I förra inlägget i spindelbiblioteketserien annonserade jag ju att spindelbiblioteket gjorde tillfälligt uppehåll eftersom all spindellitteratur jag har avhandlats. Men en typ av spindellitteratur som jag hoppade över var doktorsavhandlingar och eftersom det faktiskt finns tre doktorsavhandlingar som handlar om spindlar i mitt spindelbibliotek kommer nu en liten sammanfattning av dem, alla i ett och samma inlägg.

 

 

Jag hade redan från början bestämt att den här serien främst skulle ta upp faktiska böcker och absolut inte vetenskapliga artiklar eller andra artiklar av något slag, och då kan det också diskuteras om doktorsavhandlingar ska tas upp. Detta då de är något av ett gränsfall eftersom naturvetenskapliga avhandlingar som regel görs i form av så kallade sammanläggningsavhandlingar (till skillnad från monografier). Detta innebär att huvuddelen av avhandlingen består av enskilda vetenskapliga artiklar eller opublicerade manuskript till sådana, som kompletteras med en text som sammanfattar och tolkar forskningen som gjorts, samt kanske utvecklar vissa delar av den och presenterar eventuell forskning som gjorts i projektet men inte finns med i artiklarna. I mitt spindelbibliotek finns just nu alltså tre avhandlingar som handlar helt eller delvis om spindlar, inklusive min egen. Alla tre är också avhandlingar inom området födovävsekologi.

 

 

 

Öbergs avhandling Spiders in the agricultural landscape handlar som titeln anger om spindlar i jordbrukslandskapet. Närmare bestämt handlar den om diversitet, kolonisering och kondition hos spindlar på åkermark, och kopplar också detta till den nytta spindlar gör i egenskap av naturliga fiender till skadeinsekter på grödor. De spindlar avhandlingen framför allt handlar om är vargspindlar och mattvävarspindlar. Huvudresultaten från avhandlingen är att ett mer diverst jordbrukslandskap där det finns tillgång på habitat med perenna grödor och vild vegetation (till exempel i kantzoner) gynnar både artantal och individantal av spindlar, medan spindlarnas kondition däremot var bättre i mer intensivt utnyttjade landskap dominerade av stora fält med annuella grödor (men i dessa landskap är artantalet lägre och ett fåtal arter dominerar).

 

Mellbrands, det vill säga min egen, avhandling tänker jag inte avhandla i större utsträckning, jag har ju skrivit om den förr här på bloggen. I mycket kort sammanfattning handlar den om hur marina subsidier (dvs näringskällor från havet) utnyttjas av spindlar på stränder och hur detta påverkar spindlarnas roll i strandfödoväven. Några av resultaten är att strandlevande spindlar även i vårt klimat utnyttjar marina näringskällor i mycket hög utsträckning, vilket påverkar både spindlarnas densitet och födovävens struktur i strandekosystem. Spindlarna utnyttjar marin näring inte bara nere vid vattenlinjen utan även en bra bit inåt land, vilket innebär att de även fungerar som vektorer för att transportera näring och energi från akvatiska ekosystem in i landekosystem.

 

Kolbs avhandling är i princip en variation på samma tema som min. Kolb har också studerat subsidiers effekt på landekosystem, men då specifikt vilken effekt skarvkolonier har på både landekosystemet där kolonin finns och akvatiska ekosystem i kolonins närhet.  Avhandlingen handlar inte alls så mycket om spindlar som Öbergs och min, men spindlar är absolut en del i den och är man intresserad av främst spindlar i subsidiesammanhang så kompletterar Kolbs avhandling min egen väldigt bra (eftersom min inte alls tar upp sjöfågelkolonier som subsidier). Ur spindelsynpunkt är ett viktigt resultat från avhandlingen att det finns en mycket tät koppling mellan det som händer i sjöfågelkolonin på land och omgivande vatten - i princip koncentrerar sjöfåglarna näring som hämtats från stora områden till havs till ett litet område precis runt kolonin, vilket producerar en lokal övergödningseffekt där. Eftersom stora näringsmängder gynnar produktion av bland annat fjädermygg, vilka är en viktig resurs för landlevande spindlar, finns här en tydlig återkoppling mellan land och vatten.