Ikappbloggning: Orkestrar och speleri

På Gotland har mitt spelande tvingats förändras mycket, och tyvärr mycket till det sämre (men inte enbart). Efter att de senaste åren ha spelat bara och enbart kornett i två bra orkestrar, så spelade jag under 2016 mest trumpet, och i två ensembler som inte har den nivå jag är van vid och därmed bjuder på alldeles för lite utmaningar (i den ena har jag rått bot på det genom att byta instrument). Under hösten började jag också spela blockflöjt med ett par kolleger på länsstyrelsen.
 
Ensemblerna:
 
Gotlands blandade blåsare är en amatörblåsorkester. Jag spelade från början trumpet här, men som sagt, utmaningarna är inte tillräckliga varken vad gäller repertoar eller orkesternivå, så i slutet av förra året erbjöd jag mig att försöka spela tuba om jag blev kvar på Gotland efter nyår. Och jag blev ju kvar, så nu spelar jag plötsligt tuba. Tuban fyller två funktioner: Dels saknas det tuba i orkestern, de enda basinstrumenten som fanns när jag började var en elbas och en baritonsax och det går inte igenom tillräckligt i en blåsorkester. Så både jag och dirigenten saknade tuba. Så där kan jag bidra med något som verkligen behövs och som jag själv saknat mycket i orkestern, och för mig blir det en utmaning att lära mig ett nytt instrument. Så nu spelar jag tuba. Jag fick låna en av en person som dirigenten kände, tuban ifråga är en gammal (riktigt gammal) F-tuba som kanske egentligen är mer lämplig för sextettspel. men det är vad som fanns.
 
Tuban är liten för att vara en tuba, vilket är skönt för mig ur logistisk synpunkt (inga problem att få in den i min lilla Golf t.ex.), men för orkestern vore det bättre med något större i djupare tonläge än en liten F-tuba. Men det är bättre än ingen tuba alls, till och med när det är jag som spelar.
 
Personen jag lånade den av sade att det var en esstuba, och jag undrar om han använt den som det? Jag blev därför väldigt förvirrad i början eftersom ingenting lät som det skulle och jag hittade inte rätt ton (dvs vad som hade varit rätt ton om det varit en esstuba...). Eftersom jag är trumpetare är tubamunstycket så stort för mig att jag kan intonera ett helt tonsteg (ibland mer) upp eller ner på samma grepp, och eftersom jag alltså kunde intonera mig till ett ess på naturtonsgrepp som alltså egentligen gav ett F, så förutsatte jag att det var jag som var dålig på att träffa rätt ton snarare än att tuban egentligen var stämd i något annat. Tills jag satte mig och övade med dirigenten för orkestern i onsdags, för när vi var två som spelade ihop gav det sig ganska omgående att den faktiskt inte kunde vara stämd i ess! Och oj vad mycket lättare allt blev när jag kom underfund med det! I torsdags spelade jag mitt första rep på tuba, och med tanke på hur dåligt det gick kvällen före med dirigenten så gick det mycket över min förväntan på repet. Därmed inte sagt att det gick bra, det gjorde det inte, men jag träffade de flesta tonerna i alla fall och jag känner mig hemma med transponeringen (för F-stämmor finns förstås inte). Så nu är det bara att öva...
 
"Pastoratsorkestern" är en liten kyrkoensemble som jag blev tipsad om av en kollega på länsstyrelsen som spelar flöjt där. Det är helt enkelt en liten samling blåsare som fungerar ungefär som en kyrkokör: en liten ensemble ledd av kantorn i en församling som spelar utifrån de musikaliska behoven i den församlingens kyrkor. Jag spelar trumpet här. Det är en märkligt sammansatt ensemble, så kantorn skriver alla arr för det finns inget färdigskrivet som passar. Jag hade hoppats att den här ensemblen skulle ge lite mer musikaliska utmaningar, men så är det tyvärr inte. Men jag stannar, för just nu är det bara här jag spelar trumpet och jag vill ju gärna göra det i något sammanhang....
 
Länsstyrelsens blockflöjtensemble (det är inte ett namn, den har inget namn) kom till för att en kollega till mig visade sig spela blockflöjt. Eftersom vi båda hade spelabstinens (hon hade flyttat ifrån sin blockflöjtsensemble i Stockholm till Gotland) så bestämde vi oss för att spela lite ihop. Som tur var hade mina blockflöjtar fått följa med till Gotland, trots att jag inte spelat på dem alls på många år - men jag ville inte lämna instrument i förrådet i stockholm.  Vi hittade en kollega till som ville vara med, och sedan dess har vi spelat blockflöjt en gång i veckan. Förra terminen satsade vi på jullåtar att spela på länsstyrelsens julfest, i år satsar vi lite högre och har hittills börjat ge oss på ett lite svårare stycke (originalmusik för blockflöjt). Så nu behöver jag öva blockflöjt också...
 
Sammanfattningsvis kan sägas att jag fortfarande saknar något verkligt givande sammanhang att spela trumpet i, men jag har åtminstone aldrig spelat så här många och så här olika instrument parallellt någonsin...
 
(jag ska komplettera det här inlägget med en bild på tuban, måste bra ta en sådan bild först)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0