så mycket färg vi inte ser!
Jag kom in till en kompis på zooekologen för ett tag sen när hon och en kollega höll på att testa vilka våglängder olika vita papper (för våra ögon exakt lika vita) reflekterade, för att bestämma vilket hon skulle använda i sina försök med blåmesar - för de vita pappren var inte alltid vita för fåglarna. Hennes forskning handlar om byteskamouflage, och en stor del av hennes disputation handlade också just om hur hennes rovjdur i försöken (blåmesarna) uppfattade de kamouflerade bytena jämfört med hur vi tyckte att det såg ut.
Och här är ett annat exempel på det:
http://news.sciencemag.org/sciencenow/2010/10/scienceshot-black-and-white.html?etoc&sms_ss=facebook&at_xt=4cc3e4ada1b9e216%2C0
Många insekter, spindlar, och andra djur) ser UV-ljus, och efter att ha varit med på papperstestet ovan så undrar jag om mina spindlar härhemma ser alla vita papper jag har framme som ett sammelsurium av olika vita och ultravioletta nyanser. Nu ser inte mina spindlr särskilt bra, så kanske är det bara ett enda sudd av färger, däribland ultraviolett? Hur uppfattar de den vita väggen bakom terrarierna, för är den verkligen vit? Kanske tur att det ska bli gult där också så småningom, för gult vet jag i alla fall att de uppfattar som gult.
Och i naturen finns det jättemycket vackert som vi inte ser, blommor som vi tycker är enfärgade har vackra mönster i ultraviolett för att locka pollinatörer, blåmesars blåa hätta på huvudet är i själva verket ultraviolett (styrkan i färgen signalerar dominans), och de vanliga vita kålfjärilarna som vi ofta tycker är lite tråkiga jämfört med många i vårt tycke betydligt mer praktfulla fjärilar är egentligen inte alls vita utan ultravioletta! Åtminstone hannarna (vilket också gör att det egentligen finns en väldigt mycket tydligare könsdimorfism än vad det kan verka för oss). Och eftersom vi inte ser UV så ser de naturligtvis inte ut som på bilden ovan heller, för där används ju helt enkelt en rosaviolett färg för att symbolisera det ultravioletta som vi inte uppfattar.
Undrar hur en promenad längs fjärilsslingan på Lillängen egentligen sett ut om man sett ultraviolett?
En spindel jag ofta funderar över vad gäller ultraviolett ljus är blomkrabbspindeln, som kan skifta färg för att matcha blomman den sitter på. Men man ser ofta vita blomkrabbspindlar på rosa/lila blommor, och jag undrar - är den egentligen bättre färgmatchad än jag uppfattar den som? Har spindeln egentligen den färg jag tycker att den har? Har blomman det? Skulle gärna vilja testa det här någon gång.
Intressanta spörsmål! Om man tänker sig inomhusmiljö - utan aktiv ljuskälla därinne; enbart genom glasade fönster infallande solljus. Hur skulle djur/djur- och djur/växt-relationer (med UV-egenskaper) påverkas i sådan miljö? Om människan hade varit begåvad med UV-kapabilitet, hade hon förmodligen inte trivts några längre stunder inomhus (i vart fall inte under dagtid)? Kan Vår Herre ha haft någon tanke därvidlag?
Ja jag har faktiskt växter som klarar sig utmärkt även i hallen, den mörkaste delen av lägenheten med mycket lite infallande solljus och sällan tända lampor. Men det är få växter som funkar under sådana förhållanden. De behöver ju uv-ljus, och även andra våglängder,m liksom för den delen många djur. Glasrutor tar ju upp en del av det infallande uv-ljuset (uv-B närmare bestämt), så med enbart ljus som kommit genom en fönsterruta och ingen kompensation med inomhusbelysning (vilket förvisso ofta inte gör så stor skillnad just vad gäller uv, beroende förstås på vilken sorts ljuskälla man använder) är sämre för växterna. Av motsatt anledning får skorpionen, som är utpräglat nattaktiv och inte uppskattar uv -ljus alls (och inte många andra våglängder heller), bo i just hallen och har rött ljus i terrariet.
Det är intressant just att överväga effekten på interaktionerna. Den kommer förstås att förändras, dels beroende på olika organismers tolerans - de som behöver mer uv-ljus, dvs de flesta växter, kommer att klara sig sämre, medan de som klarar sig med lite kommer att få en konkurrensfördel. Dessutom kan förhållandet mellan växter och dess poliinatörer förändras för sådana växter som lockar pollinatörerna med uv-signaler (nu brukar man inte ha pollinatöärer inomhus, men ändå).
Vad gäller djur finns liksom hos växterna en ren hälsoeffekt av uv-ljus (som kan behövas för att bilda vitaminer t.ex.) vilket kan fölrändra konkurrenssituationer och predator-bytesrelationer. Sedan finns även eventuella effekter på beteende i de fall bristen på uv-ljus påverkar synen. Dvs med mindre uv-ljus kommer djur som ser uv-våglängder naturligtvis att uppleva att de färgerna framträder sämre, frågan är hur mycket sämre det blir? Men teoretiskt skulle det kunna påverka sådant som partnerval hos djur där könskaraktärer är ultravioletta, t.ex. kålfjärilen på bilden och många fåglar, liksom dominansbeteenden hos djur som signalerar rang med färger. Hos blåmesar vet man att rangen påverkas om fåglarna inte ser den ultravioletta färgen på hättan på huvudet, man har gjort försök där man färgat fjädrarna på huvudet i en blå färg som för våra ögon har exakt samma nyans som den urpsrungliga, men som inte reflekterar uv, och det innebar att fåglar som tidigare var ranghöga plötsligt hamnade längst ner i rangordningen...jag vet inte om någon har testat, men det vore väldigt intressant att veta vad fåglarna skulle basera rangordningen på i total avsaknad av uv-ljus?).
