Lillängen 5

Så var det dags för en ny rapport från fjärilsslingan! Fjärilarna är lika förtjusta i det fantastiska sommarvädret som de flesta av oss, och det fladdrade massor av dem därute, i synnerhet gräsfjärilarna och ängssmygarna var många men det var rätt gott om även blåvingar, pärlemorfjärilar och bastardsvärmare. 


                        Lillängen i juli

Totalt blev det hela 14 arter för dagen, varav 8 nya för året på Lillängen.

Dagens artlista såg ut så här:

rapsfjäril
kålfjäril
nässelfjäril
älggräspärlemorfjäril
silverstreckad pärlemorfjäril
kamgräsfjäril
pärlgräsfjäril
luktgräsfjäril
vitgräsfjäril
puktörneblåvinge
silverblåvinge
hedblåvinge
ängssmygare
mindre bastardsvärmare

Värt att notera denna gång var explosionen av gräsfjärilar! I synnerhet luktgräsfjärilarna var talrika (det är de ofta...).

Luktgräsfjäril

 


            Pärlgräsfjäril i blomvass (till höger i bilden - dålig bild på fjärilen, men blomvass är ju så fin!)

Det blommar mycket ärtväxter nu - vickrar, klövrar, vialer med mera - och dem tycker många av fjärilarna om. En del har dem som värdväxter för sina larver, men de är också populära nektarproducenter och fjärilarna är ofta många där de växer.




Fjärilar är inte alltid en helt enkel grupp. När man pratar om dagfjärilar syftar man vanligen inte på precis alla fjärilar som är dagaktiva, utan på fjärilarna i överfamiljerna äkta dagfjärilar och tjockhuvudfjärilar. Dagfjärilar är alltså en systematisk indelning, inte en indelning efter vilken tid på dygnet djuren är aktiva (det finns många s.k. nattfjärilar som också är dagaktiva). Dagfjärilar har, förutom det att de är dagaktiva, det gemensamt att de har klubbformade antenner och vingar som fälls ihop platt mot varandra ovanför kroppen. När man inventerar dagfjärilar inkluderar man som regel även familjen bastardsvärmare (som liksom dagfjärilarna har klubbformade antenner). Alla fjärilar jag hittills visat bilder på här på bloggen har hört till överfamiljen äkta dagfjärilar, men i dag kommer bilder även på de andra två grupperna som ingår i inventeringen (tjockhuvuden och bastardsvärmare). 

Först en tjockhuvudfjäril, närmare bestämt en ängssmygare, en art som flyger i stort antal på Lillängen nu. Lite senare i sommar räknar jag med att få räkna in dess mindre släkting den mindre tåtelsmygaren som jag såg här förra året. Tjockhuvudfjärilarna skiljs som namnet antyder från de äkta dagfjärilarna på bland annat det tjockare huvudet, som inte sitter så tydligt avgränsat från kroppen som de äkta dagfjärilarnas gör. I synnerhet smygarna har också ganska små vingar jämfört med äkta dagfjärilar av samma storlek.


      Ängssmygare. Den uppmärksamme kan notera att den fanns på artlistan redan förra inventeringstillfället.  

Bastardsvärmarna/metallvingarna är däremot en ny fjärilsgrupp för året på slingan. De räknas egentligen till nattfjärilarna (vingarna är vikta över kroppen i vila, inte lagda mot varandra ovanför kroppen som dagfjärilarnas), men får vara med i dagfjärilsinventeringarna för att de också har klubbformade antenner och i övrigt uppehåller sig i samma miljöer och har ett liknande levnadssätt som dagfjärilarna och därför ter det sig vettigt att inkludera dem. Det finns i Sverige 7 arter bastardsvärmare, alla rödsvarta, och en metallvingesvärmare som är enfärgat grön (det finns en gammal bild här på blogen på den, från förra sommaren. Juli tror jag, om någon vill leta i bloggens arkiv). Den rödsvarta teckningen är varningsfärger - bastardsvärmare smakar illa.  

Det var gott om bastardsvärmare idag, om än inte sådana mängder som ängssmygarna (men det ska inte förväntas heller). Bastardsvärmarna är något av en favoritgrupp för många småkrypsfantaster, så även jag - de är små, men så vackra! Tyvärr har jag ingen bild där bakvingen också syns, den är nämligen röd liksom prickarna (men i synnerhet på allra första bilden i det här blogginlägget och lite på den första härunder ser man att det röda lyser genom den svarta framvingen lite).  

Mindre bastardsvärmare







Även pärlemorfjärilar var det gott om idag, i synnerhet älggräspärlemorfjäril men även en och annan av de imponerande stora silverstreckade pärlemorfjärilarna. Jag fick tyvärr inga bra bilder dem - pärlemorfjärilarna är snabba och flyger alltid runt mycket, och sol och värme gör alla fjärilar mer aktiva än vanligt. Men det kommer nog pärlemorbilder senare i augusti tror jag. 

