Snabblöpare på besök
Artlistan på "vilda" spindlar inomhus ökade i dag till det dubbla i lägenheten när jag hittade en liten liten snabblöparspindel på väggen. Troligen har den irrat sig in och kanske flyttar den ut av sig själv så småningom, men för tillfället bryr jag mig inte om att handgripligen slänga ut den - tack vare mina fröodlingar som ännu så länge står inomhus finns både fukt (eftersom jag vattnar flitigt) och mat i form av blomflugor (eftersom jag vattnar flitigt) att tillgå så det går ingen nöd på den. Och jag är tacksam för fler bra blomflugjägare härinne.
Det blå till höger är en pennburk, så har ni en liten uppfattning om storleken...en blomfluga är ett rejält mål mat för den här spindeln!
Det är en snabblöparspindel i släktet Philodromus, men art är osäkert eftersom den inte är adult. Men kanske det ska bli en Philodromus cespitum? Eller rentav en Philodromus dispar? Det hade varit intressant att fånga in den och låta den bo i en burk tills den blev adult för att se vad det blir av den, men då måste jag ju jaga blomflugor åt den och det är jag för lat för - den kan gott få fånga dem själv. Normalt när jag plockar in svenska spindlar matar jag dem med de minsta nymferna av fågelspindlarnas mat (syrsor och kackerlackor), men den här spindeln är för liten för det...
Och hur ser man att det är en snabblöparspindel (familjen Philodromidae)? Jo, de gör inga nät, utan är aktiva och snabba jägare vilket i sig skiljer dem från ganska många andra spindlar. Överlag är de lika vargspindlar (som även de är aktiva jägare byggda för att springa fort) - lite avlång men ganska kompakt kropp, och långa ben. Ögonen skiljer dem dock från vargspindlarna, liksom det faktum att de kan klättra bra, även på släta ytor, och gärna gör det (många arter jagar uppe i vegetationen, medan vargspindlar typiskt håller till nere på marken). De långa benen, som typiskt hålls utsträckta och vitt utspärrade i vila (som på bilden) och där det andra benparet är längst skiljer dem från de nära släktingarna krabbspindlar,som har kortare ben och sitter hopkrupna i vila. Det faktum att snabblöparspindlarna gör skäl för sitt namn skiljer dem också från de äkta krabbspindlarna, som är betydligt långsammare.
Med din beskrivning för ögonen så tror jag, att det var en sådan spindel som visade sig här också för ett par dagar sedan. Inklusive benspetsarna var den stor som en tredjedels lillfingernagel - men snabb.
De latinska taxonomibeteckningarna tillhör ju fortfarande dagens "universtitetsvetenskaps-vetenskap" så att säga. Men resonerar inte du som jag, att all den sortens vetenskap (d v s forskarunderstödd sådan) med tiden blir "ethno science"; i takt med att universitets-forskningen/vetenskapen flyttar fram sina positioner - och gårdagens etablerade forskarvetenskap intar en naturlig plats inom "folkets" kunskapsmängd?
Wow vilken makrobild, skarp och fin trots en så liten krabat. Jag hittade en vargspindel i porrarp förra helgen. Jag tyckte lite synd om den för det var så kallt. Likaså med salamadrarna som bor i en betongtrappa. Men om man lät dem sitta i handen en stund blev de lite varmare och piggare.
Per: Ni har säkert någon snabblöpare någonstans hemma hos er, de är inte ovanliga även om man sällans er många av dem på samma ställe utan mer enstaka individer. Och jovisst är det så att vetenskapen med tiden tar sig in i det allmänna kunnandet. Ibland gård et fortare och ibland går det långsammare, och ibland är gammal kunskap helt enkelt så populär att nya rön har svårt att få fäste...
Elin: Bilden ser bättre ut på internet än den egentligen är...
Vargspindlarna har varit igång ett bra tag nu, men så här års påverkas aktiviteten förstås mycket av vädret. Och salamandrar har en viss förmåga att förirra sig ner i betongtrappor...
