TV-stjärnor i halmhatt...

Solna brass var på tv4 nyligen då de spelade på jubileumsmarathon i Stockholm, i halmhatt och allt.
 
 

Kommentarer

För tillfället kan åtminstone jag inte kommentera här. Är det någon mer som har problem med att kommentera så hoppas jag att det ordnar sig snart! Jag har gnällt på blogg.se...

Spindlar och andra kryp på Gotland

Förra veckan fältundervisade jag på Gotland. Det var på samma fältfaunistikkurs som jag undervisat på i ganska många år nu, men jag har aldrig varit med på deras fältvecka förr. Men så i år blev det äntligen av!
 
Vi var totalt elva studenter och tre lärare på kursen som tillbringade en vecka på södra Gotland. Upplägget var generellt en fågelexkursion till fågelmärkningsstationen i Sundre på morgonen (som studenterna turades om att åka med på), frukost, arbete med olika inventeringsprojekt i grupper eller ensamma under dagen, och nattfjärilsfångst på kvällen. Kursansvarige Lars hade två studenter som hade nattfjärilar som projekt och ansvarade för fågel- och nattfjärilsexkursionerna på mornar och kvällar, vi andra lärare hade övriga studenter uppdelade mellan oss och jobbade främst på dagarna-  även om vi ibland följde med och tittade på fåglar och nattfjärilar för skojs skull.
 
Ringmärkning i Sundre i ottan - tubkikarna är på plats utanför fågelstationen.
 
c
 
 
Vi bodde på Holmhällar, som var jättefint. Jag delade stuga med Linda, den tredje läraren på kursen, och vi hade det väldigt lyxigt i en stuga med eget kök och badrum. Utanför kryllade hela stället av kaniner - jag följder med Lars och lyste efter nattfjärilar första kvällen, och vi såg betydligt fler kaniner än fjärilar (och då såg vi ändå en del fjärilar...). Kaninerna var överallt och man fick verkligen se upp när man körde i området, dag som natt. De var inte särskilt rädda av sig heller...
 
Ett litet taggfly.
 
 
 
Jag handledde ett spindelprojekt, ett dyngbaggeprojekt och ett blomflugeprojekt (det sista tillsammans med Lars). Jag är ju dock ingen expert på vare sig blomflugor eller dyngbaggar, så jag kände nog att min insats här mest inskränkte sig till att agera chaufför och se till att studenterna kom ut till lämpliga områden där de kunde fånga djur. Vilket var ganska enkelt för insektsprojekten. Spindelgruppen hade det lite krångligare eftersom de använde tre olika inventeringsmetoder och behövde därför lite mer handledning, men resultatet blev bra - de fick ihop ett inte alls föraktligt antal arter, varav ett par som är mer eller mindre speciella för Gotland och minst en rödlistad art (och det finns inte så många rödlistade spindlar). Vissa familjer hittade vi tyvärr nästan bara juveniler av (som inte går att artbestämma), men det var däremot högsäsong för adulter av de stora hjulnätspindlarna och det var gott om särskilt stora kors- och kvadratspindlar ute i olika färgvarianter.
 
Korsspindel.
 
 
 
 
Kvadratspindel (tyvärr dålig bild, men den här var väldigt vackert ljusgrön). De här kommer i massor av färgvarianter, och här var det vanligt med ljusgrönt. Jag får mycket frågor om dem och den nära släktingen marmorspindel så här års, de blir ganska stora och märks mycket med sina olika ofta klara och vackra färger. Och som alltid när folk frågar om spindlar som är hyfsat stora och med vackra färger så undrar de om de verkligen är svenska... 
 
 
 
Getingspindel - här kan man verkligen förstå om folk undrar om den är svensk. Och det har den inte varit så väldigt länge faktiskt, det här är en art som är på spridning norrut. men håll med om att den är vacker!
 
 
Tyvärr hade spindelstudenterna vissa utrustningsproblem - fallfälorna som följt med från Lund visade sig vara burkar som inte alls var särskilt lämpade som fallfällor, dels var de väldigt stora och djupa vilket gjorde dem jobbiga att gräva ned i den steniga alvarmarken, dels hade de lös botten (!) vilket var synnerligen opraktiskt när de skulle plockas upp...men det fångades spindlar i alla fall! Och som tur var hade de fått med sig bra lock till fällorna eftersom det regnade en del de första två dagarna (men efter det blev vädret riktigt fint).
 
En dålig variant på fallfälla...
 
 
...men med bra lock.
 
 
 
Fina fina alvarmarker - men hårda och steniga att gräva i (fast här ska inte klagas, de kan ju prova på att gräva ner fällor på klippiga granitstränder i skärgården istället! Det här är ju åtminstone bara kalksten!).
 