Bildmaterialet är överlag lite klent på fjärilarna den här gången med tanke på hur många de var, vilket som sagt beror på att de inte sitter still länge nog i värmen. Utom i fallet nedan, det paret var distraherade nog att sitta still länge, länge. Notera de små blå skimrande ögonfläckarna i utkanten på bakvingen (i de orangea fläckarna), som är typiska för ett litet antal små blåvingerarter.

Herr och fru hedblåvinge.


 



Med åtta nya arter är den totala artlistan därmed uppe i 26 arter!
 
Total artlista
rapsfjäril
rovfjäril
kålfjäril
aurorafjäril
citronfjäril
ängsvitvinge
skogsvitvinge
nässelfjäril
påfågelöga
storfläckig pärlemorfjäril
älggräspärlemorfjäril
silverstreckad pärlemorfjäril
kamgräsfjäril
pärlgräsfjäril
luktgräsfjäril
vitgräsfjäril
tosteblåvinge
ängsblåvinge
puktörneblåvinge
silverblåvinge
hedblåvinge
mindre guldvinge
violettkantad guldvinge
grönsnabbvinge
ängssmygare
mindre bastardsvärmare

Fantastiskt vackra fjärilsbilder - och kul läsning därtill! Är "din" slinga specialvald med tanke på den uppenbart rika arttillgången? Säg att jag skulle inventera utefter en slinga i Kungsmarken här i Lund; tror du, att den skulle uppvisa motsvarande mångfald och diversitet?

"Bastardsvärmare" -hmmm... vilka namn de har!

Per: Min slinga är naturligtvis vald delvis för att jag visste på förhand att den är en bra fjärilslokal - då blir man ju nyfiken på exakt hur bra den är - men också helt enkelt för att det är hyfsat nära mig, eftersom man behöver besöka ett antal gånger över sommaren är det skönt om det inte är ett jätteprojekt varje gång man besöker den.



Du kan säkert inventera en slinga i Kungsmarken (utom möjligen om det redan är väldigt uppbokat där, men i så fall kan man ju alltid inventera enbart för skojs skull om man absolut vill inventera just där). Information om projektet Svensk dagfjärilsövervakning finns på:



http://www.zoo.ekol.lu.se/butterfly/



Här finns allt man behöver veta om hur man inventerar och hur man bokar en lokal. Man kan också få hjälp med att hitta en trevlig lokal i sin närhet om den man ursprungligen ville ha redan skulle vara uppbokad (för syftet med projektet är förstås att inventera så många olika platser som möjligt). Lars som håller i projektet bor i Dalby och jobbar i Lund, så han kan Lundatraktens natur väldigt väl.



Elin: Bastardsvärmare, ja...märkligt namn på så vackra fjärilar. Vet inte varför, men kanske är det just för att de kombinerar dag- och nattfjärilskaraktärer? Men fina är de, och minskande i antal i Sverige så någon form av övervakning är förstås önskvärt (har för mig att alla arterna, inklusive den gröna metallvingen, är rödlistade).

Per: Glömde ju besvara frågan, dvs skulle Kungsmarken uppvisa motsvarande mångfald och diversitet? Javisst, det tror jag, även om jag aldrig har inventerat fjärilar just i Kungsmarken. Men Kungsmarken har ju en rik flora, vilket ofta medför även en rik fjärilsfauna eftersom fjärilar är beroende av värdväxter för sina larver samt nektarväxter för föda. Ju mer och fler sorters blommor, ju bättre förutsättningar. Sedan beror vilka fjärilar som finns också på typen av marker - våtmark, skog, ängs/hagmark, trädgårdar/parker...alla har sin egen fjärilsfauna, och en inventeringsslinga bör därför helst passera genom alla olika naturtyper som finns inom området för att man ska få med så många olika fjärilshabitat som möjligt. Ängs/hagmarker tenderar att vara mest artrika vad gäller både flora och fauna, och de områdena är därför de man i första hand ska sikta in sig på (ja, man får inventera fjärilar i hagar med betande djur, så länge man inte stör djuren).

Jag har kollat upp länken; och blev rejält sugen på att börja inventera - kommer förmodligen att ta kontakt med dem relativt snart och kolla upp möjligheterna.

Gör det! Det finns mycket hjälp att få om man är nybörjare, och det finns även en facebookgrupp dit man kan skicka bilder och få hjälp om man är osäker på artbestämningar. Chefen för projektet är för övrigt huvudlärare på faunistikkursen jag undervisar om spindlar på varje år i Lund...ska ner nästa vecka och göra det.

Skickade in en anmälan igår; och har tingat ett par böcker från UB.

Trevligt! Då ska du börja plugga fjärilar nu alltså?



Vad gäller litteratur kan jag varmt rekommendera Svenska fjärilar av Bo Söderström som fältbestämningsbok, den är mycket bra och väldigt användarvänlig. Andra trevliga böcker är nationalnyckelns band om dagfjärilar samt den eminenta danska boken "Skandinaviens dagsommerfugle i naturen" av Henriksen och Kreutzer (finns även på engelska och heter då "the butterflies of Scandinavia in nature). En fördel med den senare är att den genomgående har foton av båda könen, eventuella färgvariationer, samt habitat och larver för alla arter.



