Long time no blog...
Det är lite skrämmande att se att senast jag bloggade låg isen kvar ute. Men jag har haft för fullt upp, och har det egentligen nu också.
På sista tiden har det varit mycket entomologiska föreningen. Jag har åkt in i styrelsen i Stockholms entomologiska förening, och förra veckan kom äntligen tidningen Yrfän (som jag sitter i redaktionen för) från tryckeriet! Den blev snygg och jag är nöjd, förutom att namnen på ett par spindelfamiljer har blivit kursiverade. Det frånsäger jag mig allt ansvar för, det är förstås ett stort no-no att göra det och jag skulle aldrig göra det. Men det har blivit så, tyvärr. men förutom det är jag nöjd.
Jag och en annan redaktionsmedlem deltog i en floraochfaunavårdskonferens i Uppsala förra veckan och delade då ut vår tidning till höger och vänster. Alla kommentarer vi fått har varit positiva hittills, roligt. I samma veva hade jag ett möte med svenska entomologiska föreningens (SEFs) ordförande och artdatabankens koordinator vid faunaväkteriet - jag har nämligen också på något vis råkat påta mig att bli den nya koordinatorn för faunaväkteriet vid SEF...jag vet inte riktigt hur jag ska angripa detta än, men vi får väl se
Sen har jag varit på Gräsö för första gången sen jag fältjobbade där senast under mitt doktorandprojekt. Allt var sig precis likt (fast det var lite tidigare på året än jag är van att se det - tussilago och blåsippor blommade) och jag vill verkligen dit snart igen! Jag guidade ett par medlemmar i min spindelgrupp på facebook (Spindelnätet) som håller på med ett hoppspindelfotoprojekt till lokalen för Pseudicius encarpatus som jag hittade där 2005. Hela tio år sen nu, otroligt! Och jag har undrat hur Pseudiciusarna mår däruppe, det var inte tio år sen jag såg dem sist men det var många år sen och lokalen är ju så liten att populationen är ganska känslig bara därför. Men de fanns kvar och verkar ha det bra, men det var så kallt att de jag hittade satt och tryckte i sina bon och knappt kunde röra sig, något man inte är van i vad gäller just hopppspindlar...Men vi fick se båda könen och ur fotosynpunkt är det ju bra att de inte är så livliga, att vi var där så tidigt gjorde också att tärnorna som brukar häcka på Pseudiciusskäret inte börjat med det än (för de blir ganska sura om man hänger länge på deras skär...) samt en del annat i spindelväg, vilket var roligt. Bland annat den fina lilla Steatoda aculeata som jag inte sett där tidigare.
Pseudicius encarpatus, vitbrämad hoppspindel - hane
och Pseudicius encarpatus, vitbrämad hoppspindel - hona
Steatoda albomaculata. En vacker släkting till fettspindlarna (Steatoda bipunctata) som bor hemma hos mig och som jag alltid förgäves hoppar ska lyckas äta upp alla mina bladlöss på balkongen.
Spindelnätetgruppen växer stadigt, och har växt ganska snabbt och mycket på sista tiden. I går nådde vi tusen medlemmar, otroligt! Få se hur det går, jag har läst nånstans att tusen (vi är 1002 nu) är nån slags magisk gräns när facebookgrupper börjar bli svåra att administrera...men det är fantastiskt att så många är nyfikna på spindlar!
Så...mycket kryp nu. På söndag har vi en spindelutflyktför de spindelrädda i Spindelnätet, sen ska jag ner till Skåne för att hjälpa syster Petra med Sweden International Tattoo och då har jag lovat en bekant vid lunds universitet att vi ska göra en spindelexkursion och titta på några av våra sällsyntare och häftigare arter. Om vi kan hitta dem...
Kommentarer
Trackback