Älgsafarin som blev en vildsvinssafari
I går var jag och några andra ekologer på grillfest i Tumba eftersom vår australiske postdoc snart ska åka hem. Det blev en jättefin kväll med fantastiskt väder, vi grillade och lärde Aaron spela kubb, och sedan framåt kvällen insåg vi att han faktiskt inte hade lyckats få se en älg under det år han tillbringat i Sverige trots att han varit ute i naturen mycket -det duger ju inte! Så vi organiserade raskt en älgsafari runt en närbelägen sjö.
Vi körde runt sjön och spanade flitigt efter älg i varje skogskant och på varje fält. Vi såg ett antal rådjur och harar, en räv och massor massor av vildsvin (bland annat en flock med massa kultingar!), men naturligtvis inte en endaste älg. Vildsvinen var dock en god kompensation eftersom Aaron förstås inte sett sådana heller, och det hade inte heller vår guide och värd Kristoffer som ändå är född och uppvuxen i området och fågelskådat, scoutat och i största allmänhet varit mycket ute där. Konstigt, annars dyker det minsann upp älgar lite överallt, men när man är ute rätt tid på dygnet i ett riktigt bra område och med ett antal ekologer som hjälps åt att spana, då får man minsann inte se en enda. Men vildsvinskultingarna var förstås söta!
Vi körde runt sjön och spanade flitigt efter älg i varje skogskant och på varje fält. Vi såg ett antal rådjur och harar, en räv och massor massor av vildsvin (bland annat en flock med massa kultingar!), men naturligtvis inte en endaste älg. Vildsvinen var dock en god kompensation eftersom Aaron förstås inte sett sådana heller, och det hade inte heller vår guide och värd Kristoffer som ändå är född och uppvuxen i området och fågelskådat, scoutat och i största allmänhet varit mycket ute där. Konstigt, annars dyker det minsann upp älgar lite överallt, men när man är ute rätt tid på dygnet i ett riktigt bra område och med ett antal ekologer som hjälps åt att spana, då får man minsann inte se en enda. Men vildsvinskultingarna var förstås söta!
Tång sedd från rymden
Eller nästan i alla fall. I dag har jag roat mig med att leta tångvallar på stränder med hjälp av flygbilder. Ibland funkar det, sen är det bara hoppas att det finns tång där på riktigt också när man väl kommer dit. Hyfsat snart tänker jag försöka besöka stranden på bilden, som ligger på Utö.
Fältsäsongsstart!
I år börjar den sent, fältsäsongen. Detta eftersom jag avslutat försöken och provtagningarna på Gräsö som jag tidigare varit tvungen att börja med redan i mitten av maj. Gräsö är fint, och när vädret är fint är det helt underbart att vara där och jag kommer att sakna det i år. Men i maj är det ofta rått, kallt och blåsigt, så de där första två veckorna av säsongen, ibland längre (dvs en bit in i juni) brukar jag jobba i vantar, mössa och varma tröjor och elda i kaminen i stugan. Det slipper jag i år och det har jag varit glad för de senaste veckorna när temperaturen gått neråt 8 grader här i Stockholm om dagarna. Gräsö är både längre norrut och ute vid kusten, så temperaturen där är oftast lägre än här. Utan att ta blåsten med i beräkningen. Men nu är vädret fint igen och då vill man ju mycket hellre jobba ute än inne på kontoret! Tur då att det finns mycket att fältjobb att göra från och med början av juni. Här kommer ett förenklat fältschema (ännu smått preliminärt).
Juni:
Juni startas med provtagningar på stränder i Himmerfjärden för ett projekt där vi tittar på effekter av övergödning för näringsflöden upppå stränderna. Detta innebär troligen några dagars boende på Botans fältstation Tullbotorp söder om Södertälje. I början av juni tänkte jag även sätta igångprovtagningarna för ett nytt projekt som går ut på att undersöka födokedjor i tångvallar. I praktiken innebär detta mätning av storleken på tånghögar och insamling av tång och småkryp, i synnerhet spindlar, i dem. Problemet här är att hitta lokaler: Jag behöver stränder med mycket tång (och med lite tång också, men det är inte direkt svårt att hitta), och i början av juli ska jag börja leta efter sådana på Utö och en del andra ställen som inte är för svåra att nå i södra skärgården. Och provta där om jag lyckas förstås. En helg på Utö blir det nog i vilket fall.