Både den danska boken och nationalnycken är dock i stort format och alltså inget man bär med sig i fält...visserligen finns en liten fältversion av nationalnyckeln, men då är Söderströms bok att föredra. Det är nog den i särklass bästa bildfältbestämningsbok jag sett alla kategorier, så om du själv tänker investera i en enda fjärilsbok så är det den du ska köpa.



Sen finns det som du säkert såg mycket bra information på projektets hemsida. Och du kan förstås fråga mig också, både om praktiska saker och artbestämningar. Ett bra tips till att börja med: Ha med kameran och ta bilder på alla fjärilar du är det allra minsta osäker på - en håv är bra att ha, både för att kunna titta närmare på fjärilen i fält och för att kunna få en bild om fjärilen inte behagar sitta stilla. För många arter är det vingarnas undersida som är viktigast att titta på snarare än den färggladare ovansidan.

Plugga är väl att ta i - men lite påbättring av kunskapen borde det ju kunna bli. Det som absolut tilltalar mig är inventeringen som sådan; rapporteringen, regelbundenheten och en bestämd lokal ger lite "vetenskaplig" status åt det hela, tycker jag.

Det är just: Svenska fjärilar: en fälthandbok - som jag tingat på UB. Fältnyckeln dagfjärilar kan jag kolla på i läsesalen där. Jag tar mer än gärna emot alla tips och råd jag kan få - Kajsa; tack så mycket!

Det jag kommer att "plugga" i höst är ytterligare en kurs i kognitionsvetenskap; komparativ kognition - som jämför människans och övriga djurs kognitiva förmågor. (Säkerligen mycket intressant!)

Ja, det är ju en vetenskaplig undersökning även om fältarbetet görs ideellt, och en väldigt storskalig sådan dessutom (vilket i sig tilltalar mig, som gillar storskalig ekologi).



Komparativ kognition låter absolut som om det vore en intressant kurs! Är det enbart specialister specifikt inom kognition som är inblandade som lärare då, eller finns det någon form av utbyte med t.ex. de zoologiska vetenskaper som på olika sätt sysslar med närliggande områden (t.ex. etologi och beteendeekologi, även om det är vetenskaper med lite annat syfte - vilket förstås i sig är intressant)?



Tänker du dig någon gång att plugga på sommaren kan jag ju annars rekommendera kursen "fältfaunistik" (där har de ju t.ex. en så bra lärare i arachnologi ;) ).

Kognitionsvetenskaparna försöker (som jag uppfattar det) efter bästa förmåga att väva samman alla inblandade relevanta forskningsområden på ett tvärvetenskapligt sätt. Jag utgår i det här fallet ifrån, att såväl etologins som beteendeekologins landvinningar belyses på något sätt.

Fältfaunistik låter absolut spännande; i vilken institutions program finns den kursen att anmäla sig till? Bra lärare - som du säkert är - är ju verkligen A och O för en kurs' framgång!

Ja, jag tror säkert att de väver samman allt på ett bra sätt - det jag syftade på var dock inte sammanvävningen i sig utan om de även gav någon liten inblick i de andra relevanta forskningsområdena i sig? Intressant ämnesområde, i vilket fall. Ekologin är ju också i sig något av en smältdegel som hämtar bakgrundsinformation från en stor mängd andra vetenskapsområden (varav de flesta, men inte alla, biologiska).



Fältfaunistik är från början en kurs på ekologiska institutionen, men nu ska ju de biologiska institutionerna ha slagits samman så jag antar att det nu heter biologiska institutionen. Den går fortfarande på ekologihuset i alla fall, i den mån man är inomhus alls eftersom det är en till mycket stor del fältbaserad kurs. Här kan man läsa mer:



http://www.gu.ekol.lu.se/BIOF04/



Jag undervisar ju bara några dagar på kursen (om spindlar), men de mer "fasta" lärarna under kursen är också väldigt bra och trevliga! Just de fältbaserade biologikurserna tenderar överlag att vara väldigt uppskattade och populära bland studenterna, och när jag själv läste biologutbildningen var det de klart roligaste kurserna under utbildningen - vilket inte säger lite eftersom de flesta av biologikurserna, i synnerhet de i ekologi, tenderar att vara väldigt trevliga.

För övrigt tror jag att grundkursen i faunistik (ett par poäng bara) är förkunskapskrav till fältfaunistiken. Även denna är dock en trevlig kurs, väldigt kort men kan med fördel kombineras med grundkursen i floristik.

Jag läste vad som står om fältfaunistiken; och de kursuppläggen ser ju verkligen mycket tilltalande ut! Får se hur planerna ser ut inför nästa sommar. Lycka till med kurshållandet kommande veckor!

Alla de fältbaserade kurserna är fantastiskt trevliga, verkligen! Roligt att vara utomhus, bra lärare (var det på den tiden jag läste fältkurserna åtminstone), och med så mycket tid i fält blir det som regel väldigt trevligt socialt också.