Visste ni att det finns en utveckling i hur man läser en vetenskaplig artikel? Jodå. Det är förstås logiskt att t.ex. en oerfaren grundkursstudent inte läser likadant som en erfaren forskare, men det finns faktiskt intressanta generella mönster i hur man läser en vetenskaplig artikel beroende på nivå. Som förstås är viktiga att känna till när man undervisar, om inte annat.




Den typiska vetenskapliga artikeln är uppbyggd så här:

Abstract (kort sammanfattning, ibland på flera språk. I en tysk tidskrift kan artiklarna t.ex. ha abstract på både tyska och engelska även om texten i själva artikeln alltid är på engelska)
Inledning (förklarar den teoretiska bakgrunden till studien och ställer upp hypoteser för undersökningen)
Material och metoder (förklarar i detalj hur undersökningen är utförd)
Resultat (presenterar resultaten av undersökningen kortfattat och utan tolkningar, ofta mycket siffror och figurer) 
Diskussion (tolkar resultaten, diskuterar resultaten och tolkningarna och sätter dem i relation till befintlig teori)
Referenslista (listar alla referenser som refererats till i texten. I texten står referenserna med ett eller två författarnamn och årtal, i listan finns de fullständiga referenserna med alla författarnamn, årtal, titel och vilken publikation det är frågan om)

Abstract
För nybörjaren: Är viktigt. Det är en sammanfattning av hela undersökningen, så här får man liksom kontentan av det hela så enkelt och kortfattat som möjligt - om man som nybörjare tycker det är väldigt jobbigt att läsa och förstå vetenskapliga artiklar, så får man åtminstone ut huvuddragen här. 

För den erfarne: Är även här viktigt, men då framför allt ur söksynpunkt: När man söker efter vetenskapliga artiklar i databaser får man upp deras abstract. Dem använder man för att avgöra om det är intressant att läsa hela artikeln eller inte. 

Inledning
För nybörjaren: Är mycket mycket viktig. Det är här man får hela teorin bakom undersökningen förklarad för sig, och är man själv inte så teoretiskt bevandrad är den här delen nödvändig att läsa noga för att förstå studien. Nybörjaren lusläser därför ofta inledningen, framför allt de tidiga delarna som sammanfattar den teoretiska bakgrunden. Inledningen innehåller ofta mycket referenser, som för nybörjaren mest är jobbiga och i vägen eftersom de hackar upp texten och gör den mindre sammanhängande och mer svårläst. Referenserna i sig betyder ofta inget eller mycket lite för en nybörjare som inte är förtrogen med ämnet sedan tidigare. Många är de grundkursstudenter som klagat över de många och långa referenserna i texten i en naturvetenskaplig artikel, och för många framstår den metod som används inom andra vetenskaper, att istället använda noter, som mycket bättre eftersom den inte bryter upp texten lika mycket.

För den erfarne: Ofta läser man främst artiklar i ämnen som ligger hyfsat nära vad man själv håller på med, det vill säga där man ofta redan är väl förtrogen med teorin. Därför skummar man genom i synnerhet de tidiga delarna av inledningen ganska fort, mest för att se vilka teorier författaren bygger sina hypoteser på. Referenserna är däremot intressanta, för de visar för den som är förtrogen med ämnet (och därmed förtrogen med många av författarna i ämnet) var studiens författare har fått sina idéer ifrån och vad de bygger sina egna teorier på, och det är viktigt. Om jag läser en inledning behöver jag t.ex. inte läsa igenom författarnas beskrivning av vad Gary Polis kommit fram till jättenoga, för jag har själv läst Gary Polis artiklar. Det är viktigt för mig att författarna refererat till Polis eftersom det är viktigt för mig att veta att Polis forskning är en av byggstenarna i deras teorier, men en eventuell genomgång av Polis forskning skummar jag bara eftersom jag redan är väl förtrogen med den. Vill jag väldigt gärna veta mer om just Polis (om jag t.ex. inte skulle vara jätteförtrogen med honom) kan jag läsa mer noggrant förstås, och är det verkligen intressant nöjer jag mig inte med det som står i inledningen utan letar upp och läser originalreferensen också. För den erfarne naturvetaren är sättet att skriva referenserna inne i texten att föredra framför metoden att använda noter. Detta för att man då får se referensen i samband med texten och om man vill ha det så är det förstås ett större avbrott i läsningen om man måste slita blicken från texten för att läsa en fotnot längst ner på sidan, eller rentav bläddra till referenslistan. Det är också helt och hållet en vanesak - har man läst mycket naturvetenskapliga artiklar klarar man att läsa texten som om den vore sammanhängande utan att bli störd av referenserna ens när de faktiskt är ointressanta.

Material och metoder
För nybörjaren: Nybörjaren vill ha reda på vilka metoder som använts i studien, och behöver läsa det här för att faktiskt förstå vad som gjorts. Nybörjaren är sällan förtrogen med metoderna sedan tidigare och behöver därför noggranna metodbeskrivningar, i synnerhet vad gäller mer komplicerade analysmetoder. Nybörjaren gör däremot inga bedömningar av metoderna eller hur de tillämpats - det här är bara och enbart torra fakta.