Juli
Till midsommar åker jag ner till Skåne och fortsätter med "tångprojektet" på skånska stränder under början av juli. Ska bli trevligt att jobba där som omväxling! Och med systrarne som fältassistenter blir det ju ännu trevligare. Efter det ska jag ha lite semester för att åka till Tyskland och spela. Sedan åker jag tillbaka och hinner kanske göra någon provtagning till på Himmerfjärdslokalerna (om jag inte lämnar det åt assistenten Malin) innan jag åker tillbaka ner till Skåne för att hålla min årliga föreläsning och exkursion om spindlar på fördjupningskursen i faunistik på Lunds Universitet. Eventuellt kan jag passa på att komplettera lite mer tångprovtagningar om det behövs. Tillbaka i Stockholm ska jag försöka hålla mig i stan åtminstone ett par dar för att se Petra göra högvaktsspelningar med Malmö Brandkårs Musikkår.
Augusti
I slutet av juli och/eller början av augusti ska jag provta tillsammans med Jocke på hans öar i Trosa skärgård för ett gemensamt projekt om grunda vikar och näringsflöden både till och från land (Jocke jobbar i vattnet, jag jobbar på land). Med lite tur kan jag hitta en bra tångstrand på Askö att provta på också.
I augusti är det dags för den sista provtagningen i Himmerfjärden. Kanske måste jag göra lite mer jobb med tångprojektet också, beroende på hur väl jag lyckats tidigare under sommaren.
Juni:
Juni startas med provtagningar på stränder i Himmerfjärden för ett projekt där vi tittar på effekter av övergödning för näringsflöden upppå stränderna. Detta innebär troligen några dagars boende på Botans fältstation Tullbotorp söder om Södertälje. I början av juni tänkte jag även sätta igångprovtagningarna för ett nytt projekt som går ut på att undersöka födokedjor i tångvallar. I praktiken innebär detta mätning av storleken på tånghögar och insamling av tång och småkryp, i synnerhet spindlar, i dem. Problemet här är att hitta lokaler: Jag behöver stränder med mycket tång (och med lite tång också, men det är inte direkt svårt att hitta), och i början av juli ska jag börja leta efter sådana på Utö och en del andra ställen som inte är för svåra att nå i södra skärgården. Och provta där om jag lyckas förstås. En helg på Utö blir det nog i vilket fall.
Juli
Till midsommar åker jag ner till Skåne och fortsätter med "tångprojektet" på skånska stränder under början av juli. Ska bli trevligt att jobba där som omväxling! Och med systrarne som fältassistenter blir det ju ännu trevligare. Efter det ska jag ha lite semester för att åka till Tyskland och spela. Sedan åker jag tillbaka och hinner kanske göra någon provtagning till på Himmerfjärdslokalerna (om jag inte lämnar det åt assistenten Malin) innan jag åker tillbaka ner till Skåne för att hålla min årliga föreläsning och exkursion om spindlar på fördjupningskursen i faunistik på Lunds Universitet. Eventuellt kan jag passa på att komplettera lite mer tångprovtagningar om det behövs. Tillbaka i Stockholm ska jag försöka hålla mig i stan åtminstone ett par dar för att se Petra göra högvaktsspelningar med Malmö Brandkårs Musikkår.
Augusti
I slutet av juli och/eller början av augusti ska jag provta tillsammans med Jocke på hans öar i Trosa skärgård för ett gemensamt projekt om grunda vikar och näringsflöden både till och från land (Jocke jobbar i vattnet, jag jobbar på land). Med lite tur kan jag hitta en bra tångstrand på Askö att provta på också.