 
Men den bästa spindellokalen var nog faktiskt ett litet sandtag som såg ganska trist ut men visade sig hysa åtminstone en, kanske två, rödlistade spindelarter: Hahnia montana och en Cheiracanthiumart som jag tror är den rödlistade Cheiracanthium campestre.
 
 
 
Cheiracanthium campestre eller? I fallet nedan misstänker jag att det kan vara t.ex. Cheiracanthium virescens istället - men vi hade ett antal Cheiracanthiumar med likartat utseende från olika platser, och åtminstone en av dem verkade absolut vara en C. campestre.
 
 
 
Medan spindelgruppen grävde fallfällor, håvade och sållade förna ägnade sig min dyngbaggestudent åt att lägga ko- och fårbajs i blöt, och min blomflugestudent åt att håva bland blommorna. Ibland kunde de göra detta på en och samma lokal - t.ex. här, en fin välbetad kohage med blomrika vägkanter precis utanför staketet - men ofta fick blomflugestudenten istället följa med grupperna som jobbade med bin och humlor.
 
 
 
 
Silversmygare.
 
 
Silversmygare och ett vildbi av något slag.
 
 
 
Själv blev jag rejält förkyld redan första dan på Gotland och gick sen och snorade och hostade och nös resten av veckan. Trist! Men kursen var ändå trevlig, trots långa arbetsdagar för en febrig lärare (men man ska ju inte klaga på att man har arbetssamma studenter som sitter och jobbar på lab till sent på kvällarna...). Men en av kvällarna tittade Jonas Sandström, som jobbar på artdatabanken med bl.a. spindlar, in och det var väldigt trevligt att få träffa honom eftersom jag inte gjort det innan. Bra att ha lite koll på de få andra människor som sysslar med spindlar i Sverige!
 
Näst sista dagen redovisade grupperna sina projekt och vi städade och packade in all labutrustning i bussarna inför resan mot Lund. Sista kvällen blev det nattfjärilsfångst med vinsnören istället för kvicksilverlampa (och lite nattaktiva björnspindlar såg vi också). Sista dagen lämnade vi Holmhällar tidigt på morgonen, körde norrut mot Visby och stannade på flera trevliga insektslokaler på vägen. Bland annat fick vi se imponerande stora smedbockar, blåvingad gräshoppa och grönfläckig vitfjäril (nytt kryss för mig!).
 
Grönfläckig vitfjäril - tyvärr har jag bara en bild genom en håv, de jag försökte ta utanför blev bara dåliga. Det var fint och varmt väder den här dan och fjärilarna var väldigt aktiva och vägrade sitta still. Men man ser ju åtminstone att den är grönfläckig!
 
 
 
Vinterflickslända (tror jag?).
 
 
 
Smedbockar är rejält stora skalbaggar!
 
 
 
 
Herr och fru smedbock. Hanne (störst) och hona (borde inte honan heta smedget förresten?).
 
 
 
 
Men jag är förstås mest nöjd med att ha fått se ett par spindlar som jag inte sett förut (eftersom jag inte letat spindlar på Gotland förut)! Tyvärr har jag ingen bild på den pyttelilla Hahnia montana men jag är väldigt glad att vi hittade den och att vi fick adulta ex som gick att artbestämma.
 
 

Batteribekymmer i dubbel bemärkelse!

...har präglat augusti månad.
 
Först vad gäller min mobiltelefon. Det batteriet är totaltslut så mobilen laddar ur sig väldigt snabbt och laddar ur sig omgående om man faktiskt använder den. Det har varit så enb tid och jag har bytt batteri i den tidigare, men nu är det värre än nånsin och eftersom mobilen ifråga är i det närmaste antik med mobiltelefonmått mätt och håller på att falla sönder ändå så känns det inte lönt att investera något i den. Länge har jag inte brytt mig så mycket om batteristrulet eftersom jag mest använder min finska jobbmobil i Finland, min egen svenska använder jag nästan bara när jag någon gång är i Sverige vilket varit sällan och ganska kortvarigt. 
 
Men nu i augusti  har jag lite temporärt flyttat tillbaka till Sverige för att göra allt mitt fältjobb här, och att telefonen är så dålig blev då snabbt ett problem. Det var ett rejält problem den gångna veckan som jag tillbringade med fältundervisning på Gotland och behövde hålla kontakt med ett antal studenter som var ute på olika håll och med de andra lärarna (att täckningen var dålig på södra Gotland gjorde inte direkt det hela bättre. Totalt tillbringade nog telefonen mer tid på laddning än ute i fält, och då dog den ändå ibland. Så om någon försöker ringa mig och ingen svarar på mobilen så beror det nästan säkert på att batteriet är dött. Jag har länge dragit mig för att skaffa en ny mobil eftersom jag använder den så lite i Finland, jag har tyckt att jag nog kan vänta tills jag flyttar tillbaka till Sverige - men det är nog ändå dags nu kanske...
 
