Spindeldjurssystematik 2
Det skrivs mycket om taxonomiska grupper som t.ex. ordningar, familjer med mera på den här bloggen. Här kommer en liten snabb genomgång av hur den allmänna taxonomiska indelningens för djur fungerar (detsamma gäller i stort sett även andra organismgrupper).
Grunden för att klassificera organismer är förstås att det är praktiskt nödvändigt. Eller som en lärare jag hade i zoologi sade "Om vi inte vet vad någonting är så ger vi det ett namn, och sen vet vi vad det är!". Det system vi har för att klassificera och namnge organismer i dag härrör från Linné, men behovet att klassificera och namnge har alltid funnits och människan har ägnat sig åt det under hela sin historia, det är inget som Linné var den första att hitta på. Innan man hade tillgång till dagens genetiska metoder och innan evolutionsteorin fanns grundade man i stället klassificeringen på ytliga likheter, ett exempel på detta är Linnés sexualsystem för växterna där klassificeringen baseras på ståndarnas och pistillernas antal och konfiguration. Sådana här system kan innebära att arter hamnar i samma grupper trots att de egentligen inte är särskilt nära släkt.
Även i dag baseras den faktiska uppdelningan av arter i släkten, familjer med mera ofta på morfologiska likheter, även om man inom dagens systematik strävar efter att klassificera organismer på ett sätt som speglar deras evolutionära historia, dvs hur de är släkt med varandra. Men det är ofta inte helt klart exakt hur nära släkt organismer ska vara för att räknas till t.ex. samma släkte - det skiljer sig dels mellan olika organismgrupper helt enkelt för att klassificeringen ska bli praktiskt hanterlig, dels handlar det om vilka metoder man använder för att särskilja arterna, och dels om enskilda taxonomers bedömningar. Det är också därför som det hela tiden sker förändringar i systematiken - arter flyttar runt mellan släkten, familjer med mera, byter namn, och för att göra det hela ännu besvärligare är det ofta oklart vad som egentligen betraktas som en art. Men det geniala med Linnés klassificeringssystem var just det att systemet i sig inte påverkas av att enskilda grupper läggs till, tas bort, eller byter status inom ramarna för systemet - allt får plats (Linné klassificerade till och med bergarter och mineraler inom systemet). Värt att nämna är dock att just spindlar är den enda djurgrupp där nomenklaturen (namngivningen) inte baseras på Linnés namn, utan på en annan svensks arbete, Carl Clerck som var samtida med Linné (namngivningen sker dock enligt Linnés system).
Det praktiska arbetet med det här görs förstås av ett stort antal taxonomer över hela världen som hittar, beskriver och namnger arter. Eftersom det ofta blir frågan om bedömningar som enskilda forskare måste göra finns internationella råd inrättade som ska hålla reda på att regelverket följs och att det finns en internationell konsensus om klassificering och namngivning. Det finns ett sådant här råd för växter, International Commission on Botanical Nomenclature (ICBN) och ett för djur, International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN).
De publicerar regelverket, reviserar när det behövs, fungerar som rådgivare och fattar beslut i fall där det råder oenighet.
Här är länken till ICZN om man vill se vad det är för något: http://www.iczn.org/
Problematiken med var i systemet organismer ska placeras och de oenigheter som uppstår härrör förstås framför allt från det faktum att vi vill klassificera det vi ser här och nu, medan evolution är en ständigt pågående process. Alla "arter" vi ser kan betraktas som evolutionära övergångsformer där artens enskilda egenskaper liksom deras likhet med andra arter befinner sig i ständig förändring, och det är därför ofta svårt att avgränsa vad exakt som är en art och vad som är lokala anpassningar hos populationer av samma art. Men människor har svårt att tänka i processer, vi vill kunna dela in världen i arter och andra grupper som fungerar som fast avgränsade enheter...men likväl fungerar systemet hyfsat för att uppfylla de flesta av våra behov.
För vargspindeln Pardosa agricola är det är oklart om vi i Sverige har två former som skiljer sig åt utseendemässigt, eller om det faktiskt är frågan om två olika arter.