I augusti är det dags för den sista provtagningen i Himmerfjärden. Kanske måste jag göra lite mer jobb med tångprojektet också, beroende på hur väl jag lyckats tidigare under sommaren.
Tji fick tjuven...
..Svalan är kvar i boet!
I morse när jag skulle bege mig till bussen var hänglåset jag använder för att låsa fast cykeln (av märket Svalan) nästan genomklippt på två ställen! Men antingen hade förövaren störts innan han helt hunnit få loss låset, eller så upptäckte han att det inte var så lättforcerat ändå och gav upp eftersom det förutom kedjan och hänglåset finns ett lås till, ett bra godkänt sådant...i vilket fall behöver min cykel ett nytt hänglås, men det är det värt! Flera och bra cykellås lönar sig!
I morse när jag skulle bege mig till bussen var hänglåset jag använder för att låsa fast cykeln (av märket Svalan) nästan genomklippt på två ställen! Men antingen hade förövaren störts innan han helt hunnit få loss låset, eller så upptäckte han att det inte var så lättforcerat ändå och gav upp eftersom det förutom kedjan och hänglåset finns ett lås till, ett bra godkänt sådant...i vilket fall behöver min cykel ett nytt hänglås, men det är det värt! Flera och bra cykellås lönar sig!
Årets första utegrillning
I går var det premiär för att grilla ute, något man ju egentligen kunde gjort för länge sen med tanke på det väder som varit, men nu var det dags. Elin och jag tog oss ut på Järvafältet och tillbringade kvällen vid Säbysjöns strand där vi avnjöt såväl grillade bananer som ropande storlom och en fantastisk solnedgång.
Det var en varm kväll, men Elin tyckte ändå det var dags att ta på de långa strumporna. Kanske mest på grund av myggen, för temperaturen var minst sagt behaglig.
Elin fågelskådar storlom. Vi hörde även årets första gök, och det västerut ! Vi förde därefter en längre filosofisk diskussion om det faktum att det inte finns några positiva gökar! Av de fyra väderstrecksgökarna är tre negativa medan västergök visserligen är bästergök, men hur bra är det att vara bäst när det man har att jämföra med är dödergöken, sorgegöken och tröstergöken? Vårligt var det i alla fall.
Dålig bild på herr och fru storlom, långt borta på andra sidan sjön. De var tyvärr för långt bort för att synas bra, ens i kikaren, men vi fick i alla fall se dem. Och lätet är ju så underbart.
Solnedgång över Säbysjön.
Det var en varm kväll, men Elin tyckte ändå det var dags att ta på de långa strumporna. Kanske mest på grund av myggen, för temperaturen var minst sagt behaglig.
Elin fågelskådar storlom. Vi hörde även årets första gök, och det västerut ! Vi förde därefter en längre filosofisk diskussion om det faktum att det inte finns några positiva gökar! Av de fyra väderstrecksgökarna är tre negativa medan västergök visserligen är bästergök, men hur bra är det att vara bäst när det man har att jämföra med är dödergöken, sorgegöken och tröstergöken? Vårligt var det i alla fall.
Dålig bild på herr och fru storlom, långt borta på andra sidan sjön. De var tyvärr för långt bort för att synas bra, ens i kikaren, men vi fick i alla fall se dem. Och lätet är ju så underbart.
Solnedgång över Säbysjön.
Spindlar vid Säbysjön
Dagens utflykt till Järvafältet (se förra inlägget) ägnades förstås mest åt spindlarna, som alltid.
Vid vattnet fanns massor av vargspindlar, mest Pardosa lugubris. Här en hanne som solar på en pinne.
ProvrörsPardosa?
De fanns inte bara vid, utan även på vattnet...
En spindel man ofta hittar nära vatten: Tetragnatha extensa.
Och så en nätspindel med ett vackert glittrigt nät som jag vill tro tillhör familjen Dictynidae.
Spindeln:
Vid vattnet fanns massor av vargspindlar, mest Pardosa lugubris. Här en hanne som solar på en pinne.
ProvrörsPardosa?
