Mät ett nät!
Sådär!
Om man är lika konstig som jag och tycker det är roligt att örla omkring och kolla på spindlar, så kan den som så önskar nu hjälpa mig att mäta spindelnät. Instruktioner finns här:
Mät ett nät!
Eller så kan man nöja sig med att kolla på spindlar här på bloggen...
T.ex. är här en bättre bild på den väldigt orangea mattvävarspindeln som jag hade en väldigt suddig bild av innan: 
Och här är en fin Alopecosa sp.
En väldigt vackert tecknad klotspindel som bor på min balkong:
Och sist men inte minst en liten grön gurkspindel.
Verkar hur intressant som helst - lycka till med projektet! Mycket välstrukturerat upplägg!
Funderar lite över "näringsflöden från havet upp på land"; skall detta tolkas bokstavligt? D v s enbart enkelriktningen: från primärproduktionen av resuren i havet till organism-/individstadierna på land. Antar att det i näten också fastnar byten som inte har sitt ursprung i havet? Jag kan tänka mig att byten kommer till (fastnar i) näten: flygande (egen maskin eller med vindhjälp/vågskvalphjälp) eller krypande (typ larver). Finns det andra sätt?
Japp, ska tolkas bokstavligt och enkelriktat. Jag är intresserad av flödena mellan ekosystem, inte inom, och jag begränsar mig till strandekosystemet för övergädning av haven (dvs flöden från land till hav) finns det redan så många som jobbar med.
Naturligtvis äter spindlar på land även byten från land. Det är vad man förväntar sig - primärproduktion ger herbivorer som äts av rovdjur - och allt tas sen om hand av nedbrytare som också både utgör och producerar nya byten. Den traditionella synen på ett ekosystem är att flödena är större/viktigare inom än mellan ekosystem, dvs ser att resurser cirkulerar inom systemet. Det var itne förrän på 1990-talet man verkligen började studera flöden mellan ekosystem på allvar.
Men det intressanta är just att en hel del landlevande rovdjur ( i synnerhet spindlar i Östersjön) i större utsträckning utnyttjar resurser från havet än från land, dvs vi har ett ganska avsevärt närings- och energiflöde över ekosystemgränsen.
Bytena det handlar om i det här nätprojektet är flygande insekter - hjulnätspindlarnas nät sitter oftast för högt upp för att marklevande kryp (eller sådana som hamnat på vattenytan) ska hamna där. Så de tänkbara bytena är dels flygande insekter som har hela sin livshistoria på land (t.ex. många flugor) dels flygande insekter som har sina larvstadier i vattnet men kommer upp på land som vuxna för att para sig (olika sländor och myggor). Framför allt fjädermygg kommer upp i stora svärmar i Östersjön och utgör en stor och viktig födoresurs för spindlar på stränder.
Det finns även andra typer av flöden, t.ex. uppspolad tång eller fiskätande fåglar som vilar och häckar på land. Men just flödet av insekter är ganska intressant eftersom det kommer in i strandekosystemet högt upp i födokedjan - en direktsubsidie till rovdjuren, medan de övriga typerna kommer in i systemet på detritusnivå och resurserna sedan transporteras hela vägen upp genom födokedjan. Och det försvinner ju ganska avsevärda mängder energi för varje kliv uppåt i kedjan, vilket gör att olika typer av subsidier som kommer in i systemet på olika nivåer kan ha ganska olika effekt på och betydelse för mottagarsystemet.
Jag förstår - och instämmer i - vad du säger; visst är detta intressant!
Ja jag tycker det... ;)
