egentliga spindlar. För att ge en tydligare bild av vilken nivå i systematiken vi befinner oss på kan vi jämföra med insekterna, där t.ex. skalbaggar, fjärilar och steklar är några av många ordningar i klassen egentliga insekter. Att kalla en lockespindel för spindel är alltså lika felaktigt som att kalla en skalbagge för fjäril.
Spindeldjuren skiljs från andra leddjur på att de har åtta ben, saknar antenner och i stället har ett par pedipalper. Pedipalperna är det som ser ut som ett par små ben som sitter längst fram på var sida om käkarna (se bilden på Kerstin nedan). De används delvis till samma saker som de övriga leddjurens antenner, dvs känsel och lukt, men har även en rad mer handgripliga användningsområden som att hålla, lyfta, gräva, gripa med mera. Ett universalredskap helt enkelt. Hos skorpioner och klokrypare har pedipalperna klor längst ut. Hos de egentliga spindlarna används pedipalperna även som parningsorgan hos hannarna.
Den mest kända ordningen spindeldjur är förstås de egentliga spindlarna (Araneidae). Dessa indelas i sin tur i en rad familjer, av vilka ni stött på en del här på bloggen - Vargspindlar, hoppspindlar, fågelspindlar, hjulnätsspindlar, taknätspindlar med flera (men inte lockespindlar!) är familjer i ordningen egentliga spindlar. De egentliga spindlarna skiljs från alla andra spindeldjur bland annat på att de har en tvådelad kropp och körtlar som producerar silke. Alla spindlar, utan undantag är rovdjur. De flesta spindlar jagar med gift, vilket produceras i körtlar kopplade till käkarnas giftklor. Andra giftiga spindeldjur kan ha giftkörtlarna på andra ställen, t.ex. sitter de i klorna hos klokrypare och i svansen hos skorpioner.
Fågelspindlarna hör till de egentliga spindlarna: Tvådelad kropp, åtta ben, palper.
Lockespindlarna (Opiliones) är alltså inga egentliga spindlar, men misstas ofta för sådana eftersom de är lite lika - lockespindlarna är de där krypen med en liten klump till kropp och väldigt långa, tunna ben (som lätt ramlar av. Lockespindlarna skiljer sig från de egentliga spindlarna i en rad avseenden, och är i många fall mer lika t.ex. kvalster än spindlar. Kroppen är inte tvådelad utan är sammansmält till en enda kompakt kropp, och kroppen är ofta segmenterad, vilket bland egentliga spindlar bara förekommer hos ett litet fåtal primitiva arter. Lockespindlarnas ögon sitter inte längst fram på kroppen som de egentliga spindlarnas, utan längre upp på kroppen. Lockespindlar producerar varken silke eller gift och är sällan renodlade rovdjur (även om det finns enskilda arter som är det) utan oftast allätare som både fungerar som rovdjur, asätare och nedbrytare.
Lockespindel: Kropp i ett stycke, åtta långa, tunna ben, palper
Så, nu lämnar vi systematiken och ger oss tillbaka till namnfrågan - varför heter lockespindlarna lockespindlar? Ordet locke är alltså ett gammalt fornnordiskt ord för spindel. Det är möjligt och rentav troligt att ordet använts som samlingsnamn för både lockespindlar och egentliga spindlar, det här var trots allt långt innan man började systematisera. Nu spekulerar jag, men jag skulle tro att de egentliga spindlarna helt enkelt med tiden bytte namn till spindlar (av spinna) som ju är ett mer beskrivande namn på de silkeproducerande spindeldjuren. Historien förtäljer inte om lockespindlarna behöll det gamla namnet locke redan på ett väldigt tidigt stadium, eller om de kanske fick tillbaka det senare när man började systematisera djurriket och behövde olika ord för att skilja ordningarna åt. Det är kanske också troligt att man lade till ordet spindel efter locke efter att ordet lockes ursprungliga beydelse fallit i glömska och man behövde förtydliga vilken typ av djur det var man talade om, utan att bry sig om eller ens veta att det blev kaka på kaka?