De fanns inte bara vid, utan även på vattnet...
En spindel man ofta hittar nära vatten: Tetragnatha extensa.
Och så en nätspindel med ett vackert glittrigt nät som jag vill tro tillhör familjen Dictynidae.
Spindeln:
Vår? Sommar? Försommar!
Nu börjar man bli så bortskämd med vackert väder att man nästan räknar med utflyktsväder på helgerna. Denna lördag blev det en cykeltur längs Säbysjöns västra sida med stopp för fågel- och spindelskådning.
Blommande slån i en skogskant. Bakom slånen skymtar en blommande hägg.
Säbysjön: Utsikt norrut från fågeltornet.
Precis nedanför fågeltornet låg ett par knipor, här är hannen:
Alldeles fantastiskt grönt är det så här års!
Fin bok!
Och så måste jag ju tacka igen för den fantastiskt fina spindelboken jag fick av systrarna! Full av underbara spindelfoton är den!
Skärgårdskryss-ning
Både på båten och framme i Sandhamn ägnade vi oss åt fågelskådning. Andra aktiviteter var krypletning och lunch på medhavda pannkakor. Utanför Sandhamn fanns en trevlig liten strand med ett ännu trevligare fågelskär utanför.
Tyvärr var skäret lite längre bort än kikarna räckte, men en del fågelkryss för året blev det ändå. Totalt stannade dagslistan på 20-talet arter:
Fiskmås
Skrattmås
Gråtrut
Havstrut
Fisktärna
Vigg
Gräsand
Ejder
Knölsvan
Grågås
Storskarv
Strandskata
Sädesärla
Lövsångare
Gransångare
Kråka
Skata
Korp
Havsörn
(Fiskgjuse -osäker obs)
Rätt som det var kom det en väääldigt stor båt och skymde skäret för oss...
Krypletningen resulterade i små små svarta mattvävarspindlar, nästan lika små hoppspindlar av arten Sitticus saltator, samt en vargspindel av arten Alopecosa fabrilis.
Liiiten hoppspindel:
Välkamouflerad vargspindel:
Bättre bild på vargspindeln:
En naturvetenskaplig helg
Elin hälsade på i helgen, och vi bestämde oss snabbt för att om vädret tillät göra en tur ut i skärgården. Tidningens väderrapport spådde skurar, men dessa begränsades till tre droppar på lördag morgon och två på söndagen. Såna skurar har vi inget emot.
Eftersom Elin skulle ut och träffa kompisar på lördagkvällen ägnade vi oss åt stadsnära aktiviteter då, närmare bestämt sysselsatte vi oss på naturhistoriska riksmuseet där vi bland annat besåg den ganska nya utställningen "Den mänskliga resan" om människans evolution. Den var väldigt fin och rekommenderas varmt, och kompletterade fint den äldre utställningen om jordens och livets uppkomst (med de alltid lika imponerande dinousarieskeletten). På den nya utställnignen var Elin och jag i synnerhet fascinerade av den datoranimerade världskartan som simulerade olika människorasers spridning och utbredning över tiden, men jag gillade också starkt hur övrig fauna från perioden före och strax efter senaste istiden arbetats in och att även dessas evolution behandlades (Ja! Ett mammutskelett fanns med!).
På söndagen gjorde vi en tur ut i skärgården. Vi siktade på Grinda men hamnade i stället i Sandhamn vilket var trevligt det med.
Sandhamn var en väldigt pittoresk skärgårdsby, och Elin var naturligtvis kanske inte pittoreskt, men däremot väldigt färgmatchande klädd.
Vintern rasat ut...
Den fantastiska våren fortsätter, i dag är det visserligen lite mulet men värmen håller i sig (i morgon skulle det ju tyvärr bli regn däremot, suck). Min f.d. rumskamrat Sonja kom på besök från artdatabanken i Uppsala och berättade att hela stan där var vild och galen redan i går, vilket Didrik skyllde på statyn av Näcken utanför centralstationen (Uppsala nya tidnings aprilskämt i år var för övrigt att det skulle planteras slingerväxter runt nämnda staty för att den skulle väcka mindre anstöt). Detta kräver nästan en undersökning av om studenterna i Lund verkligen är lugnare och ordentligare än de i Uppsala?
