Åbo

Jag kan tycka att jag är alldeles för dålig på att turista och att jag under de nästan två och ett halvt år jag tillbringat här gott kunde sett till att få se lite mer av Finland än det allra sydvästligaste hörnet. Men nu är jag helt enkelt en fruktansvärt dålig turist - jag utforskar gärna mina närmaste omgivningar, dvs platser dit man kan göra en dagsutflykt, men blir aldrig färdig till att ta mig längre bort om inte nån annan sätter fart på mig. Och vad gäller städer så är de ju för mig inte direkt turistmålet nummer ett - jag tar mig ju hellre ut i naturen - så vid de tillfällen jag besökt Åbo och Helsingfors har det inte varit i turistsyfte utan antingen på grund av jobb eller för att jag passerar genom stan på väg till flyget eller färjan. Det här är främst fallet vad gäller Helsingfors även om jag varit där i jobbet också, i Åbo har jag varit betydligt mer av jobbskäl. Aronia där jag jobbar är ju en del av Åbo Akademi, vilket innebär att vi har visst utbyte med ÅA både vetenskapligt och undervisningsmässigt. Så jag har varit där på seminarier av olika slag, på en disputation (våra doktorander på Aronia disputerar vid ÅA och rent geografiskt måste de av outgrundlig anledning därmed hålla disputationen i Åbo), och jag har varit där och undervisat.
 
Av den anledningen att jag främst är där av jobbskäl är också tyvärr de delarna av Åbo jag sett inte särskilt roliga kanske, men jag tänkte ändå dela med mig av de intryck jag har. Jag har varit nere i centrum som hastigast några gånger och kan konstatera att Åbo är en fin stad, inte så stor så man kan enkelt gå överallt i centrum, och med mycket fina gamla trähus. Men utöver det har jag tillbringat all min tid i Åbo på universitetsinstitutioner, om man inte räknar väntan på färjor i Åbo hamn. Fast en gång när jag var där och väntade var jag där så tidigt att jag hann gå en promenad runt Åbo slott som ligger precis nere vid färjeläget. Tyvärr var det inte öppet så man kunde gå in och titta (slottet är museum), det var fel dag eller för sent på kvällen eller något sådant.
 
Universitetet/universiteten (svenskspråkiga Åbo Akademi och finskspråkiga Turku universitet) i Åbo ligger precis som i Lund lite utspritt men framför allt i omgivningarna vid domkyrkan, vilket gör det enkelt att hitta dit - man kan bara ta sikte på kyrktornet. Universitetsbyggnaderna, åtminstone de där biologerna håller till, är tyvärr ofta ganska trista. Campus är en salig blandning av fina trähus, gamla fina icke-trähus, och modernare jättetrista byggnader.
 
 
 
Och varför ska alltid de vetenskapliga institutionerna vara inrymda i så förfärligt tråkiga byggnader? I huset rakt fram finns ekologiska institutionen. Här har jag dock bara varit en gång... 
 

 
...för oftast när jag är i Åbo är jag på det nyare Biocity i området Turku Science Park i utkanten av centrum. Turku Science Park påminner lite om Ideon i Lund, här finns mycket företag kopplade till olika typer av teknologisk, biologisk och medicinsk forskning, men här är företagen uppblandade med universitetslokaler, ofta i samma byggnad. Biocity inrymmer t.ex. ett antal biomedicinska företag och liknande, men också bibliotek, undervisningslokaler, kontor och laboratorier för studenter och anställda vid Åbo Akademi. Första gången jag var här fick jag en guidad tur av en av doktoranderna vid ÅA i deras akvarielab i källaren, det var ganska lyxigt jämfört med vad jag är van vid från Lund. Biocity är också praktiskt när man åker tåg till Åbo från Ekenäs, för det ligger jättenära den första av de tre järnvägsstationerna i Åbo. 
 
 
Turku Science Park är väldigt ordentligt ämnesindelat. Järnvägsstationen ligger högst upp ovanför huset som det står Intelligate på.  
 
 
 
Entréhallen i Biocity känns väldigt flashig och modern jämfört med vad jag är van vid från något av de universitet jag varit på, inklusive Edith Cowan i  Australien vars campus också var ganska nytt och modernt men inte alls hade den här high-techkänslan (vilket förvisso också förstärks rätt mycket av närvaron av den typ av företag som finns i Turku Science Park).    
 
