Varför kan inte saker någon gång gå lätt och smidigt utan att nya oväntade problem dyker upp? Åtminstone när man har sådär riktigt jättemycket som måste göras och väldigt absoluta deadlines (som ett flyttdatum)?
Idag hämtade jag Laban på verkstaden, där Laban var för service, byte av en kulled och tätning av avgasröret. Allt enligt plan och Laban hade inga nya fel vilket var skönt. Så allt var väl, tills jag skulle åka hem och konstaterade att man måste hålla ratten i ca 45 graders vinkel för att åka rakt fram! Så jag vände och åkte tillbaka och klagade, och då är det tydligen så att på en VW hänger ratten ihop med styrningen (vilket jag dum som jag är trodde var hela grejen med en ratt - att den hänger ihop med styrningen) såtillvida att om man ändrar nånting som har med styrning att göra (t.ex. byter en kulled) så kan rattställningen ändras. Intressant, och normal hade jag varit glad att få lära mig något nytt om det inte var för att verkstaden ju uppenbart inte tänkt på det här (det kunde de ju gjort och kört en provtur och kollat INNAN jag hämtade bilen). Mekanikern skruvade lite så att det blev lite bättre, men det blev inte bra utan behöver göras ordentligt och han behövde mäta grejer och så vilket han inte kunde göra idag för en annan bil hade ockuperat platsen där man kunde hissa upp bilen och mäta grejer och så, så jag måste komma tillbaka. Eller köra med en väldigt sned ratt och det slipper jag ju gärna. Suck! Jag har ju inte tid att hänga på verkstan! Jag behöver ju vara hemma och flyttpacka!
På jobbet, den stund jag hann vara där eftersom det där med att hämta Laban drog ut mycket mer på tiden än det behövt göra för den där rattgrejen, har jag mest ägnat mig åt kopiering och avtackningsfika. Kopiering för att min forskning är inom ett EU-projekt vilket betyder att alla rådata måste arkiveras i pappersform för all evighet sådär men eftersom det här är MIN forskning och mina rådata så vill jag också ha det kvar i pappersform. Alltså måste jag kopiera alla enkätdata jag samlat in, och det är MYCKET att kopiera. Som tur är har vi en bra kopieringsmaskin som klarar att kopiera stora pappershögar på en gång utan alltför mycket mankemang, men ett och annat pappersstopp är naturligtvis ofrånkomligt. Och jag får ofrånkomligen flashbacks till tiden precis innan doktorsavhandlingen slutligen måste lämnas in och jag hade jättemycket att göra och var jättestressad och måste skriva ut artiklar åt folk som skulle läsa och kommentera och allt som hade med utskrifter att göra körde ihop sig totalt (
http://krydolph.blogg.se/2009/april/skrivarstrejk-pa-botan.html#comment). Som tur är så är kopiatorn här på Aronia väldigt mycket bättre, men som sagt, några pappersstopp blir det ändå.
Och så hade vi finfika med tårta och champagne på eftermiddagen för att tacka av alla oss som jobbar inom EU-projekt som slutar nu till nyår. Vi fick fina muggar med Aronias fina och ofta använda bild av fågelsträck över havet utanför Hangö på, och namnen på våra respektive EU-projekt (och en liten Aronialogga). Tråkigt att lämna stället, men några ska på OIKOS-konferens i Stockholm i februari så dem träffar jag där (för jag tänkte också gå på den konferensen).