Utanför Botan slår träd och buskar ut så snabbt att man inte alls hinner med, och nu skiftar till och med ekarna i grönt. När jag kom hem nyss kunde jag konstatera att häcken utanför huset som alldeles nyligen bara skimrade skiftade svagt i ljusgrönt redan antagit sin mörkare sommargröna färg, påskliljorna håller på att ersättas av pingstliljor i den stora narcissplanteringen utanför huset mittemot och gymnasieskolan intill höll en egen liten mösspåtagningsceremoni utomhus med allsång av både "Vintern rasar" ("Längtan till landet" heter den faktiskt!) och studentsången. Vårligt värre!
Ett annat vårtecken är att Sjövärnskårens musikkårs uniformsmössa byter färg, från marinblå till vit. Varje år diskuteras det om mössan ska byta färg den 30 april eller den 1 maj, något som visserligen bara är ett problem om man faktiskt har en spelning någon av dessa dagar vilket vi inte har i år (så ingen ser att jag inte kommer att, som Olov uppmanar nedan, bygga om min mössa i kväll). Men man kan ju alltid använda kungens födelsedag som minnesregel. Eller som Olov skrivit på vår hemsida: "Lefve Konungen! Våren är här på riktigt. Det firar vi med att bygga om våra mössor. Vitt kapell, go'vänner. Vitt kapell."
Vinteruniform:
Sommaruniform:
Stökigt...
Min tanke i dag var att städa. Här är rörigt och nästa vecka kommer Elin och då är det ju bra om det finns plats för henne,eller rättare sagt, den enorma gästsängluftmadrassen på golvet (Elin tar inte mycket plats, men madrassen tar sådär halva lägenheten)...
Nåja, så illa är det kanske inte, men städat blev det inte. Fast jag har deklarerat, anmält mig till spindelkonferensen i Bern (se tidigare inlägg), bokat flyg och boende till densamma samt slängt massa tidningar som jag samlat på hög under en längre tid nu. Så ganska duktig har jag varit även om golvet fortfarande behöver dammsugas. Kanske borde jag släppa Kerstin lös i lägenheten, så hade den nog varit åtskilligt prydligare, hon är ju den ordentliga här hemma.
Nåja, så illa är det kanske inte, men städat blev det inte. Fast jag har deklarerat, anmält mig till spindelkonferensen i Bern (se tidigare inlägg), bokat flyg och boende till densamma samt slängt massa tidningar som jag samlat på hög under en längre tid nu. Så ganska duktig har jag varit även om golvet fortfarande behöver dammsugas. Kanske borde jag släppa Kerstin lös i lägenheten, så hade den nog varit åtskilligt prydligare, hon är ju den ordentliga här hemma.
Väsby ängar
Även denna helg har vädret varit fantastiskt, så igår blev det en ny utflykt på Järvafältet. Denna gång blev det en tur till Väsby ängar, en restaurerad våtmark på norra Järvafältet där fåglar och grodor stortrivs. Ängarna är en våt (mycket våt!) betesmark med Hansta naturreservats barrskog på två sidor och mer betesmark på två sidor.
Väster om våtmarken övergår hagen i ekhagmark med fina gammelekar. Stigen är upptrampad av områdets naturvårdare: Highland cattlekossor. För folk går det en vandringsled precis i kanten av våtmarken med fin utsikt. Det finns även en strategiskt placerad fågelutkiksplats eftersom det här är ett bra fågelskådarställe.
Naturvårdarna jobbar hårt...
Ur fågelskådarsynpunkt gav dock inte dagen så väldigt mycket, jag såg bara ett fåtal vanligare arter, men utflykten var ju trevlig i vilket fall. Här en kanadagås.
Sådana var det för övrigt gott om. Grågäss fanns också på plats, och det är inte ofta man ser dem sitta på en pinne tycker jag. Eller en stock.