Så här ser hierarkin ut för indelningen av djur (det fungerar likadant för andra organismer, men vissa av termerna är olika). Jag använder min jobbspindel nummer ett, Pardosa amentata, som exempel. Som synes använder jag svenska namn där sådana existerar, och då sätter jag det latinska inom parentes. Enligt korrekt skrivsätt skriver jag alla grupper som ligger hierarkiskt ovanför släkte ickekursiverat och med stor begynnelsebokstav, släktnamnet skrivs kursiverat med stor begynnelsebokstav, och artnamnet skrivs kursiverat med stor begynnelsebokstav i släktnamnet och liten begynnelsebokstav i aretepitetet. Notera att artepitetet amentata inte är ett artnamn - ett artnamn är alltid tvådelat och utgörs av släktnamnet + artpetitetet.
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Familj: Vargspindlar (Lycosidae)
Släkte: Pardosa
Art: Pardosa amentata
Vargspindeln Pardosa amentata
Sedan petas det ibland in mellansteg mellan de här grupperna där man tycker att det behövs. Till exempel är stammen leddjur uppdelad i flera understammar, och spindeldjuren tillhör understammen palpkäkar tillsammans med havsspindlar och dolksvansar (spindeldjuren har ju palper, inte antenner, det skrev jag om i förra inlägget). Ordningen egentliga spindlar är också uppdelad, i två underordningar, mygalomorfa och araneomorfa spindlar. Alla våra svenska spindlar utom en enda art hör till de sistnämnda. Om vi använder även dessa mellansteg ser klassificeringen av Pardosa amentata ut så här:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Underordning: Araneomorphae
Familj: Vargspindlar (Lycosidae)
Släkte: Pardosa
Art: Pardosa amentata
Fågelspindlar hör däremot till de mygalomorfa spindlarna (de särskiljs på bland annat hur käkarna är uppbyggda). Om vi tittar på klassificeringen för en fågelspindel, t.ex. Kerstin, ser den ut så här. Notera att här har man petat in ytterligare ett steg, en överfamilj:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Underordning: Mygalomorphae
Överfamilj: Theraphosoidea
Familj: Fågelspindlar (Theraphosidae)
Släkte: Grammostola
Art: Grammostola rosea
Kerstin, en Grammostola rosea
Om vi skulle titta på en lockespindel, t.ex. den vanliga arten Phalangium opilio, i stället skulle klassificeringen se ut så här. Notera att här har vi inte bara överfamiljer, utan även även underfamiljer:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Ordning: Lockespindlar (Opiliones)
Underordning: Eupnoi
Överfamilj: Phalangioidea
Familj: Phalangiidae
Underfamilj: Phalangiinae
Släkte: Phalangium
Art: Phalangium opilio
Avslutningsvis klassificerar vi även kejsarskorpionen Gunilla, som representant för en tredje ordning i klassen spindeldjur.
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Ordning: Scorpioner (Scorpiones)
Familj: Scorpionidae
Släkte: Pandinus
Art: Kejsarskorpion (Pandinus imperator)
Kejsarinnan Gunilla den stora
Grunden för att klassificera organismer är förstås att det är praktiskt nödvändigt. Eller som en lärare jag hade i zoologi sade "Om vi inte vet vad någonting är så ger vi det ett namn, och sen vet vi vad det är!". Det system vi har för att klassificera och namnge organismer i dag härrör från Linné, men behovet att klassificera och namnge har alltid funnits och människan har ägnat sig åt det under hela sin historia, det är inget som Linné var den första att hitta på. Innan man hade tillgång till dagens genetiska metoder och innan evolutionsteorin fanns grundade man i stället klassificeringen på ytliga likheter, ett exempel på detta är Linnés sexualsystem för växterna där klassificeringen baseras på ståndarnas och pistillernas antal och konfiguration. Sådana här system kan innebära att arter hamnar i samma grupper trots att de egentligen inte är särskilt nära släkt.
