...blev det idag eftersom ridbanan gått från lervälling till hårdfrusen. Visserligen inte halt (som tur är hann det mesta vattnet torka bort innan det frös på ordentligt), men stenhårt och väldigt knöligt. Jag red Pisang, som tur var kanske eftersom en avramling på det här underlaget hade varit betydligt otrevligare än när jag for i backen för ett par veckor sen. Däremot fick jag en smäll på hälen av Pisang före lektionen när jag ledde ut honom (han försökte dra iväg mot en hötapp och råkade slå i min häl med ena framhoven), inte så hårt men preciiis på det där stället mitt på hälen där det gör vansinnigt ont att slå i - och av en stålskodd torihästhov (jag tror att han prickade med kanten på skon)...det syns inget, men det känns fortfarande och då hade jag ändå rejäla grova läderskor på mig (tur det...). 

 

Men efter det gick dagens lektion ovanligt bra, Pisang var pigg (för att vara Pisang) och när Pisang är pigg går det bättre för mig eftersom jag slipper jobba lika mycket bara för att hålla igång någon rörelse alls och kan koncentrera mig mer på uppgifterna. Och jag fick beröm för en ordentligt ökad ökad trav, vilket jag är väldigt nöjd med just eftersom Pisang är så seg. Vi fick inte galoppera idag (pga det stenhårda underlaget) vilket nog också kan ha bidragit till att jag tyckte det gick bra eftersom jag har så svårt att hålla igång galopp på Pisang (men han var ju så pigg så det hade kanske gått bra det också). Istället blev det mycket övningstrav vilket jag normalt har svårt för på just Pisang eftersom hans trav är ganska skumpig, men det gick också ovanligt bra. Vi gjorde skänkelvikningsövningar eller något ditåt vilket gick jättedåligt till en början, men sen blev vi bättre på det också. Dvs jag blev bättre, för Pisang kan ju faktiskt det här, men om jag inte gör det bra nog så utnyttjar han det och tar tillfället i akt att ignorera mig.

 

Pisang är också ganska lättdistraherad och blir lätt ganska disträ så fort det finns något det allra minsta ovanligt att titta på (han kan bli nervös och stirrig också för den delen om det händer något plötsligt oväntat...). I början av lektionen var en av finnhästarna som fölat i somras med på ridbanan, med sitt föl (jättesöt!), och Pisang är väl inte van att ha fölungar på ridbanan så det var helt hopplöst att få honom att koncentrera sig på något annat. Som tur var försvann mamma-med-föl-ekipaget snart ut på skogstur, de red bara ett par provrundor på banan för att kolla så att fölisen tyckte det var ok att gå i ledlina. I en hage bredvid ridbanan går alltid unghingstarna Fidelio och Pajatso, och de busade runt ordentligt idag vilket Pisang också måste kolla på. Annars brukar Fidelio och Pajatso ofta stå med huvudena tätt ihop vid staketet och kolla mycket intresserat på vad som händer på ridbanan, jag tycker att de påminner lite om de där griniga gubbarna i mupparna som sitter i en loge och fäller elaka kommentarer om vad som händer på scen. Fast de här är ju inga gubbar så de kanske är mer jämförbara med tonårsgrabbar på bio? De uppskattar uppenbarligen underhållningen i alla fall.