En favvofågel som det var gott om men svårt att ta bra bilder på var tofsvipa. Fågeln på den undre bilden är inte ljusare, det bara ser ut så på bilden. Tofsvipor är fina men bilder gör dem sällan rättvisa (även om man lyckas ta skarpa sådana) eftersom de mörka partierna i rätt ljus är svarta med metallskimmer i grönt, lila med mera.
I skogen knackade hackspettarna och det rasslade överallt i löven av kryp som också gillade solen och värmen. Här en jordlöpare.
En bra dag, på min ära!
Ja dagen är ju inte över än, men hittills har den varit strålande. För det första är vädret strålande. För det andra har jag lunchat med Marina i dag, vilket gav mig möjligheten att promenera till zootis (zoologiska institutionen) i det strålande vädret och äta lunch utomhus på zootis balkong i det strålande vädret, för att sedan promenera tillbaka till Botan i det fortfarande strålande vädret. Efter eftermiddagens seminarium (som inte var fullt så kul, för att sitta i en mörk föreläsningssal är ju inte vad man helst vill när vädret är som nu hur intressant föredraget än är) fick jag helt oväntat en labassistent två dagar nästa vecka och det behövde jag verkligen. Och som pricken över i gav min handledare mig lov att åka på spindelkonferens i Bern i augusti! Det ska bli jätteroligt och väldigt intressant.
Och om ni inte förstår vad loggan ovan föreställer så är det naturligtvis ögonen på en hoppspindel, en otroligt charmig spindelfamilj med stora mörka ögon som är alla spindelintresserades favoriter...
Fint väder!
Ända sen förra helgen har vädret varit fantastiskt fint: Strålande sol, klarblå himmel och varmt hela dagarna varje dag! Blommor, buskar och träd slår ut i stort sett medan man tittar på dem och rabatterna på gården prunkar av blommande vitsippor, violer, ginst, pärlhyacinter, tulpaner och påskliljor. Hoppas hoppas att vädret håller i sig över helgen, i så fall blir det nog en utflykt till Säbysjön eller Väsby ängar (i Hansta naturreservat) i helgen för lite fågelskådning.
Vår!
I dag var vädret riktigt fantastiskt: sol, blå himmel, och varmt nog att vara utan jacka så länge man inte satt stilla. Det blev därför en utflykt till Hansta naturreservat där spindlarna spelade, fåglarna sjöng och snokarna slingrade sig. Fantastiskt trevligt och vårigt med andra ord.
I Hansta finns fina lundar med gammelekar och hasslar.
Och marken var täckt av vitsippor, blåsippor och vårlök i massor massor.
Förutom blommor finns det massor av lövförna från ekarna på marken, vilket är populärt bland vargspindlarna av arten Hygrolycosa rubrofasciata där hannarna spelar genom att trumma på vissna löv. Honorna känns igen på de prickiga benen.
I löven trivs även snokarna, som också gillar vårsolen.
I Hansta finns fina lundar med gammelekar och hasslar.
Och marken var täckt av vitsippor, blåsippor och vårlök i massor massor.
Förutom blommor finns det massor av lövförna från ekarna på marken, vilket är populärt bland vargspindlarna av arten Hygrolycosa rubrofasciata där hannarna spelar genom att trumma på vissna löv. Honorna känns igen på de prickiga benen.
I löven trivs även snokarna, som också gillar vårsolen.
Sagan om ringen
I påskas lektes ju en australisk mördarlek i Tensta, där alla fick en ledtråd/uppgift som ledde dem till en metod att mörda en av medtävlarna, och den utrustning som eventuellt behövdes för att utföra detta fejkade lönnmord. En av dessa uppgifter var en uppmaning att läsa ett par sidor i en viss bok som i sin tur utgjorde en ledtråd till var mordvapnet lönnmordet skulle utföras med kunde hittas.