Även i dag baseras den faktiska uppdelningan av arter i släkten, familjer med mera ofta på morfologiska likheter, även om man inom dagens systematik strävar efter att klassificera organismer på ett sätt som speglar deras evolutionära historia, dvs hur de är släkt med varandra. Men det är ofta inte helt klart exakt hur nära släkt organismer ska vara för att räknas till t.ex. samma släkte - det skiljer sig dels mellan olika organismgrupper helt enkelt för att klassificeringen ska bli praktiskt hanterlig, dels handlar det om vilka metoder man använder för att särskilja arterna, och dels om enskilda taxonomers bedömningar. Det är också därför som det hela tiden sker förändringar i systematiken - arter flyttar runt mellan släkten, familjer med mera, byter namn, och för att göra det hela ännu besvärligare är det ofta oklart vad som egentligen betraktas som en art. Men det geniala med Linnés klassificeringssystem var just det att systemet i sig inte påverkas av att enskilda grupper läggs till, tas bort, eller byter status inom ramarna för systemet - allt får plats (Linné klassificerade till och med bergarter och mineraler inom systemet). Värt att nämna är dock att just spindlar är den enda djurgrupp där nomenklaturen (namngivningen) inte baseras på Linnés namn, utan på en annan svensks arbete, Carl Clerck som var samtida med Linné (namngivningen sker dock enligt Linnés system).
Det praktiska arbetet med det här görs förstås av ett stort antal taxonomer över hela världen som hittar, beskriver och namnger arter. Eftersom det ofta blir frågan om bedömningar som enskilda forskare måste göra finns internationella råd inrättade som ska hålla reda på att regelverket följs och att det finns en internationell konsensus om klassificering och namngivning. Det finns ett sådant här råd för växter, International Commission on Botanical Nomenclature (ICBN) och ett för djur, International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN).
De publicerar regelverket, reviserar när det behövs, fungerar som rådgivare och fattar beslut i fall där det råder oenighet.
Här är länken till ICZN om man vill se vad det är för något: http://www.iczn.org/
Problematiken med var i systemet organismer ska placeras och de oenigheter som uppstår härrör förstås framför allt från det faktum att vi vill klassificera det vi ser här och nu, medan evolution är en ständigt pågående process. Alla "arter" vi ser kan betraktas som evolutionära övergångsformer där artens enskilda egenskaper liksom deras likhet med andra arter befinner sig i ständig förändring, och det är därför ofta svårt att avgränsa vad exakt som är en art och vad som är lokala anpassningar hos populationer av samma art. Men människor har svårt att tänka i processer, vi vill kunna dela in världen i arter och andra grupper som fungerar som fast avgränsade enheter...men likväl fungerar systemet hyfsat för att uppfylla de flesta av våra behov.
För vargspindeln Pardosa agricola är det är oklart om vi i Sverige har två former som skiljer sig åt utseendemässigt, eller om det faktiskt är frågan om två olika arter.
Så här ser hierarkin ut för indelningen av djur (det fungerar likadant för andra organismer, men vissa av termerna är olika). Jag använder min jobbspindel nummer ett, Pardosa amentata, som exempel. Som synes använder jag svenska namn där sådana existerar, och då sätter jag det latinska inom parentes. Enligt korrekt skrivsätt skriver jag alla grupper som ligger hierarkiskt ovanför släkte ickekursiverat och med stor begynnelsebokstav, släktnamnet skrivs kursiverat med stor begynnelsebokstav, och artnamnet skrivs kursiverat med stor begynnelsebokstav i släktnamnet och liten begynnelsebokstav i aretepitetet. Notera att artepitetet amentata inte är ett artnamn - ett artnamn är alltid tvådelat och utgörs av släktnamnet + artpetitetet.
