Efter ett par dagar utan internet kommer här äntligen en rapport österifrån. Tack alla som hjälpte till med flytten: Lasse, föräldrarna, och systrarna (och tack för våffeljärnet! Har inte invigt det än, men det kommer. Och tvålen och ljuset pryder badrummet). 

Petra hjälper till att måla, grant utstyrd i rosa för att kontrastera ordentligt mot den gula färgen hon ska måla med.




Själva flytten till Finland gick väldigt problemfritt, jag, föräldrarna och krypen kom fram som vi skulle och likaså flyttbilen. Jag har fortfarande flyttlådor överallt, men det börjar likna något. Och idag har jag införskaffat en liten soffa och ett soffbord från Emmaus så att jag har en trevligare sittplats än pinnstolar. 

Jag bor i en etta i ett litet område med fyra hyreshus som här kallas för "sandhålet" (eftersom det var så det tydligen såg ut där innan husen byggdes), eller "höghusen" eftersom det är nästan de enda husen i Ekenäs med fler än tre våningar (närmare bestämt fem). Och jag bor bara en trappa upp, vilket känns konstigt (men bra!) efter att ha bott på åttonde våningen i ett elvavåningshus. I huset bor många pensionärer, vilket innebär att det är väldigt pyssligt och fixat och ordnat överallt, med blomkrukor vid dörren och en välbesökt fågelrestaurang i mattpiskarställningen på gården. 

När jag flyttade in hälsades jag välkommen av en darrspindel,en spindel jag faktiskt inte trodde fanns i Finland (kollade på nätet och där påstås den ha hittats här första gången så sent som 2000). Men där satt den i taket. Sen skrämde jag bort den när jag borrade i en vägg, och sen dess har jag inte sett den. Men den sitter väl i något krypin nånstans.

Lägenheten är nyrenoverad och jättefin, även om ett fåtal mer pittoreska inslag från forna tider finns kvar. Som t.ex. den mörkgröna färgen på fönsterkarmen och balkongdörren, och de mest skrikigt brandgula persienner jag nånsin sett. Men eftersom lägenheten har söderläge är jag glad åt persiennerna oavsett färg, och kommer att vara ännu gladare åt dem i sommar misstänker jag.




Men bortsett från persiennerna är allt väldigt nytt och fräscht och fint. Balkongen är enormt stor och jag längtar tills det blir varmare och den kan fyllas med växter istället för flyttlådor. För flyttlådor är lägenheten för tillfället full av, även om jag jobbar lite i taget på att bli av med dem.

Köket.

Mamma beklagade sig över bristen på kökskrokar - det är fixat nu.




Mer bilder från lägenheten kommer när det är lite mer uppackat och möblerat och alla flyttlådorna förpassats ner i källaren.

Spindlarna är också inflyttade i sina terrarier, till visst obehag för mig eftersom jag var dum nog att en dag sätta på mig en tröja (alla andra var ju nedpackade...) som legat runt lådorna spindlarna var packade i under flytten och som det (skulle det visa sig) hamnade en del brännhår på vid urpackningen. Och inte blev det bättre av att jag sedan var dum nog att rätta till inredningen i Doris terrarium med händerna - Doris är den värsta hårsparkaren av alla mina spindlar, brännhåren flög i terrariet när jag fångade henne inför flytten och nu finns de förstås kvar i jorden där. Men jag får skylla mig själv.

Kerstin gillar inte att jorden i terrarriet är fuktig. Men det behövdes verkligen fuktas lite, det var jättetorrt ju!

Birgitta, nyömsad och fin.




Om någon tror att spindlarna har något emot att vara nerpackade i små burkar fodrade med så mycket papper att de knappt kan röra sig, så nej, faktum är att det är ganska motvilligt de klättrar ur och man får ofta mer eller mindre knuffa eller stjälpa ur dem (till skillnad mot en plastburk utan fodring, som de oftast inte alls vill vara i om de kan slippa och genast klättrar ur när man öppnar locket). Med Lisbeth blev det till och med dragkamp om burken!

Bilden är dålig tyvärr, men Lisbeth har tag med frambenen i kanten motsatt min hand, och håller emot.  

 


Lisbeth, välkamouflerad.




Marianne

På Doris och Ingalill har jag inga nya bilder nu, Doris för att hon är så nervös av sig och genast sprang och gömde sig när hon kom in i terrariet igen, Ingalill för att hon bor på mitt kontor och jag har inte tagit med mig kameran dit (än).   

På jobbet är jag också inflyttad, och så även Ingalill. Jag har inte mycket mer än fem minuters cykelväg till jobbet, vilket känns otroligt lyxigt efter Stockholmsårens alla bussar, tunnelbanor och pendeltåg. Otroligt smidigt (och otroligt bra även ekonomiskt förstås). Jag delar kontor med den också nyanställde administrativa chefen inom Green islands-projektet (vid namn Kaj!) ute i ett fantastiskt charmigt gammalt lärarinneseminarium (fint trähus från 1800-talet). Kaj börjar dock inte förrän första maj, så än så länge är jag ensam i seminariet förutom studenter som har lektioner där och en del byggjobbare (eftersom huset håller på att renoveras). Men eftersom seminariet än så länge saknar internetuppkoppling, och jag dessutom inte har fått någon jobbdator än, så är jag inte där så mycket utan sitter för tillfället med min egen dator i ett extrarum i Aronias korridor i huvudbyggnaden på högskolan. Men snart ska jag ha fått en jobbdator hoppas jag (jag har inget internet hemma heller än, men ska ta tag i det också snart).