För den erfarne: Den erfarne är som regel redan väl förtrogen med de metoder som används inom sitt fält. Den erfarne vill därför veta vilka metoder som använts för att kunna relatera dem till andra metoder som finns, relatera studien till andra studier som gjorts, göra en bedömning av om metodvalen är bra eller dåliga och i vilka avseenden, och hur detta påverkar undersökningen. För den erfarne räcker det ofta att skumma detaljerade beskrivningar av metoderna i sig, men däremot är detaljerna om hur de tillämpats i just det här fallet väldigt viktiga. Undantaget är om författarna använt en nyutvecklad metod som läsaren inte är väl förtrogen med, eller en metod som författaren inte använt men vill använda - i sådana fall lusläses metodbeskrivningarna och då kan metodbeskrivningen mycket väl vara det absolut viktigaste i hela artikeln. Kanske rentav den enda anledningen att läsa den.

Resultat
För nybörjaren: Resultatdelen är alltid viktig, det är vad man faktiskt kommit fram till i studien. För nybörjaren är detta enbart torra fakta. Figurer är för nybörjaren viktiga för att förstå vad resultaten visar. Statistiska analyser som gjorts är i sig mindre intressanta, det enda intressanta är om resultatet är signifikant eller inte. 

För den erfarne: Resultatdelen är viktig, men inte alltid. Om den erfarne läst artikeln för att t.ex. få reda på hur hur en metod fungerade (se metoddelen) är det kanske egentligen ointressant vilka resultat studien gav så länge metoden faktiskt fungerade (men felkällor hör inte hemma i resultatdelen). Men om den erfarne är intresserad av resultaten är det förstås väldigt viktigt. Den erfarne tittar noga på figurer och på resultaten av de statistiska analyserna för att se inte bara om det finns samband uan hur tydliga de funna sambanden är. Det är inte bara intressant vad de statistiska analayserna visar, utan vilka analyser som använts och hur de tillämpats. Den erfarne kan också för sig själv relatera resultaten till andras (och kanske egna) studier i ämnet, dvs föregripa diskussionsdelen lite.

Diskussion
För nybörjaren. För nybörjaren innebär detta ofta en tillbakablick till teorin från introduktionen, nu relaterad till studiens resultat. Diskussionsdelen är viktig, men nybörjaren är ofta mest intresserad av tydliga slutsatser snarare än teoretiska resonemang. För nybörjaren är kopplingen av resultaten till teori och annan forskning på området också viktig för att förstå studien i ett lite större perspektiv. Liksom introduktionen innehåller diskussionsdelen ofta mycket referenser, och liksom i introduktionen betrakas dessa oftast som överflödiga och till mer besvär än nytta av nybörjaren. Nybörjaren ser ofta främst hur befintlig vetenskaplig teori kan användas för att förklara studiens resultat, dvs fokuserar på studien, studiesystemet och studieorganismen snarare än teorin. 

För den erfarne: Den erfarne är intresserad av hur författarna tänkt när de tolkat sina resultat, vilka teorier de tolkat resultaten utifrån, hur de sätter sina resultat i relation till andras forskning, vilka slutsatser de drar och hur de slutsatserna motiveras. Precis som i inledningen är referenserna viktiga. Den erfarne är ofta mest intresserad av hur studiens resultat påverkar befintlig teori och vad studien innebär för vidare studier och utvecklingen av teorin på området, dvs fokuserar på teorin snarare än studiesystemet eller studieorganismen.

Referenslista
För nybörjaren: Betyder ofta inte mycket alls. En nybörjare som avancerat lite och behöver läsa fler artiklar inom samma område kan ha kommit på (eller upplysts om av sin lärare) att referenslistor kan vara ett bra sätt att hitta fler artiklar inom samma område som kan vara läsvärda.  

För den erfarne: Viktig. Lusläses inte alltid, men skummas ofta igenom. Och är naturligtvis nödvändig om man själv vill läsa någon av de studier som refereras till i texten i original. Är artikeln i ett ämne man inte är helt väl förtrogen med är referenslistan, i relation till texten, också bra för att hitta fler artiklar att läsa inom området. Referenslistan kan också vara viktig för att upptäcka var studier kommer ifrån (vilken vetenskaplig bakgrund) - för det är inte alltid den mest kända av författarna till en artikel som står som huvudförfattare, och om artikeln har fler än två författare innebär det att den av dem vars verk man är mest förtrogen med kanske bara återfinns i referenslistan. Exempel: Jag är huvudförfattare till ett papper tillsammans med tre andra forskare. Jag är ganska okänd, men två av mina medförfattare är professorer och mycket mer kända inom sina respektive fält. Eftersom pappret har fyra författare kommer en referens i texten inte att innehålla något namn utöver mitt (referensen skrivs då som "Mellbrand et al. följt av årtal). Om man läser referenslistan kan man däremot upptäcka Hambäck och Lavery bland författarna, och för den insatte säger de namnen mycket mer än Mellbrand. Här måste man även ha koll på hur författarordning fungerar: Generellt står den person som faktiskt skrivit artikeln, huvudförfattaren, först. Sedan kommer andra som hjälpt till att skriva och/eller haft teoretiskt inflytande i sjunkande viktighetsordning, förutom sista platsen som oftast innehåller den författare som är viktigast och (åtminstone vad gäller det teoretiska) bidragit mest näst huvudförfattaren (är man doktorand återfinns t.ex. ofta handledarens namn här). 


Det här var väldigt mycket väldigt nördigt svammel, jag vet. Men jag tycker det är intressant och därför skrev jag ner det, ni andra får tycka vad ni vill.