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Familj: Vargspindlar (Lycosidae)
Släkte: Pardosa
Art: Pardosa amentata
Vargspindeln Pardosa amentata
Sedan petas det ibland in mellansteg mellan de här grupperna där man tycker att det behövs. Till exempel är stammen leddjur uppdelad i flera understammar, och spindeldjuren tillhör understammen palpkäkar tillsammans med havsspindlar och dolksvansar (spindeldjuren har ju palper, inte antenner, det skrev jag om i förra inlägget). Ordningen egentliga spindlar är också uppdelad, i två underordningar, mygalomorfa och araneomorfa spindlar. Alla våra svenska spindlar utom en enda art hör till de sistnämnda. Om vi använder även dessa mellansteg ser klassificeringen av Pardosa amentata ut så här:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Underordning: Araneomorphae
Familj: Vargspindlar (Lycosidae)
Släkte: Pardosa
Art: Pardosa amentata
Fågelspindlar hör däremot till de mygalomorfa spindlarna (de särskiljs på bland annat hur käkarna är uppbyggda). Om vi tittar på klassificeringen för en fågelspindel, t.ex. Kerstin, ser den ut så här. Notera att här har man petat in ytterligare ett steg, en överfamilj:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Ordning: Egentliga spindlar (Araneidae)
Underordning: Mygalomorphae
Överfamilj: Theraphosoidea
Familj: Fågelspindlar (Theraphosidae)
Släkte: Grammostola
Art: Grammostola rosea
Kerstin, en Grammostola rosea
Om vi skulle titta på en lockespindel, t.ex. den vanliga arten Phalangium opilio, i stället skulle klassificeringen se ut så här. Notera att här har vi inte bara överfamiljer, utan även även underfamiljer:
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Ordning: Lockespindlar (Opiliones)
Underordning: Eupnoi
Överfamilj: Phalangioidea
Familj: Phalangiidae
Underfamilj: Phalangiinae
Släkte: Phalangium
Art: Phalangium opilio
Avslutningsvis klassificerar vi även kejsarskorpionen Gunilla, som representant för en tredje ordning i klassen spindeldjur.
Rike: Djurriket (Animalia)
Stam: Leddjur (Arthropoda)
Klass: Spindeldjur (Arachnida)
Understam: Palpkäkar (Chelicerata)
Ordning: Scorpioner (Scorpiones)
Familj: Scorpionidae
Släkte: Pandinus
Art: Kejsarskorpion (Pandinus imperator)
Kejsarinnan Gunilla den stora
Kommentarer
Postat av: Per
Mycket överskådligt och klargörande! Då är det helt uppenbart på vilken hierarkinivå inom klassificeringen som "art" ligger.
På vår föreläsning härom dagen så berättades det om forskaren Brent Berlin och hans 6 (nödvändiga och tillräckliga) nivåer i en "rang"-hierarki för att jämföra traditionella (mera folkliga?) taxabegrepp världen över; till exempel mellan Tonga och Sverige.
Postat av: Kajsa
Ja, det är ju just där det blir så svårt med jämförelser - det är en sak att kommunicera mellan forskare där båda har hyfsat koll på den vetenskapliga taxonomin, men så fort ena eller båda parterna inte har det och man dessutom kommer från olika delar av världen som klassificerar helt olika blir det problematiskt...
Jag minns första gången jag var ute och arbetade med en tysk doktorandkollega som precis börjat som doktorand - och vi kom ju ändå från närliggande delar av världen med mycket gemensamt både kulturellt och naturgeografiskt. Vi inventerade småkryp enligt metoden en sorterar provet medan den andra för anteckningar - något som innebär att den som sorterar talar om för den som antecknar vad som hittas i provet. Men den tyska doktoranden kunde förstås inga svenska namn på småkryp, och jag kan inga tyska namn. Jag kan en del engelska namn, men det kunde inte hon så det hjälpte inte. Utan latinska namn hade det inte fungerat att jobba ihop alls och det blev problematiskt ändå så fort någon av oss inte kom ihåg det latinska namnet på en någon djurgrupp.
Art är för övrigt egentligen den lägsta "säkra" hierarkinivå som har en riktig definition (även om den faktiskt inte är särksilt bra), även om man ibland lägger till underarter nedanför. Och inom kulturväxter och husdjur har vi ju även sorter respektive raser.
Trackback