 
 
Det här är nog det rum jag tillbringat min mesta tid i på Biocity. Det herer föreläsningssal, men egentligen är det snarare frågan om ett normalstort klassrum.
 
 
 
Däremot har de verkligen tänkt till när de byggde det här rummet, för ett problem man väldigt ofta upplever när man föreläser finns inte här: Filmduken täcker inte, och skymmer inte i någon riktning, whiteboardtavlorna!
 
Det här är mer fantastiskt än det kanske låter, men det här är ett problem som har pedagogiska konsekvenser och Wiklund är den bästa sal jag varit i just i detta avseende. Idag är det mer eller mindre standard att använda powerpointpresentationer under föreläsningar. Det sparar helt enkelt väldigt mycket tid, energi och arbete för föreläsaren att inte behöva skriva mycket och rita komplicerade figurer på tavlan, och vi som undervisar på universitet har ofta väldigt lite avsatt tid för att förbereda undervisning (och en tretimmarsföreläsning tar normalt minst en arbetsdag att förbereda, mer om man inte har hållit samma föreläsning tidigare och måste förbereda allt från grunden eller om man föreläser i ett ämne som ligger lite utanför ens eget forskningsfält). Powerpointpresentationen fungerar dessutom som bra stöd för minnet så att man slipper konsultera fusklappar. Jag gillar verkligen inte fusklappar och jag har bra minne, men ska jag prata i tre timmar behöver även jag strukturera upp det på något sätt utanför huvudet för att inte riskera att glömma något eller blanda ihop ordningen. Samtidigt gillar jag inte att ha mycket text i en powerpoint heller (jag vill att studenterna ska lyssna och anteckna, inte bara skriva av), så mina består i vilket fall inte av mycket mer än stödord och bilder. 
 
Samtidigt tycker jag egentligen att det ofta är mycket bättre pedagogiskt att rita och skriva på tavlan istället för att slänga upp en powerpointbild, så länge det inte är frågan om saker som tar lång tid att rita (för det är också rätt trist att behöva tillbringa mycket tid med ryggen åt sina studenter). Dessutom är jag rätt trött på powerpoint. Så allra helst skulle jag vilja kombinera bildvisningsmetoder och tavla under samma föreläsning i mycket större utsträckning (och gärna även hitta något bra alternativ till powerpointpresentationerna) - men ofta är det inte möjligt eller åtminstone väldigt krångligt eftersom den eländiga filmduken oftast dras ner framför tavlan, och även när den inte gör det så skymmer den ändå ofta sikten från åtminstone något håll. Dessutom behöver man ofta dämpa ljuset såpass mycket åtminstone längst fram i salen att det blir lite för mörkt för att man ska kunna använda tavlan utan att tända lampor, och då blir det ett fasligt tändande och släckande hela tiden. Och att dra upp och ner duken och tända och släcka ljuset hela tiden blir helt enkelt för jobbigt, så då resignerar man och använder mer eller mindre enbart powerpoint.
 
Men i Wiklundsalen är det annorlunda - här är duken placerad i en alkov så att den inte skymmer tavlorna alls, och det finns dessutom whiteboardtavlor inte bara längst fram i salen utan även på en av sidorna - så vill man ha mörkt längst fram kan man bara flytta sig till sidoväggen om man vill rita något. Man behöver dessutom inte släcka ner lika mycket i rummet som man ofta behöver göra tack vara den där alkoven där filmduken hänger, för där är det lite mörkare än i resten av rummet även när alla lampor är tända. Så man kommer undan med att bara släcka allra längst fram och behöver därmed inte tända och släcka för att använda sidotavlorna, dessutom ser studenterna att anteckna (och somnar inte lika lätt...). Sen kan man naturligtvis inte springa fram och tillbaka hela tiden heller, men det ger ändå betydligt bättre möjligheter att kombinera presentationsmetoder än någon annan sal jag undervisat i. 
 
Nu kom jag ju långt ifrån ämnet (Åbo), men det ämnet var ändå avklarat. Sammanfattningsvis är det mesta jag sett av Åbo universitetslokaler, helt enkelt.
    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0