Boken var Tolkiens "sagan om ringen", och stycket som skulle läsas beskrev hur Frodo och Sam gick ner i en gigantisk spindels håla. Detta skulle den intelligente deltagaren naturligtvis tolka som att han/hon borde söka vapnet i en av mina fågelspindelterrarier, och förslagsvis då hos Kerstin eftersom hon är den av spindlarna som gräver hålor. Vapnet i fråga var dock inte placerat i hålan (så taskig var jag inte). Vapnet var naturligtvis en ring, närmare bestämt en skämtring som man kan spruta vatten på folk med.
Det blev pappa som fick denna uppgift, men innan han ens hann utforska bokhyllan på jakt efter rätt bok blev han mördad av Petra, som därmed övertog uppgiften. Petra fann snabbt rättbok, rätt text och även föremålet, men hann inte lägga beslag på det eftersom hon inte var tillräckligt diskret utan pådrog sig Elins uppmärksamhet vilket effektivt hindrade både henne och Elin från att slutföra sina respektive uppdrag. Ringen blev därför kvar i terrariet.
Efter att tävlingen avslutats, utan ring, försökte jag och Petra få ut ringen förs kojs skull. Rättare sagt, jag försökte för skojs skulle få ut den med en pincett när jag kunde gjort det med handen, och petade därför ofrivilligt ner den i Kerstins hål i stället. Eftersom den inte utgjorde någon fara för Kerstin lät jag den ligga kvar för att krångla ut den efter påsken. Men veckan efter påsk var väldigt upptagen och jag glömde totalt bort ringen.
Börjar ni känna igen er? Om ni läst originalversionen av Sagan om ringen vill säga? Den ringen styrde till stor del sitt eget öde och märkliga sammanträffanden inträffade när det som bäst passade dess onda syften.
Just den här ringen blev liggande i Kerstins håla i ett par veckor, tills jag förra veckan en dag hittade den mitt i terrariet, inte långt från den plats där jag ursprungligen lagt den i påskas. Kerstin hade tröttnat på att ha dylikt skräp nere i sin håla och städat bort den. Vilket var imponerande, för med den vattenfyllda blåsan måste den varit både otymplig och tung att baxa ut ur hålan.
Men...är detta kanske "härskarringen", "One ring to bring them all, and in the darkness bind them"? Men enligt vissa efterforskningar var det faktiskt ingen av härskarringarna som hade en grön sten. Inte "the lord of the rings", och inte människornas, dvärgarnas eller alvernas ringar. Kanske fanns det en till, en hemlig, som var spindlarnas? Eller inte, för Kerstin ville uppenbarligen inte ha den.
Nä, jag tror mer på Kerstins arbetsamhet och städmani, egenskaper hon ofta visat sig vara i besittning av, oavsett närvaron av ringar från buttericks.
Boken var Tolkiens "sagan om ringen", och stycket som skulle läsas beskrev hur Frodo och Sam gick ner i en gigantisk spindels håla. Detta skulle den intelligente deltagaren naturligtvis tolka som att han/hon borde söka vapnet i en av mina fågelspindelterrarier, och förslagsvis då hos Kerstin eftersom hon är den av spindlarna som gräver hålor. Vapnet i fråga var dock inte placerat i hålan (så taskig var jag inte). Vapnet var naturligtvis en ring, närmare bestämt en skämtring som man kan spruta vatten på folk med.
Det blev pappa som fick denna uppgift, men innan han ens hann utforska bokhyllan på jakt efter rätt bok blev han mördad av Petra, som därmed övertog uppgiften. Petra fann snabbt rättbok, rätt text och även föremålet, men hann inte lägga beslag på det eftersom hon inte var tillräckligt diskret utan pådrog sig Elins uppmärksamhet vilket effektivt hindrade både henne och Elin från att slutföra sina respektive uppdrag. Ringen blev därför kvar i terrariet.