Lite fler spindelnamn: På danska och norska heter lockespindlar mejere och egentliga spindlar edderkopper. På engelska heter lockespindlar harvestmen och egentliga spindlar spiders (och det finns även ett äldre engelskt ord för spindel, coppe, som nu bara lever kvar i ordet cobweb, spindelväv, och som uppenbarligen är besläktat med danskans edderkopper). I de här länderna verkar förvirringen hos gemene man apropå vad som är en spindel och vad som är en lockespindel vara mycket mindre än i Sverige, där lockespindlarna ofta tros vara egentliga spindlar - kanske är det lättare att hålla isär djuren om namnen är mer olika? Säger man lockespindel i Sverige vet många inte alls vilket djur man pratar om, och om man vet så tror man ändå att det är en slags egentlig spindel, liksom t.ex. vargspindel eller hjulnätsspindel. Medan en engelsktalande person som regel har helt klart för sig vilket djur man pratar om när man säger harvestman. Den enda bok jag har om lockespindlar är en dansk sådan, och där antyds det att man i Danmark ofta blandar ihop mejerne med harkrankar snarare än med spindlar.
Apropå Pers kommentar om att man kanske bara kände till en mindre delmängd av vad vi i dag systematiskt räknar in bland spindeldjuren så tror jag inte det har med namnfrågan att göra i just fallet lockespindlar och spindlar - man kände absolut inte till lika många arter som vi gör idag, men man kände säkert mycket väl till de vanligare och man hade troligen bättre koll på lockespindlar och att de skiljer sig från egentliga spindlar än vad många i har i dag, när vi ofta inte har samma kontakt med naturen omkring oss. Däremot behöver detta förstås inte ha återspeglats i namnen eller i hur man delade in djuren - det fanns säkerligen indelningar, men de var troligen ganska olika på olika platser. Det finns än i dag folkslag som använder helt andra systematiska indelningar än vad vi i västvärlden och inom vetenskapen gör.
Sedan tillkommer det besvärliga faktum att organismer heter olika saker på olika ställen, och det dröjde ända till 1700-talet och Linné innan det fanns ett system som gjorde att folk från olika platser (åtminstone de med högre utbildning) kunde prata med varandra om djur och växter och vara säkra på att de pratade om samma organism. I dag kan man enkelt se problemet om man åker bara från Malmö till Köpenhamn och börjar prata om lockespindlar med danskar som kanske inte förstår ordet, medan man själv kanske inte förstår mejere. För bara ett par hundra år sedan fanns samma problem även inom länderna, även mellan ganska närbelägna orter (ofta var namnen mycket lokala). I en bestämningsbok om fiskar som jag har har man tagit med även de lokala namnen på arterna, och fisken elritsa (Phoxinus phoxinus), en kommersiellt ointressant liten sötvattensfisk som aldrig använts annat än till betesfisk, har i den boken hela 28 svenska namn (och det har säkert funnits fler)! Och det är namn som används i dag - i Jämtland blir man t.ex. inte förstådd även av folk som har bra koll på fiskarna i de lokala vattnen om man säger elritsa, för där heter fisken i fråga blindsill...
Nu har jag kommit från ämnet, så därmed slutar jag svamla och avslutar med ännu en bild på en lockespindel.
Det var imponerande mycket fakta på en gång; men presenterat på ett väldigt begripligt sätt! För mig var följande två saker speciellt klargörande: 1) Spindeldjur; egentliga spindlar, locke, m fl arter. 2) Egentliga spindlar; tvådelad kropp - medan locke; klumpformad odelad kropp (plus övriga skillnader du nämner).
En i sanning mycket lärorik blogg - Kajsa!
egentliga spindlar och lockespindlar är inga arter utan ordningar - de innehåller en mängd olika familjer, släkten och arter. Ett inlägg kommer om detta för jag insåg just att det här är begrepp som ju faktiskt används flitigt här på bloggen.
Så är det säkert; beträffande ordningar och arter. Men eftersom jag är renodlad amatör i sammanhanget, så kan jag med min mer etnozoologiska syn - präglad av bondekulturens (i Baldringe) gamla taxonomier - alltid hävda att taxonet "art" för enkelhetens skull täckte de flesta klassificeringsnivåerna. Till exempel så tillhörde alla flygande småinsekter "arten malifluor". Skämt åsido; det skall bli väldigt intressant att läsa ditt inlägg i ärendet.
Jag är lite förvånad att ni alls använde begreppet art? Fanns det i så fall någon definition alls på vad artbegreppet innebar (den klassiska vetenskapliga definitionen är ju t.ex. att en art är en grupp organismer som kan producera reproduktiv avkomma, denna definition håller dock inte för flera organismgrupper), eller användes ordet bara som beteckning för en grupp organismer i största allmänhet?