Batteriproblem nummer två står Laban för. Laban har gått som en klocka sedan han flyttade till mig i Finland, han har kört rundor i skåärgården, till Helsingfors, och ända till Ösel i Estland. Laban fick följa med till Stockholm i augusti och allt gick bra - tills jag kom tillbaka från Gotland och hittade en Laban med oförklarligt heldött batteri på parkeringen. Inte ens centrallåset fungerade (vilket ledde till att startkablarna fick rotas fram ur bagaget inifrån baksätet eftersom man inte kommer in i bakluckan på Laban utifrån med nyckel). Rundringning till bekanta i området slutade med att snälla Lasse kom för att hjälpa till att medels startkablar få igång Laban - något som misslyckades kapitalt eftersom Lasses bilbatteri var helt inkapslat i plast och dessutom placerat ganska oåtkomligt, så man kom inte åt minuspolen! Lasse konstaterade att det var bra att han upptäckte det nu när det inte var hans bil det var fel på, det hade ju lätt kunnat bli ett stort problem om det varit den som behövde startas...
 
Senare samma kväll kom Laban igång tack vare en snäll parkeringsvakt som hade en bil där batteriet inte var inneslutet i plast. Jag körde en sväng till Södertälje och tillbaka för att ladda batteriet och hoppades att det hela nu skulle vara ur världen, trots att jag inte hade (och fortfarande inte har) en aning om varför batteriet laddat ur - inga lysen eller lampor eller något annat var igång. Så naturligtvis var det inte ordnat alls. Dagen efter (igår) startade Laban väldigt nätt och jämt efter ett antal försök. Jag jobbade på Ornö igår, så jag hoppades att Södertäljeturen helt enkelt varit otillräcklig för att ladda batteriet tillräckligt och att de totalt tio milen fram och tillbaka till Ornö skulle räcka. Men ack nej. Det gick visserligen något lättare att starta i morse än igår, men det var fortfarande lite med nöd och näppe.
 
Jag hade egentligen velat låta bilen stå idag och ägna mig åt runtringning till folk på ett par av mina öar, men jag vågade inte utan kände mig tvungen att köra en ordentlig runda så att jag förhoppningsvis får igång den i morgon också. Då blir det en tur till en verkstad som får kolla om det är fel på batteriet eller om det är något annat, och vid det här laget hoppas jag på batteriet, det är åtminstone enkelt att byta...Varför ska sånt här alltid hända när det är som mest olämpligt? Normalt använder jag bilen någon enstaka gång i veckan (och den klarar alldeles utmärkt att stå oanvänd däremellan!) och det värsta som skulle hända om den inte startade är att jag skulle få problem att ta mig till orkesterrepet. Men nu på sommaren kör jag mycket kors och tvärs till olika skärgårdsöar och behöver den verkligen i jobbet - så håll tummarna för att det är något som går snabbt och lätt att hitta och fixa!
 
För jag behöver åka till Finland snart och då kommer bilen att stå oanvänd flera dagar medan jag är borta...
 
Ber om ursäkt för den långa griniga harangen, ska snart bättra mig. Nästa inlägg kommer att handla om fina Gotland.

Pausspindel

Nu åker jag till Gotland för fältundervisning i en vecka, om spindlar, vad annars? Jo, lite dyngbaggar blir det faktiskt också - hm, det känns lite som om jag får ta ansvar på kursen för såna djurgrupper som andra tycker är äckliga? Jaja, bara ge mig ormarna också, de kan jag åtminstone till skillnad från dyngbaggarna. Men det blir nog bra med det.
 
Av denna anledning kommer aktiviteten på bloggen att vara låg (läs: obefintlig) pga avsaknad av internet och mycket utomhusjobb, och därmed gör bloggen nu ett uppehåll på en vecka. Tills fältveckan är över får ni njuta av denna gröna bladspindelhona med gröna ägg i sitt gröna bo (man blir nästan förvånad över att silket faktiskt är vitt?). Och är ni också ute i skog och mark nu kanske ni har turen att få se en riktig sån här? 
 
 

Hitta djuret!

Lätt kanske, men visst är den snyggt kamouflerad?
 
 
 

Trassligt värre...

...är det att ömsa skinn om man är en lockespindel.
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0