Efter att tävlingen avslutats, utan ring, försökte jag och Petra få ut ringen förs kojs skull. Rättare sagt, jag försökte för skojs skulle få ut den med en pincett när jag kunde gjort det med handen, och petade därför ofrivilligt ner den i Kerstins hål i stället. Eftersom den inte utgjorde någon fara för Kerstin lät jag den ligga kvar för att krångla ut den efter påsken. Men veckan efter påsk var väldigt upptagen och jag glömde totalt bort ringen.
Börjar ni känna igen er? Om ni läst originalversionen av Sagan om ringen vill säga? Den ringen styrde till stor del sitt eget öde och märkliga sammanträffanden inträffade när det som bäst passade dess onda syften.
Just den här ringen blev liggande i Kerstins håla i ett par veckor, tills jag förra veckan en dag hittade den mitt i terrariet, inte långt från den plats där jag ursprungligen lagt den i påskas. Kerstin hade tröttnat på att ha dylikt skräp nere i sin håla och städat bort den. Vilket var imponerande, för med den vattenfyllda blåsan måste den varit både otymplig och tung att baxa ut ur hålan.
Men...är detta kanske "härskarringen", "One ring to bring them all, and in the darkness bind them"? Men enligt vissa efterforskningar var det faktiskt ingen av härskarringarna som hade en grön sten. Inte "the lord of the rings", och inte människornas, dvärgarnas eller alvernas ringar. Kanske fanns det en till, en hemlig, som var spindlarnas? Eller inte, för Kerstin ville uppenbarligen inte ha den.
Nä, jag tror mer på Kerstins arbetsamhet och städmani, egenskaper hon ofta visat sig vara i besittning av, oavsett närvaron av ringar från buttericks.
Tomt på rummet...
Mitt rum på jobbet har hela tiden delats av tre personer, något det egentligen inte är tillräckligt stort för. Men van som man är vid det blev det ändå ganska tomt när en av rumskompisarna flyttade ut för någon månad sedan då rumsfördelningen på avdelningen omorganiserades. Och nu har min andra rumskompis Sonja, som jag delat rum med i tre år nu, fått ett jobb på artdatabanken och börjar redan på tisdag! Snabba ryck, och jätteroligt för henne att hon fick det där jobbet. Men nu blir det allt väääldigt tomt i rummet. Tur att Didrik i rummet bredvid är ganska högljudd så att man inte känner sig alldeles isolerad...
Räkor!
Jag kunde inte låta bli...idag blev det räkor till kitchakvariet. Räkor har hela tiden varit något jag gärna ville ha i kitchakvariet, men de hade inga i akvarieaffären när jag handlade fiskar. Men nu så! Jag har saknat räkor sedan de jag hade innan jag flyttade till Stockholm strök med i flytten up hit, så nu hoppas jag verkligen att de här överlever. De är inte samma art, men ganska lika.
Påsken
Här kommer lite bilder från påsken, lite i efterhand eftersom jag inte blivit färdig till att ladda ner dem från kameran förrän nu...
Mellbrandska påskägg målas innan de kokas, inte efter. Det kräver vattenfast färg och ibland är den inte så vattenfast som man skulle vilja. Årets favorit, den rosa pennan, färgade även kokvattnet sora, men tpennan kommer nog att få behålla sin favoritstatus eftersom det mesta av färgen trots detta ändå satt kvar där den skulle. Äggen har alltså inte en rosa grundfärg, det ser bara ut så för att vattnet är rosa. Elin och jag gjorde även ett experiment med glitter (och en fjäder) på äggen, men det fungerade sämre. Det mesta hamnade i vattnet, som synes. Det blå ägget är ett fantastiskt high-tecägg som jag fick av Elin, man kokar det med äggen och så såelar det en melodi när de är färdiga. Eller nästan färdiga rättare sagt, äggpickningen i år blev en smått kladdig historia eftersom äggen fortfarande var rejält rinniga...
Petra spelar althorn. Eller försöker, rättare sagt. Men det ser ju bra ut!
Jag fick jättefina tulpaner av föräldrarna när jag fyllde år! Och fina presenter av både föräldrar och systrar. tack så mycket!
Vill man läsa mer om påsken 08 så finns en mer fullständig rapport på min hemsida.