Vad gäller svenska namn så följer ju heller inte alltid de så kallade trivialnamnen den vetenskapliga systematiken, i något språk. Vilket också var en av poängerna med att alls skapa ett internationellt vetenskapligt system för att klassificera och namnge organismer eftersom de vardagliga indelningarna och namnen ofta var så lokala (se elritsexemplet).
Ett annat klassiskt exempel på trivialnamnsproblematik är de små svarta "malifluorna" man får inomhus i blomkrukor ibland, som brukar kallas "blomflugor". Samtidigt finns det en grupp flugor till som också kallas blomflugor, nämligen familjen Syrphidae de som också kallas vispingar i Skåne, de stora, ofta gulsvartmönstrade flugorna som syns utomhus vid blommor. Förvirrande...vetenskapligt betraktas namnet "blomflugor" som den korrekta svenska benämningen på Syrphidae, medan de små svarta i blomkrukorna inte ens är flugor utan små myggor (myggor och flugor är olika underordningar i ordningen tvåvingar) som tillhör familjen Sciaridae, sorgmyggor.
Ett annat exempel är att indelningar gjorda för olika ändamål och av olika människor har olika "upplösning" - dina maliflur är ett exempel på detta, där många djur som kanske inte ens är särskilt nära släkt grovt klumpas ihop, eftersom man säkerligen helt enkelt inte behövde en mer detaljerad indelning av pyttesmå flygande insekter i Baldringe.
Sådana här problem uppstår fortfarande, även om man tack och lov tack vare de latinska namnen åtminstone alltid vet vilka djur den man pratar med syftar på i vetenskapliga sammanhang. Men det här med upplösning kan ändå vara ett problem, till exempel när man måste prata om jungfrusländor eller flicksländor på engelska. Dessa är två tydligt skilda grupper med olika namn på svenska, men de heter samma sak på engelska (damselflies). Det engelska namnet damselflies motsvarar den latinska underordningen Zygoptera, som både flick- och jiungfrusländor tillhör. Sedan delas underordningen in i flera familjer, varav en är jungfrusländor och det finns flera olika familjer av flicksländor. Det innebär att när jag väljer vilket ord jag ska använda när jag pratar på engelska med någon om flicksländor kan jag antingen använda det engelska eller latinska namnet på udnerordningen, och därmed nöja mig med att klumpa ihop flicksländorna med jungfrusländorna. Det är enkelt, men om jag vill vara mer exakt och verkligen prata om flicksländor och inte jungfrusländor måste begränsa mig till att tala om en viss flicksländefamilj, för varken på engelska eller latin finns ett gemensamt ord för alla flicksländor som inte omfattar även jungfrusländorna.
Man kan lätt tänka sig hur total förvirringen måste varit förr när sådana här problem inte bara uppstod när man pratade med folk från andra länder utan även kunde uppstå när man pratade med folk från grannstaden eller till och med grannbyn...
Beträffande användningen av begreppet "art"; "en grupp organismer i största allmänhet" är nog precis den rätta tolkningen. Vi (barn) tänkte nog inte särskilt mycket på någon bakomliggande vetenskaplig klassificering. Klunga, bunke, hop, lyng, drös etc var nog till och med vanligare som samlingsnamn.
Icke destu mindre intressant är det att läsa dessa dina funderingar kring "trivialnamnen" och övriga komplikationer i sammanhanget.
Misstänkte att det var så, men det är ändå intressant att läsa om andra indelningar och klassificeringar än de strikt vetenskapliga.
Det är helt rätt det där med skillnaden mellan "spindlar" och lockespindlar. En klar skillnad som märks är att lockespindlar har långa och tunna ben. En egentlig spindel har kortare och kraftigare ben. Nästan alla arachnider har gift. Fästingar är dock ej giftiga av sig själva utan bär på farliga bakterier och virus då de är parasitiska djur.
Rätt, Gurre! Och välkommen till min blogg!
Man ska dock vara medveten om att det även finns egentliga spindlar med långa tunna ben, och att en del lockespindlar har kortare ben. För att säkert skilja grupperna behöver man titta även på kroppen - spindlar har tvådelad kropp, det har itne lockespindlar.
Vad gäller giftighet är de allra flesta spindlar giftiga, liksom t.ex. skorpioner och klokrypare, men lockespindlar är det inte, och kvalster är en mycket stor grupp arachnider där många arter (däribland fästingar) saknar gift.
Jag vet inte riktigt hur jag hittade din blogg, men jag är glad att jag gjorde det :D. Prenumererar nu på din blogg på BlogLovin'!
